Nya utmaningar för Alicia Florrick till hösten?

Värdigt avslut på fenomenalt år för The Good Wife

Innehåller spoilers av The Good Wife säsong 5, avsnitt 22, A Weird Year.

Daniel: Hej Linus! Jag såg att du skrev på Facebook i går att du tyckte väldigt mycket om att säsongsfinalen av The Good Wife »inte var superdramatisk trots att den ändå var det«. Utveckla!

Linus: Efter den här alldeles lysande, men fruktansvärt känslomässiga, säsongen så hade inte jag orkat med en säsongsfinal med stora massiva chocker och cliffhangers. Och jag slapp dem, fast ändå inte. För visst fanns det en hel del som överraskade, frågetecken som måste rätas ut nästa säsong. Som det överraskande, men briljanta, i att Diane i stället för att föreslå att de två byråerna går samman (vilket hade känts ganska trist) i stället ville bli en del av Florrick Agos bara hon, och hennes 36 miljoner dollar av kunder. Det känns spännande att se henne börja om från början, det skapar nya intressanta maktrelationer. Gänget är samlat igen, men med helt nya förutsättningar. Lysande drag av manusförfattarna. Sedan var det ju också det där som hände de allra sista sekunderna av avsnittet… Men berätta först dina tankar om finalen!

Daniel: Jag håller helt med dig, det kändes som ett värdigt avsnitt att låta säsongen landa i, efter allt som har hänt. Inte superdramatiskt utfört, men ändå uppbyggt kring flera väldigt omvälvande händelser. Kanske framstod avsnittet som lugnare än det var eftersom dramatiken på de båda advokatkontoren hela tiden korsklipptes med det lågintensiva dramat på hemmaplan där studentmiddagen för Zach förbereddes. Det var ju mycket humoristisk hur Alicias och Peters mammor tog till rödvinet under matlagningen och gav varandra allt djupare verbala skärsår.
Och slutet! Jösses vad jag myste.

Linus: Där satte du spiken på det – säsongen landade i sista avsnittet. Innan vi pratar om slutet dock vill jag ta upp konfrontationen mellan Alicia och Cary. Under hela säsongen har de varit mysiga och trevliga ihop, vilket har varit skönt med tanke på allt drama runt dem, men i säsongsfinalen blev det så tydligt hur bräckligt Alicias och Carys partnerskap är. Jag undrade alltid när sprickorna skulle börja synas. Cary som alltid har känt det där agget gentemot Alicia för att hennes efternamn tar henne till platser han inte kommer i närheten av hur mycket han än sliter. Och Alicia som bara vill hitta fotfästet igen, känna att allt inte är så krångligt, att det finns en mening med att jobba ihjäl sig för att bygga upp en byrå. Det krävdes så lite, men ändå så mycket trots allt, för att sprickorna skulle börja synas. Det blir intressant hur de tar upp den tråden i nästa säsong, nu när det verkar som att de trots allt tuffar på.

I säsongsfinalen blev det så tydligt hur bräckligt Alicias och Carys partnerskap är. Jag undrade alltid när sprickorna skulle börja synas.

Daniel: Det där är ju en av The Good Wifes styrkor, att de vågar tillåta att det skaver så mycket mellan rollfigurerna. Nu har det ju som du skrev varit puttinuttigt mellan Alicia och Cary nästan hela säsongen, men det har ju legat där i botten ända sedan säsong ett, skavandet dem emellan när de tvingades tävla om den permanenta platsen på byrån och hur Alicia vann den – inte utan hjälp av sitt efternamn (och sin relation till Will, men det visste väl inte Cary något om då). Hela serien är ju fylld av de här tveeggade vänskaperna, de har alla svikit varandra mer eller mindre i någon utsträckning – Will och Alicia, Will och Diane, Kalinda och Alicia, Kalinda och Cary, Cary och Will och Diane och Alicia, alla är de på något sätt vänner och i vissa fall till och med älskande, samtidigt som det hela tiden finns saker i relationerna som gör ont, svunna svek som ställer sig i vägen och skapar misstänksamhet.

Mammorna

Linus: Ja, du har så rätt om skavandet. Det är vad som gör karaktärerna och relationerna dem emellan lika engagerande nu som i säsong ett. Eller snarare mer nu, för jag är så djupt investerad i dem alla. Då karaktärerna är så ypperligt skrivna säsong efter säsong blir deras ark en resa som gör dem mer förståeliga för mig som tittare. När det händer i en tv-serie blir även vägen fram lite tydligare, vilket leder mig till de där sista sekunderna av säsongen. Den där avslutande scenen där Eli, utmattad efter all mat vid middagen för Zach, plötsligt får snilleblixten att Alicia borde kampanja för att bli nästa distriktsåklagare. Vi har diskuterat det förut, att den givna vägen för Alicia längre fram alltid har varit politiken. Hon är ju trots allt en spegling av Hillary Clinton, både sett till yrkesbana och privatliv. På så sätt är det inte överraskande, men jag hade faktiskt inte ens tänkt på åklagarrollen. Nu känns det som ett ganska naturligt nästa steg om hon vill mot politiken. Samtidigt vet jag inte om det skulle kännas rätt. Jag vill att hon siktar högre än så, fast det är nog bara jag som förhastar mig. Vägen till Vita huset blir ju ett passande ark i säsong 8…

Daniel: Man ska ju inte förhäva sig, men jag kände mig så extremt nöjd över att jag skrev om det där i vårt kollektiva mastodontinlägg efter Wills död, att jag länge sett seriens slutmål som att Alicia ska ge sig in i politiken, och att det är Eli som ska leda henne in på spåret. Redan efter förra avsnittet läste jag en inför-text gällande finalen hos Entertainment Weekly tror jag det var, där de intervjuade Juliana Margulies och hon sa något om att Alicia kommer att få en fråga av Eli som gör henne helt ställd. Jag kunde inte undgå ett litet segerrop när jag såg det, för det kändes så uppenbart vilken fråga det gällde. Att Alicia efter lite velande ställer upp ser jag nästan som givet – varför skulle de annars öppna upp ett sådant spår – och det är ju en väg framåt proppfull av potentiella konflikter fram till själva valet, massvis av nya överväganden som Alicia måste förhålla sig till som säkert många gånger avviker från vad som är bäst för Florrick Agos Lockhart. Och vinner hon så för det ju också in serien på ett nytt spår, där hon ställs emot sina forna kollegor i rättssalen (och kan fortsätta odla relationen till Finn Polmar som hon ju blir chef till), samt säkerligen hamnar i klinch med sin make guvernören stup i kvarten.

Tänk dig bara Alicias kampanj, hennes tal, hennes debatter! Det kommer att bli episkt.

Linus: Trots min vilja att se Alicia hinna bli amerikansk president innan Hillary Clinton blir det i verkligheten – det vill säga snart som fan – så är jag ändå väldigt positiv om de går den här långsammare vägen storymässigt, vilket de kommer att göra nu när the cat is out of the bag. Det kommer, precis som du nämner, öppna upp för många nya intressanta konfliktytor och maktskiftningar. Och tänk dig bara Alicias kampanj, hennes tal, hennes debatter! Det kommer att bli episkt och fyllt av lysande tal, gärna i stil med det feministiska brandtal som Lisa Kudrows kongressledamot höll i senaste säsongen av Scandal. Ja, eller så blir det något helt annat. Magiskt lär det vilket som bli.

Daniel: Ja, man kan då inte anklaga oss för att inte hylla The Good Wife som det bästa sedan skivat bröd i alla fall. Men det är ju banne mig så löjligt välskrivet både i hur de skildrar aktuella händelser och lyckas skapa komplexa rollfigurer. Och den femte säsongen har tveklöst varit kronan på verket och frågan är ju om det ens är möjligt att hålla samma nivå ett år till. Får de inte den uppmärksamhet de förtjänar på höstens Emmygala avgår jag. Oklart från vad dock.

The Good Wife visas just nu i rasande fart på TV4 på vardagseftermiddagarna. I dag sänds säsong 5, episod 19, och på tisdag kl 14 visas den ovan hyllade säsongsavslutningen.

Just nu på TVdags

Recension

HBO Nordic-premiär för Fredrik Backmans hockeydrama Björnstad

18 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Søren Mallings avskärmade känslor i Utredningen

18 oktober, 2020
Recension

Nu på Disney+: Filmen Clouds om Zach Sobiechs sista tid

17 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolisor

Bäst i tv-världen just nu: Nutleys & Bergströms bejakande detaljer

11 oktober, 2020
Recension

Livet ger Liam Neeson citroner i dumma mys-actionrullen Honest Thief

9 oktober, 2020
Recension

Doku-start på TV4 i kväll: Sevärt om den beryktade »Södermannen«

6 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Fargo ännu längre ut på scenkanten

4 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Motsatsen till genanshumor – hjärtliga Ted Lasso

27 september, 2020
Recension

På Netflix: Charlie Kaufmans absurda drama I’m Thinking of Ending Things

23 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Älska mig« – formperfektion i kuliss

20 september, 2020
Premiär

C More-premiär för Maskeradligan – lite som en radiodoku … men på tv

15 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: P-Valley är ett arbetsplatsdrama som kan lyfta till skyarna

13 september, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel