Kommentar

Trashiga kultklassikern Gimme Gimme Gimme fyller 20 år!

För exakt 20 år sedan i dag hade den brittiska komediserien Gimme Gimme Gimme premiär på brittisk tv. När den kom vid slutet av millennieskiftet var den en riktigt udda fågel. En högljudd och politiskt inkorrekt serie om en bög, spelad av James Dreyfus, och en skrikig kedjerökande trashig brud med orange hår, spelad av en lysande Kathy Burke. Hennes Linda La Hughes är tveklöst en av mina favoritkaraktärer ever på tv.

Jargongen var hård och rå – men rolig – och handlade egentligen om två hemska människor som gjorde allt för att förolämpa världen runt dem. Samtidigt fanns det något befriande i hur den skildrade två människor fulla av sig själva som tyckte allt var omvärldens fel, och aldrig deras. Numera är varenda hipsterserie befolkad av självgoda karaktärer, men de är oftast vit medel- och överklass – och jävligt boring. Här var det fråga om working, nåja, class heroes, som fick agera som att de ägde världen.

Detta gjorde att James Dreyfus fick motta kritik från gaypressen då de tyckte hans karaktär var stereotypt camp och fjollig.

När serien kom var Storbritannien på väg att ge hbtq-personer, eller rättare sagt bögar, mer representation på tv. Någon månad senare samma år kom den banbrytande serien Queer as Folk som var den första tv-serien som satte bögars – och olika sorters bögars – liv i centrum. Detta gjorde att James Dreyfus fick motta kritik från gaypressen då de tyckte att hans karaktär var stereotypt camp och fjollig. Det ledde till att Kathy Burke offentligt försvarade honom när hon mottog pris på British Comedy Awards 2002: »I'd like to say a big thank you to James Dreyfus. He got a right slagging from the gay press for doing the show - fuck them.«

Jag förstår ändå kritiken, för det var en tid då många av oss i hbtq-världen längtade efter andra sorters skildringar av våra liv än de högst stereotypa som hade dominerat fram till dess. Det var just fjollan som populärkulturen lyfte fram först av alla på tv och film och snabbt gjorde till en stereotyp. Han blev punchlinen på förnedrande skämt och reducerad till den vita tjejens roliga bästa kompis. Han blev den enda bilden av bögen i mainstreamsamhället, och blev därför ett sorts hatobjekt i homovärlden. Många bögar kunde helt enkelt inte känna igen sig i den stereotypa skildringen och kände att den födde fördomar. Och Tom i Gimme Gimme Gimme blev ett exempel på det.

På något sätt blir Gimme Gimme Gimme en påminnelse om hur tiderna höll på att förändras där för 20 år sedan i fråga om både humor och representation.

De senaste 20 åren har dock mycket hänt. De senaste åren har trenden varit att bögkaraktärerna på tv är »vanliga« snubbar som bara råkar vara homo – vare sig de har varit poliser i Southland, countryartister i Nashville eller kompisgäng i Looking. Det har varit en välkommen utveckling då det har breddat skildringen av bögars liv. Samtidigt har det fått effekten att fjollan lite har fösts undan från tv – även om vi har fått se undantag som Titus i Unbreakable Kimmy Schmidt på senare år – ett utmärkt exempel på att det går att skapa fjolliga karaktärer som både omfamnar och utmanar stereotyper.

På något sätt blir Gimme Gimme Gimme en påminnelse om hur tiderna höll på att förändras där för 20 år sedan i fråga om både humor och  representation. Och det får mig att undra om serien någonsin hade kunnat göras i dag. Troligtvis är svaret nej, både på grund av den råa humorn och det utmanande klass- och hbtq-perspektivet. Det känns sorgligt.

Serien går att se på YouTube. Nedan är pilotavsnittet.

Just nu på TVdags

Recension

Tonårstrots i apokalypsen i Netflix-rullen I Am Mother

25 juni, 2019
Streamingtips

Nytt & kommande på Netflix i juli – Stranger Things, Orange Is the New Black & Queer Eye

24 juni, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Vem kan gå tillbaka till romcoms efter Easy?

23 juni, 2019
Recap

Syrliga oförskämdheter & onödiga bekännelser i veckans Younger

20 juni, 2019
Betraktelse

Oh mio Dio! Så skulle italiensk mat-tv som Little Big Italy funka i Sverige…

18 juni, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Shane Meadows katarsis-mästerverk The Virtues

16 juni, 2019
Trailers

Veroncia Mars flyttar hem – Frances & Robert i Divorce famlar vidare

15 juni, 2019
Recap

Förlupna ord & försonande sång i säsongsstarten av Younger

13 juni, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: Succession-stjärnan Jeremy Strong

12 juni, 2019
Streamingtips

Efter succén för Chernobyl – se svenska dokumentären Ljudmilas röst

12 juni, 2019
Säsongspremiär

Förra årets finaste serie! Ryan Murphys Pose är tillbaka

12 juni, 2019
Kommentar

Spännande om vetenskapen i HBO Nordic-serien Years and Years

10 juni, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel