Till minne

TVdags sörjer Mark Hollis – och lyssnar på hans livs sista stycke tv-musik

En av rockhistoriens absolut största konstnärliga kreatörer, Mark Hollis, har avlidit vid 64 års ålder. Hans tre sista semi-improvisatoriska album med Talk Talk liknade inget annat när de kom men kan i dag fortfarande höras hos många andra, som inspirerades då och för arvet vidare nu. Varken Radiohead eller Mogwai hade blivit vad de blev om det inte varit för Mark Hollis visioner. Men inget av alla alla band som låtit sig inspireras av Talk Talk är heller riktigt i närheten av förebilden. Sigur Ros är kanske det tydligaste exemplet – så uppenbart influerade men ändå så långt ifrån.

Varken Radiohead eller Mogwai hade blivit vad de blev om det inte varit för Mark Hollis visioner. Men inget av alla alla band som låtit sig inspireras av Talk Talk är heller riktigt i närheten av förebilden.

Efter Talk Talk gjorde Hollis endast ett soloalbum, 1998, innan han drog sig tillbaka helt från musikindustrin. Att musiken ändå fortsatte att uppta en stor del av hans tankar och känslor framgick på ett överraskande berörande sätt av en de många fragmentariska kondoleanserna på Twitter i går, innan dödsfallet bekräftats officiellt – se svaret här på The The-tweeten:


Men en sista comeback gjorde han, trots allt. Det var 2012, och det var med en enda låt. Miljön var ett både inre och yttre brinnande Chicago, visuellt iscensatt av Mario van Peebles. Nämligen ett avsnitt, Backflash, av den alltjämt sorgligt underskattade dramaserien Boss, med Kelsey Grammer i sitt livs bästa ledande roll som stadens hårt pressade och korrupta borgmästare. Just detta avsnitt var seriens allra starkaste, med en omatchad filmisk, fotografisk, lager-på-lager-poesi – när jag recenserade det 2012 skrev jag att inte ens Breaking Bad kunde överträffa det; med rå realism på både gatunivå och i maktkorridorer, i dubbelexponering och djup synk. Men där fanns framför allt också ett surrealistiskt lager som tryckte sig in i samma dubbelexponering, och gav en tjutande historisk förtätning åt nutidsspänningen. Det var här det framstod som allra tydligast hur borgmästare Kanes neurologiska sjukdom skilde ut sig som kraftigast mot Walter Whites cancer i Breaking Bad. Den senare intog ju snabbt en väldigt passiv roll och praktiskt taget upphörde att existera, annat än som storyfaktor och del i en psykologisk förklaringsmodell. Även i Boss var sjukdomen  startpunkten för hela serien, men sedan fortsatte den att vara på riktigt, med en alltmer högspänd – ohållbar – spänningseffekt.

Boss hade också en subtil vana att införliva exklusiv ny musik, specialskriven för serien, med alltifrån Oneohtrix Point Never till Air. Och, i det allra starkaste avsnittet, Mark Hollis. Då var det hans första nya stycke musik på 14 år, nu också hans livs sista. Ett kort, instrumentalt stycke, ARB Section 1, som spelades under fade out och eftertexter, med extremt hög konstnärlig och emotionell effekt.

Just nu på TVdags

Gruppdiskussion

Game of Thrones-cirkeln diskuterar & dissekerar serieavslutningen

22 maj, 2019
Trailer

Kungligt besök på Downton!

21 maj, 2019
Intresseklubben Antecknar #62

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: The Goonies

21 maj, 2019
Streamingtips

Joe Swanberg visar vilken mästare han är med säsong 3 av Netflix Easy

21 maj, 2019
Recension

Nerven slarvas nästan bort i The Rain säsong 2 – August & Følsgaard bäst

20 maj, 2019
Recension

C More-premiär för George Clooneys påkostade & realistiska Catch-22

20 maj, 2019
Analys

Uppsnack inför sista avsnittet av Game of Thrones

19 maj, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: drabbande polisskjutningsdramat The Red Line

19 maj, 2019
Klipp

Sabrina hjärta Nailed it!

18 maj, 2019
Streamingtips

Passa på! Se Ronja Rövardotter-serien på SVT Play

18 maj, 2019
TVdags tippar & betygsätter finalen

Eurovision 2019: Svensk gospelpower vs nederländsk storfavorit vs australiensisk svaj-opera

18 maj, 2019
Recension

Premiär! John Wick missar målet – trots alla headshots

17 maj, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel