Streamingtips

Nyinspelningen av Roots är lika ikonisk som 1970-talsklassikern Rötter

»Hans namn var Kunta Kinte, son till Omoro och Binta Kinte från Juffure, i kungariket Neumi vid Kambay Bolongo.«

Efter att ha klämt alla fyra avsnitt av nyinspelningen av den klassiska serien Roots är jag ett psykologiskt vrak. Trots en konsumtion av fackböcker, avhandlingar och diskussioner genom åren kring ämnet kolonialism finns det inget som träffar så hårt som när rasismen och hatet – det råa, kalla, döda hatet – gestaltas på tv.

Det finns ingenting som påverkat vår värld så mycket som kolonialismen och den transatlantiska slavhandeln.

Roots är en släktkrönika. Grundstoryn är intakt när Alex Haleys roman från 1976, Roots: The Saga of an American family, filmatiseras igen. Kunta Kinte tillfångatas i mitten av 1700-talet i nuvarande Gambia. Tittaren får följa hur han bryts ner, tas ifrån sitt namn, sin sed, sin familj – en liten bit i taget – och spottas ut som en bruten, lydande slav. Men historien och det förflutna – ursprunget – blir närmast profetiskt framförd muntligt genom den över 100 år långa familjehistorien.

Den nya filmatiseringen centreras kring samma kärnvärde: hoppet, som faktiskt kan lämna människan. Men även just den långsamma psykologiska och fysiska nedbryningen – som sker metodiskt, koncenterat med en liten bit i taget.

Genom att förlägga handlingen till de viktigaste händelserna i USA:s historia – frihetskriget mot engelsmännen under andra halvan av 1700-talet; nybyggarboomen och religionen; till amerikanska inbördeskriget under andra halvan av 1800-talet – belyser man just den hopplösa längtan efter att få bestämma över sitt eget liv.

Roots gestaltar också den råa, inpräntade imperialistiska idétanken om maktförhållanden – helt i linje med dikten Den vite mannens börda av Djungelboken-författaren Rudyard Kipling som publicerades 1899. Att se Roots är att komma de tankegångarna extremt nära – där Kipling menade att det var vita personers »börda« att vara moraliskt överlägsna och att vara tvungna att »civilisera« alla andra människor.

Genom att förlägga handlingen till de viktigaste händelserna i USA:s historia belyser man just den hopplösa längtan efter att få bestämma över sitt eget liv.

Ett exempel är det vita barnet som hittar en bästis för livet i den svarta Kizzy, Kunta Kintes dotter, men som tio år senare – när vänskapen ställs på sin spets – låter henne säljas till en annan slavhandlare. Det är också något befriande i att se en serie som vågar låta så få vita porträtteras som goda, i en tid då alla vill hitta »positiva« exempel för att tona ner kolonialismens följder. Slavägarna ger möjligheter, småpengar, lite finare mat, för att sedan – när relationen blir bara aningen för vänskaplig eller familjär – ta fram piskan. Eller som en karaktär observerade: »de vita (slavägarna) tar tio steg sidled för att ta ett steg framåt«. När tittaren tror att nu, nu löser det sig äntligen, kastas vi rakt ner i den sörja som är verkligheten.

Det finns ingenting som påverkat vår värld så mycket som kolonialismen och den transatlantiska slavhandeln. I dag kämpar vi med att bygga ett samhälle som går tvärtemot – på alla fronter – vad den imperialistiska idétanken var byggd på. Samtidigt som debatten om rasism, medkänsla och ekonomiska incitament – i både USA och Europa – aldrig känts så levande och på allvar som nu, har det aldrig riktigt speglats i vilka historier som lyfts fram och berättats i populärkulturen. Det går 100, eller många fler, andra världskrigsfilmer om vita soldater på en film som exempelvis Glory, 1989 års Oscarsvinnare om det svarta kompaniet under amerikanernas inbördeskrig. Ett kompani som även återkommer i Roots.

Jonathan Rhys Meyer som slavägaren Tom Lea.
Jonathan Rhys Meyer som slavägaren Tom Lea.

Jonathan Rhys Meyer är fantastiskt bra som genom-ond slavägare med hybris – en roll han kan väl efter att ha spelat Henry VIII i The Tudors. Fler stora roller borde ges till Anika Noni Rose – här i rollen som Kizzy – och okända namnet Malachi Kirby är en 2016 års modern uppdatering av rollen som Kunta Kinte, det vill säga komplett med ett sexpack magrutor. Precis som i originalserien är den bästa karaktären Fiddler – här spelad av Forest Whitaker, som gradvis får lära sig om sitt förflutna.

Malachi Kirby som Kunta Kinte, Forest Whitaker som Fiddler & Emayatzy Corinealdi som Bell Reynolds.
Malachi Kirby som Kunta Kinte, Forest Whitaker som Fiddler & Emayatzy Corinealdi som Bell Reynolds.

Musiken, som i orginalserien sågs över av dåtidens mest kända svarta producent Quincy Jones, är i nyversionen i händerna på Questlove – frontpersonen för funkgruppen The Roots. African chants, klassiska spirituals och sånger från de forna hemländerna hörs på 1700-talets bomullsfält för att under 1800-talet – där infödda generationer slavar som hade kristnats – bilda vad vi i dag brukar benämna som gospel. Det är just de små förändringarna som gör The Roots till en sådan ikonisk serie, såväl då som nu.

Roots finns på HBO Nordic.

Just nu på TVdags

Nyhet

Ursäkta röran, TVdags bygger om!

19 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Line of Duty-sträckkollen på SVT Play

16 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kevin Bacon & 1990-talskänslan i City on a Hill

9 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: The Handmaid's Tale reser sig igen

2 maj, 2021
Intresseklubben Antecknar #79

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Terminator-sviten

1 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Svärfar svävar fritt i Tumba-dokun

25 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Tortyrporr & rasism i kontroversiella Them

18 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel