TVdags recappar Penny Dreadful

Penny Dreadfuls serieavslutning: Vi tar farväl med en sista kyss

Vi har kommit till slutet, mina kära Dreadfuls och det är med sorg i hjärtat jag skriver min allra sista recap. Tack för ingenting HBO Nordic, som gjorde sitt bästa för att sabba tittningen av finalavsnitten. Ja, det var två, 8 och 9, som gick direkt efter varandra i USA, det missade de tydligen, så nian kom en dag (två dagar?) senare. Plus att spelaren buggade så inihelskotta, första avsnittet var 28 minuter, tog slut mitt i Lilys monolog, jag laddade om, då kom hela, men med fel undertexter. Gah!

Men allra mest GAH! Känner jag självklart inför att Penny Dreadful är slut, slut slut slut för evigt. Precis efter att musiken tonat ut tänkte jag deppigt »jag tänker minsann inte skriva något putslustigt om det här utan bara citera romantiska poeter« men nu är det sorgebearbetning så vi kör!

Innehåller spoilers för Penny Dreadful säsong 3, avsnitt 8: Perpetual Dark & avsnitt 9, The Blessed Dark.

I London är det biblisk apokalyps: dogs and cats, living together, masshysteria! 7000 har dött på en vecka, »every breath is a poisonous fume «(hänger ni med i filmreferenserna..?) paddor hoppar upp ur handfaten, allmänt dålig stämning. Men djävulskt vackert och lyxigt fotat. Ja varje ögonblick är äkta genrefilms-miljondollars-snyggt i säsongsavslutningen!

Sekreterare ska ta emot klienter, inte suga chefens blod!

Dr Seward har problem med både amfibieinvasion och obehagliga sekreterare. Renfield tjuvlyssnar på inspelningarna med Vanessa. Sekreterare ska ta emot klienter, inte suga chefens blod! Renfield är inte speciellt rädd för Dr Seward »du är ingen mördare« men vi, och Dr Seward, vet bättre! »You should’ve listened to more of the recordings.« säger hon coolt, och även om jag älskar det skämtet så kan man undra om den fasansfulla detaljen om att hon mördade sin man med köttyxa enbart lades till för att få pay off i och med det här skämtet?!

pd-3x08-903Ingen köttyxa behövs den här gången, men däremot tvångströja och Dr Seward tar honom till det förfärliga Bedlam. Där sitter även stackars Lily fastkedjad med Frankenwhiny och Dr Jekyll i källaren, men det vet inte dr Seward.

På nolltid har våra vänner från väst, Ethan, sir Malcolm och Kaetaney kommit fram till London. De springer hemåt: Vanessa? Hallå är du hemma? Det är hon inte. Men någon har lämnat välkommen hem-presenter i form av vargkadaver och några av Draculas vänner. Fajt.

Knackelibang på dörren – den som räddar dem alla är vår nya superhjältinna Catriona Hardegen, som vi alla längtar efter att lära känna bättre och få se riktigt mycket av förutom att serien tar slut nu så det kommer vi aldrig få.

Malcolm blir biten av en striphårig Vanessakopia: vampyrsmittepanik! Han tar ädelt avsked av dem alla. Cat himlar med ögonen. Gudars. Karlar, så dramatiska. Tydligen kan vampyrbakterier botas med rödglödgad eldgaffel, det vet Cat! Sir Malcolm tuppar av, och Ethan springer över till den enda doktorn han känner (utan ansiktsmask!).

Tyvärr börjar Cat och gamm-Malcolm flörta så fort han vaknar till.

Cat: Do I look like an undertaker?
Malcolm
: No, you look like … I really couldn’t say.
Cat
: Let’s say I look like a friend then.

Jag kan inte nog påpeka hur olämpligt denna flörtiga konversation är. 1. Hon skulle kunna vara hans dotter. 2. Jorden håller på att gå under.

Knack igen! Vem är det? En vän! Dr Seward den här gången. Sir Malcolm har så många nya vänner! Alla vänner vill samma sak: hitta Vanessa. Men ingen av dem lyssnar på Cats varning om att man ska ha mask på sig när man går ut i pestluften, mycket irriterande!!

Paus från vårt favoritgäng!

Stackars, stackars Monster. Hans fina lilla son dör, fast de skulle äta päron i parken. Marjorie spårar och meddelar att vadå, hennes man kom ju tillbaka levande – nu är det du som går tillbaka till upplivardoktorn med vår son. Kommer du inte tillbaka med honom levande behöver du inte komma tillbaka alls.

Svikar-Dorian kör ut hela armén som ändå mest verkar partaja i orgiesalen. »Ut kvinnfolk« säger han och Justine knivar honom. Surprise! Odödlig. Armén som skulle rädda världen får klara sig bäst de vill, Justine säger att hon hellre dör stående än lever på knä, och Dorian bryter nacken på henne. Det här är ett väldigt, väldigt trist slut på denna storyline tycker jag.

Jessica Barden as Justine and Reeve Carney as Dorian Gray in Penny Dreadful (season 3, episode 8). - Photo: Jonathan Hession/SHOWTIME - Photo ID: PennyDreadful_308_1147I Bedlams källare ska Victor precis till att kväsa Lily då hon berättar en extremt, extremt tragisk historia om hur hon förlorade sitt barn. Dickens släng dig i väggen! Herrejävlar tänkte man, och herrejävlar tänkte sop-Victor som ångrade sig och släppte Lily fri.

Good jävla riddance Dorian, du tristaste och mest meningslösa av karaktärer.

Lily marcherar hem till Dorian. Inte en enda tjänare har någonsin synts till där men kanske uttnyttjade Dorian RUT och ringde städservice, för av festliga långbord syns intet och kvar ligger Justine på golvet. Fan Lily. Av den där armén blev det bara »ännu ett dött barn«. Hon lämnar Dorian ensam, som i en tavla. Good jävla riddance Dorian, du tristaste och mest meningslösa av karaktärer. Enda kul du gjort var att ligga med Ethan den där gången. (Hupp! Det hade jag faktiskt typ glömt bort!)

Apropå Ethan – Victor är ju upptagen i professor Balthasar-labbet och är inte hemma, men i trapphuset sitter dock ett extremt obehagligt vampyrbarn, som Ethan genast fattar förtroende för och därför ensam följer genom hela pestdimme-staden till Draculas kvarter. Där möts de båda rivaliserande kavaljererna! Vargkostym på, attack!

penny-dreadful-season-3-finale-kaetenayHörni. Det finns bara inget sätt i universum att göra en varulv läskig på riktigt. Det ser bara lite gulligt ut med polisonger och allt. Plötsligt ur dimman kommer….alltså nej. Jag blir full i skratt. Kaetaney. Som en grånad pensionärsvarulv med jääättelånga örontofsar. Drama-som-kom-av-sig och tönt-LOL-slut på avsnitt 8!

 

Så börjar nästa avsnitt, 9:

En gräsligt sorglig flicksjungen visa har bytt ut vårt vanliga, härliga hetsiga stråk-intro. Redan här anar man ju oråd.

Jag älskar att våra vänner är en grupp igen. Älskar. Har väntat på detta sedan säsong 2. Enda jag önskar är att Mr Lyle hade kommit hem från Egypten också. Alla ska med, förutom Vanessa som vi ser för lite av, men som ändå är huvudpersonen.

Jekyll tycker Victor är en mes som lät Lily gå och meddelar: »Oh, one other thing. My hateful father died so you can call me by my proper title.« säger han.

Superdramatisk paus. Inzoom.

»Good day then….Lord Hyde.« svarar Victor som om det först nu var en pollett som skulle trilla ner hos tittarna: »du menar inte…är det alltså den dr Jekyll, känd från litteraturen, som även är Hyde?!?« Hej då onödiga karaktär.

Kaetenay avslöjar för Ethan att det var han som gjorde honom till varulv. Den något långsökta planen var att detta skulle göra honom lämplig att rädda världen genom att rädda Vanessa. Hm men det gav ju honom sådana samvetskval att han ett tag funderade på att härska över mörkret med häxan och allt det där? Jag orkar inte ens tänka på alla logiska luckor nu, skit i det, för nu ska Dr Seward hypnotisera Renfield till att berätta vart Vanessa hålls fången.

Vad ska Victor ens göra, smitta Dracula med sitt pink eye?

När det är klart stöter man på Victor som ingen träffat på typ ett år. Slåss mot superskurkig vampyrarmé Victor? »Okej!«. Inga frågor där. Vad ska Victor ens göra, smitta Dracula med sitt pink eye?

Men åååh sedan blir det mäkt! Hela gänget går snyggt och symmetriskt genom giftdimmorna mot sin sista fajt. Den är fantastisk! Jag vet att »tv-serien är den nya filmen« och allt det där, men blir ändå överraskad över den extremt höga kvalitén som fighten håller.

Patti LuPone as Dr. Seward, Timothy Dalton as Sir Malcolm, Harry Treadaway as Dr. Victor Frankenstein and Perdita Weeks as Catriona in Penny Dreadful (season 3, episode 9). - Photo: Patrick Redmond/SHOWTIME - Photo ID: PennyDreadful_309_1309Jag tänker Buffy! Och det är inte sista gången jag kommer göra det under det här avsnittet. När de goda drabbar ihop med en megaarmé odöda som Dracula bitit ihop, är Catriona så sjukt mycket Catriona the Vampire Slayer så det är inte klokt. Knivar, kung fu och kicksparkar, ja, hon rockar till och med skinnrocken bättre än både Buffy och en annan kampsportare med fäbless för skinnrock: Neo.

Under tiden ska Kaetenay och Ethan ta en helt egen väg in i Draculas högkvarter eftersom de »slåss bättre på egen hand«. Men varför?! Total idioti, som slutar med att våra vänner till slut blir hel övermannade av odöda, bara för att i absolut sista sekunden bli räddade av Ethan och Kaetenay som kommer upp ur ett hål i golvet. Ja ni kanske kunde hållit ihop från början så hade inte det här hänt, suckers.

Fast den riktiga suckern (som i »suga«, fattar ni, höhö) är Dracula som kommer ut på en inomhusbalkong för att beskåda slagsmålet. Istället för att bitas slåss han bara och Ethan passar då på att smita iväg och leta efter Vanessa.

Produktionsdesignen för Penny firar nya triumfer när Ethan stiger in i en helt fantastisk miljö, som ett slags gigantiskt vitkaklat badrum/Londonsk tunnelbanestation (det har ju varit slakthus, fast på andra våningen undrar man? Oh well.) med tända ljus överallt. Det är så vackert. Och vackert är också mötet mellan vampyr-Vanessa och Ethan. Hon må vara Mother of Darkness, men hon verkar vara sig själv helt. Det är så sorgligt, och frustrerande för oss som väntat en hel himla säsong bara för det här ögonblicket, när Ethan och Vanessa äntligen möter varandra.

pd-3x08-9headerJa ni. Ni har själva sett avsnittet. Vanessa har kommit fram till att ondskans makter aldrig kommer lämna henne i fred. Hon är utmattad och tyvärr har hennes själva existens lett fram till jordens undergång. Hon väljer därför döden, och med en kyss och med ord om kärlek skjuter Ethan henne. Vanessa dör lycklig då hon återfått sin tro på gud, den tro hon förlorade sista avsnittet i förra säsongen. Så sluts cirkeln.

dödEthan kommer ut med den vitklädda, döda Vanessa i sina armar, och Dracula ger upp och fladdrar iväg, vi vet inte vart. Dimman försvinner, paddorna krälar bort, solen kommer fram och världen är räddad.

Det är vackert och jag förstår logiken i varför det ska sluta så. Men ändå är jag inte nöjd! Det beror inte ens på själviska skäl, som att jag vill se Ethanessa lyckliga i en stuga på heden utan för att jag tycker det är kasst att Vanessa fick offras på det sättet. Jag hade föredragit att hon dog i strid! Att hon slogs mot Dracula och på så sätt fördrev honom! Vanessa har ju varit så oerhört stark genom hela serien, och nu på slutet kändes det som att hon bara gav upp. Vad seriens skapare John Logan än sa om att »det var Vanessas val« och att hon visst var stark så klarar jag inte riktigt av det här kristusliknande offrandet av sig själv. Plus lite väl magstarkt för oss icketroende att det sista Vanessa får säga är »Oh Ethan. I see our Lord.«

Det var sorgligt och förfärligt, men jag kände mer för att frustrerat skrika »nej! nej!« än att gråta och om ni visste hur lätt jag har för att rördgråta skulle ni förstå att det betyder något.

slut35Vad händer då med våra vänner? Monstret tar farväl av sin son. Han kan inte döma honom att bli ett lill-Monster. Han är ensam igen. Utan sin familj, utan sin enda vän, Vanessa.

Sir Malcolm och Ethan sörjer men kommer fram till att de nu i alla fall har varandra. Det får bli vår enda tröst.

Vi lämnar alla våra vänner vid Vanessas grav, där den sista som dröjer sig kvar är Monstret, som gömmer sig tills de andra har gått. Han läser Wordsworths »Intimations of Immortality from Recollections of Early Childhood«.

Skärmavbild 2016-06-26 kl. 15.57.45Vanessa Ives. She saved the world. A lot.

Så en sista skylt: »THE END«.

Jag känner att jag nu har ca tusen frågor. Vi nöjer oss för formens skull med:

Fråga 1: Så Ethan blev gjord till varulv för att kunna »rädda Vanessa«. Om rädda var att »döda henne« så fattar jag inte meningen med det. Rädda henne i två säsonger så hon kunde dö i den tredje?

Fråga 2: Hur kunde man introducera en sådan enastående superhjälte som Catriona i sista sekunden, och så får vi inte veta något om henne?! Varför inte få följa hennes och Lyles äventyr med mumier och förbannelser?! Spinoff för Catriona, nu.

Allt som allt. Jag har invändningar mot slutet, och även mot säsongen där jag som ni vet flera gånger klagat på att Vilda Västern-delen hängde och svängde som en fristående historia med märkligt abrupt slut. Att vi bara fick se Ethan och Vanessa ett par minuter på slutet var så klart mäktigt, men när två har sådan enastående kemi som de två kändes det bortslösat! Jag saknade också alla våra vänner, tillsammans, som ett gäng. Men vilka ljuvliga karaktärer som introducerades: Catriona, Dracula och framför allt Dr Seward. A Blade of grass var årets bästa tv-episod och Eva Green förtjänar att bli nedlusad av priser – Rory Kinnear också för den delen.

Produktionsdesignen var av absolut toppklass, kanske det snyggaste jag sett i en tv-serie. Museet, biografen, labbet under Bedlam, det mörka kvarteret med sina röda lampor, och så slutscenen:

Josh-Hartnett-in-Penny-Dreadful-Season-3-Episode-9

Och vad tusan. Jag älskade Penny Dreadful, och jag tycker det känns enormt sorgligt och tomt att det inte blir något mer. Någonsin någonsin!

Säsongsbetyg: Varför snåla? Hur ofta ser jag något jag tycker lika mycket om?! Fem sista Ethan- och Vanessa-kyssar.

pussReplik: Vi tar en sista replik, och det får bli Wordsworths ditk som Monstret reciterar.

There was a time when meadow, grove, and stream,
The earth, and every common sight,
To me did seem
Apparell'd in celestial light,
The glory and the freshness of a dream.
It is not now as it hath been of yore;–
Turn wheresoe'er I may,
By night or day,
The things which I have seen I now can see no more.

pd-3x08-901Penny Dreadful finns på HBO Nordic.

Just nu på TVdags

Recension

Beck – Utom rimligt tvivel är en klassisk Beck-story med schysst twist

4 december, 2020
Recension

Årets julkalender i SVT – Ett härligt litet julmirakel

1 december, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Bo Widerberg-nivåer i »Jakten på en mördare«

29 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kate Mara som sexförbrytare i »A Teacher«

22 november, 2020
Recension

Saint Maud borde helgonförklaras – eller åtminstone kultförklaras

20 november, 2020
Säsongspremiär

Dags för 1980-talet när The Crown är tillbaka på Netflix

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Kjellman & Brynolfsson i »Kärlek & anarki«

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: hockey-hatkärleken i »Björnstad«

8 november, 2020
Recension

Beck – undercover: en medioker krimstory men med nya pusselbitar i Beck-universumet

6 november, 2020
Streamingtips

Äntligen! Nu finns Cityakuten på C More

2 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Ministern« på SVT är ett unikum

1 november, 2020
Recension

Nu på Viaplay! Josephine Bornebusch jobbiga & välspelade social distansering-drama Orca

30 oktober, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel