Recension

Ny säsong av GLOW – The Gorgeous Ladies of Wrestling är tillbaka!

Betyg 4 av 5

I den underbara första säsongen av GLOW fick vi följa en samling trasiga, osäkra, lite misslyckade men hoppfulla kvinnor som när de ges möjlighet att vara med i en wrestling show börjar utforska sig själva och sina drömmar. Att höra männen berätta för kvinnorna vilken sexistisk eller rasistisk stereotyp de skulle vara skulle kunna ha fått en att se rött, men samtidigt var det är nånting med hur kvinnorna började se på sig själva samt vrida och vända på sina identiteter när de börjar mejsla ut sina karaktärer som var oerhört fängslande.

Det är porträttet av Debbie som är den största behållningen i säsong 2

I säsong två är deras tv-serie i full gång och Ruth (Alison Brie) har fortfarande de allra mest groteskt högt surna trikådräkten när hon nu tar rollen som den omhändertagande på inspelningsplatsen. Det uppskattas inte av regissören Sam (Marc Maron) som är sitt vanliga sura, retliga jag när han fryser ut henne för att hon spelat in en rolig titelsekvens i köpcentret med alla deltagarna för att skapa lite teamkänsla.

Medan Ruth är sitt snälla, omtänksamma och lite naiva jag, så presenteras Debbie (Betty Gilpin) som motsatsen, den självsäkra och bestämda kvinnan som slugt ser till att hon får bli producent och det är nog porträttet av henne som är den största behållningen i säsong 2. De övriga karaktärerna har på något vis stelnat i den formen de var gjutna i säsong 1. Visst vi får en liten inblick i Tammés (Kia Stevens) huvud när hon träffar sonen på på universitetet och inte vill erkänna vad hon sysslar med och hur förnedrande hennes karaktär Welfare Queen faktiskt är. Men utöver det får de mest är agera rekvisita till Betty, Ruth och Sam vilket gör att historien inte riktigt tar fart förutom den om Betty och hennes Liberty Bells väg mot nervsammanbrott då. För det är dit hon verkar vara på väg trots den sturska uppstarten. Hon är pessimisten som tappar självförtroenden när grabbarna inte låter henne vara med, den deprimerat desperata när maken som hon precis skiljt sig från redan verkar gå vidare. 

Det känns som jag kan beskriva inte bara Betty utan också Ruth i oändlighet. Adjektiven går att stapla på varandra och jag tar det som ett bevis på just hur mångfacetterade skaparna, Liz Flahive och Carly Mensch, gör sina huvudpersoner och hur väl skådespelarna berättar deras historia. Ruth känner sig stukad och förorättad när Marc blir sur, men den inneboende optimismen går inte att ta ur henne. Hon kan liksom inte låta blir att fortsätta vara hängiven och omtänksam, vilket väl är precis det som Sam behöver och får honom att bekänna: »I’m not angry with you. I’m an insecure old man.« Precis där älskar jag GLOW igen.

GLOWAnnat jag gillar är hur man leker med det manliga, kvinnliga och dess skillnader och likheter på ett kul sätt. Ett exempel är när kvinnorna blir tvingade att tävla mot varandra för att få vara med i veckans tv-sändning. För männen är konkurrensen ett sätta av göra urval, vilket gör kvinnorna skeptiska först – de gillar inkludering, inte konkurrens – innan de inser att det kan vara något bra, något som skapar innovation. Sen har vi kontrasten mellan de osäkra och fnittriga tjejerna utanför ringen och de  vrålande, hårdhänta kvinnorna innanför, som får utlopp för den aggression faktiskt de också besitter. Och det är inte så att det kvinnliga inte får sig en känga av någon av de egna: »Stop arguing about petty bullshit.«

Mest är det som sagt Betty som gör säsong 2, som även om den är mycket trevlig och underhållande inte griper tag lika mycket som den första. Wrestling-scenerna känns om jag ska vara ärlig lite lama, för mycket på låtsas utom just när de inte alls är det. Musiken hjälper gott dock att sätta retro-atmosfären på plats vare sig det är lite syntpop à la Yazoo eller 1970-talskrydda à la Frank Stallone i Far From Over, och det  var det verkligen efter de sju avsnitt jag sett.

Säsong 2 av GLOW har premiär på Netflix i dag.

Just nu på TVdags

Betraktelse

Oh mio Dio! Så skulle italiensk mat-tv som Little Big Italy funka i Sverige…

18 juni, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Shane Meadows katarsis-mästerverk The Virtues

16 juni, 2019
Trailers

Veroncia Mars flyttar hem – Frances & Robert i Divorce famlar vidare

15 juni, 2019
Recap

Förlupna ord & försonande sång i säsongsstarten av Younger

13 juni, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: Succession-stjärnan Jeremy Strong

12 juni, 2019
Streamingtips

Efter succén för Chernobyl – se svenska dokumentären Ljudmilas röst

12 juni, 2019
Säsongspremiär

Förra årets finaste serie! Ryan Murphys Pose är tillbaka

12 juni, 2019
Kommentar

Spännande om vetenskapen i HBO Nordic-serien Years and Years

10 juni, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: den otäcka briljansen i Chernobyl

9 juni, 2019
Recension

En helvetes förväxling & ett himla liv i Good Omens

8 juni, 2019
Premiärrecension

Spänningen lever i Fear The Walking Dead, men manuset haltar

7 juni, 2019
Trailernytt

Kinnaman tar täten i Ron Moores rymdkapplöpning hos Apple

3 juni, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel