Recension

Superswede: en fin & känslosam hyllning till Ronnie Peterson

Betyg 4 av 5

Det har förvisso gjorts dokumentärer om andra svenska stora idrottare. Tom Alandh har gjort filmer om både Nacka Skoglund och Ingemar Johansson, vi har också Folke Rydéns Björn Borg-serie, Jens Linds film om Sixten Jernberg och några till. Men det har varit TV-dokumentärer främst gjorda för en svensk publik. Det finns ingen svensk sportdokumentär som haft en större ambition än så. Superswede: En film om Ronnie Peterson som har premiär i morgon är ett positivt undantag. Här finns ambitioner och pretentioner att göra något större. Den har biopremiär och är gjord även för en internationell publik. Det är en film som har höga förväntningar på sig.

Trots att jag inte ens var född då får jag alltid en klump i halsen när jag hör orden »det är Ronnies Petersons bil som brinner«. Redan där sätts den fina känslomässiga tonen.

Ronnie Petersons liv och öde har inte blivit så mycket skildrat. Det finns till exempel ingen större biografi skriven. Det som finns är i huvudsak Anton Bergs P3 Dokumentär och flertal välskrivna längre tidningsartiklar. Filmen börjar med klippet från olyckan på Monza med Radiosportens kommentatorer Christer Ulfbåge och Fredrik af Petersens. Trots att jag inte ens var född då får jag alltid en klump i halsen när jag hör orden »det är Ronnies Petersons bil som brinner«. Redan där sätts den fina känslomässiga tonen. Filmen tar oss sedan kronologiskt genom Petersons karriär från tiden som go cart-förare till det förödande slutet. Det är nygjorda intervjuer blandat med äldre TV-klipp och privata bilder. De nygjorda intervjuerna är i svartvit och dåtiden i färg, vilket gör dåtiden lite mer levande.

Medverkar gör bland annat Jackie Stewart, Niki Lauda och Emerson Fittipaldi. Det är kul att lyssna på dem när de målar upp bilden av hur det var att köra formel 1 på 70-talet: den starka gemenskapen åkare emellan, livsstilen, farorna och bilarna. Jag hade kunnat tänka mig att höra mer från dem. De är vältaliga, bjuder på anekdoter och är utåtriktade. Finns det mer intervjumaterial bör det finnas med som bonusmaterial på DVD-utgåvan. Det är också lätt att tjusas av Formel 1-cirkusen på 70-talet. Då var Formel 1 rock'n'roll och bilarna var skitsnygga.

Familjeperspektivet är starkt filmen igenom. Hustrun Barbro har fått stort utrymme, vilket förstärker filmens känsloläge. Det var inte bara en känd en idrottare som blev saknad utan även en make och pappa.

Från Sverige representerar Eje Elgh, Fredrik af Petersens, Ronnies bror och ett par vänner. Saknad är Jan Svanlund. Dottern Nina intervjuas aldrig men hon är ändå med. En fint ögonblick är när hon träffar Emerson Fittipaldi och får höra honom berätta om hennes far. Just familjeperspektivet är starkt filmen igenom. Hustrun Barbro har fått stort utrymme, vilket förstärker filmens känsloläge. Det var inte bara en känd en idrottare som blev saknad utan även en make och pappa. Det blir personligt.

70_mcarlo_barbro_glad
Barbro Peterson i Monte Carlo.

Filmen är gjord av Henrik Jansson-Schweizer, som här regidebuterar. Han har tidigare hållit sig till att producera och skriva manus och har bland annat TV-serierna Midnattssol och Tjockare än vatten på sin meritlista. Han klarar även att hantera hantverket att göra en dokumentärfilm. Det finns inga nybörjarmisstag här.

Filmen utelämnar helt efterspelet till olyckan. Ingenting om kritiken mot läkarna eller sjukhuset. Jag är glad för att man slipper det sensationssökande, men samtidigt saknar jag något om vad som hände på sjukhuset. Ett par minuter om det hade inte gjort något. Jag hade också önskat lite mer om hur Peterson var som förare. Varför blev han så duktig? Var kom talangen ifrån? Det lutar över lite för mycket till vem Peterson var som person.

De flesta kommer att fälla några tårar på slutet. Jag hoppas att ni går och se den här filmen. För då kan vi kanske få fler svenska sportdokumentärer på biograferna.

Ronnie Petersson var en ikon och idol för en hel generation idrottsintresserade. Det här är i huvudsakligen en film för de som följde Ronnie Petersons karriär och minns olyckan på Monza 1978. De flesta kommer också att fälla några tårar på slutet. Jag hoppas att ni går och se den här. För då kan vi kanske få fler svenska sportdokumentärer på biograferna.

Superswede – en film om Ronnie Peterson har biopremiär i morgon.

Just nu på TVdags

Säsongspremiär

Benlöse Ivar på äventyr i Ryssland när Vikings ska få ett avslut

5 december, 2019
TVdags blickar tillbaka på 2010-talet

2010-talet gav oss några alldeles utsökta äktenskapsdraman

3 december, 2019
Kommentar

The Irishman föryngrar ansikten digitalt, men glömmer bort allt det andra

2 december, 2019
Kommentar

Ken Burns Countrymusikens historia på SVT Play – men se den inte!

1 december, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Ray Donovans eviga dödsdans

1 december, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Är Magnus 1 eller 5? TVdags splittrat efter Så mycket bättre

30 november, 2019
Recension

Julen i fara i årets julkalender Panik i tomteverkstan

30 november, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: The Irishman-aktuella dekoratören Regina Graves

28 november, 2019
Gruppdiskussion

Gaslighting & spagettivästern: The Walking Dead-cirkelns säsongsreflektioner efter vinterfinalen

28 november, 2019
Kommentar

Melodifestivalen 2020: Dags för en kvinna att vinna!

26 november, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Bästa buddy cop-duon sen Turner & Hooch

24 november, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Miss Lis starka Ljungström-tolkning regerar i kvällens Så mycket bättre

23 november, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel