Recension

Tonårstrots i apokalypsen i Netflix-rullen I Am Mother

Betyg 4 av 5

Mänskligheten har gått under. I en återbefolkningsanläggning någonstans startar ett program för att, likt ett bunker-Eden, föda upp människor att fylla jorden på nytt. En robot väljer ut ett embryo bland 63000 att bli den första nya personen i den nya världen.

Rose Byrne gör rösten till Mother med en imponerande balans av maskinell ton och moderlig ömhet.

Varför bara ett barn? Jo, för att roboten, Mother, behöver träna på att bli en bra förälder. Här följer ett, faktiskt något rörande, montage av barnets första år. Att se en android lära ett barn att gå, trösta det när det gråter och sjunga godnattvisor för ett ensamt människobarn väcker mer ömhetskänslor än jag trodde det skulle göra.

Klipp till 13867 dagar senare. Tonåringen Daughter spenderar dagarna i anläggningen med sin mor Mother och lär sig att bli en god framtida medborgare. Detta med lektioner i läkaretik och sådant som sannerligen inte fanns i läroplanen under min skolgång under 1990- och 2000-talet.

Daughter har vuxit upp med en bild av världen utanför som förgiftad och obeboelig. En sanning som sätts på prov den dagen där hon, efter ett strömavbrott, hittar en mus i anläggningen. Ett tvivel uppstår och Daughter, som den tonåring hon är, börjar bli än mer nyfiken på vad som finns på andra sidan av luftslussen som skiljer henne från omvärlden.  Den dag en kvinna (Hillary Swank) knackar på luftslussen till hennes hem, bönandes efter hjälp, börjar hon alltmer ifrågasätta vad hon fått lära sig.

Detta är en film med i huvudsak tre karaktärer och som till största delen utspelar sig i en bunker. I likhet med  2016 års 10 Cloverfield Lane så funkar det dock väldigt bra och det är i det begränsade spelutrymmet som filmen lyfter. Även om den sanning både Daughter och vi som åskådare vill åt finns på utsidan, liksom i nämnda 10 Cloverfield Lane, så är det på insidan det faktiskt intressanta händer.

I Am Mother är regissören Grant Sputores långfilmsdebut, med endast en kortfilm och ett fåtal serieavsnitt på CV:t  sedan tidigare. Rose Byrne gör rösten till Mother med en imponerande balans av maskinell ton och moderlig ömhet.  Danska Clara Rugaard är fantastiskt bra i rollen som Daughter och jag tror och hoppas att hon har en ljus framtid framför sig.

I Am Mother finns på Netflix.

Just nu på TVdags

Pop Culture Confidential

Veckans & förra veckans podd: Oscars-nomineringarna & tv-året 2020!

24 januari, 2020
Analys

Vem är Holly Gibney? TVdags reder ut kopplingarna mellan The Outsider & Mr Mercedes

21 januari, 2020
Nyhet

Äntligen besked: Disney+ kommer till Sverige i sommar

21 januari, 2020
Nyhet

Jaaa! Studio Ghiblis mysiga filmskatt samlad – Netflix visar (nästan) alla filmer

21 januari, 2020
Podcast

Filmdags! TVdags-podden från Stockholm filmdagar

20 januari, 2020
Premiär

HBO Nordic-premiär för Avenue 5 – en mardröm full med fniss

20 januari, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: IS-helvetet chockstarkt skildrat i SVT:s Kalifat

19 januari, 2020
Recension

HBO-premiär för ruggigt otäcka Stephen King-serien The Outsider

13 januari, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Watchmen-soundtrackets magiska postpunk

12 januari, 2020
Tips

Grown Ups 3 – uppföljaren du inte visste att du ville se

8 januari, 2020
Att se-lista 2020

Bäst i tv-världen i år? Vi rankar våra största förväntningar

5 januari, 2020
Recension

Netflix-premiär för Sherlock-skaparnas lekfulla Dracula-tolkning

4 januari, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel