Recension

Nej, vilken rymdkrasch… Netflix Away kan du hålla dig borta ifrån

Betyg 2 av 5

Sentimentalt, amatörmässigt dravel! Två avsnitt, mer ger jag inte rymddramat Away som har premiär på Netflix idag. Hillary Swank (Million Dollar Baby) spelar astronauten som med ett internationellt team ska iväg på ett treårigt uppdrag – Mars tur och retur. Josh Charles (The Good Wife) spelar maken som blir kvar på marken med tonårsdottern samt agerar expert. Det blir kraschlandning direkt, för serien. Det är möjligt att den lyckas repa sig, men det får någon annan vittna om i så fall. 

Det känns mest som en reklamfilm, den perfekta familjen som försöker sälja något.

Swank och Charles är finfina skådisar, men de har inte något vettigt att jobba med. Andrew Hinderaker som varit med och skrivit Penny Dreadful (som jag inte sett men bara hört gott om) ligger bakom serien. Men varken han eller Jessica Goldberg (The Path och lite Parenthood), som har skrivit flest avsnitt, lyckas skapa något annat än stolpig, smörig dialog. Det hjälper noll att Jason Katims (Parenthood, The Path och Friday Night Light) också är inblandad, och vad Edward Zwick, en annan producent, skulle bidraga med vet jag inte. Thirtysomething och Once and Again är gamla meriter; på senare tid lyckades han totalförstöra Nashvilles sista säsonger. 

Redan från början gör man allt för att vi verkligen ska känna melodramat i Away – sorgen över att familjen är på väg att splittras blandat med spänningen inför det överväldigande uppdraget som väntar – men det är svårt när man inte känner rollfigurerna än. Det känns mest som en reklamfilm, den perfekta familjen som försöker sälja något. En perfektion som gör dem intetsägande – makan, maken och dottern – inget sticker ut.

Nästa irritationsmoment är det andra dramatikelementet. Det är ett team på fem internationella astronauter som ska åka till iväg. Vi får i en tidig scen höra att det jobbat två år tillsammans (bara?) och det finns inga de hellre vill göra denna resa med. Men efter Swanks befälhavare Green begår ett misstag (ett allvarligt sådant) på väg till första anhalten, månen, så har plötsligt inte två av de andra – ryssen och kinesen – förtroende för henne, utan vill ersätta henne. Så oprofessionellt.

Att det här teamet skulle kunna åstadkomma något så avancerat som en resa till Mars känns fullständigt orealistiskt.

Om det är något dessa har tränat på så är det väl att de är ett team, de måste lita på varandra och att de tillsammans ska klara detta mycket komplicerade uppdrag. Det kommenteras specifikt att de alla har olika kompetenser som kompletterar varandra. Om något händer löser man det tillsammans – vilket de faktiskt gör – inte hänger man väl ut den som gör ett misstag? Att det här teamet skulle kunna åstadkomma något så avancerat som en resa till Mars känns fullständigt orealistiskt.

Om man vill skapa spänning hade det väl varit bättre att det hände saker under resan som gjorde att förtroendet för teammedlemmarna långsamt avtog, och berätta om vad som händer då? Nu blir naturligtvis blir Green och den superarrogante ryssen vänner igen efter ytterligare en kris då hon visar hon är rätt modig och kompetent i all fall. Man hade kunnat göra något spännande här med grupppsykologi, om man verkligen ville, eller förstod någonting. 

AWAY (L to R) HILARY SWANK as EMMA GREEN, JOSH CHARLIES as MATT LOGAN, and TALITHA BATEMAN as ALEXIS LOGAN in episode 101 of AWAY. Cr. DIYAH PERA/NETFLIX © 2020
Hela rymdgrejen känns för övrigt banal och overklig. Inte att de ska åka till Mars utan hur det berättas. Jag vet ingenting om rymdteknik, men det hela känns väldigt förenklat och även markpersonalen agerar så amatörmässigt. Kanske är den tilltänkta publiken är 10-åringar. Men jag är osäker på om de skulle uppskatta det långsamma tempot, som man tror hjälper till att bygga upp känslor och en stämning, men som aldrig infinner sig trots all »melancholic« och »etherial« musik som ljudbeskrivningarna förmedlar.

Ja, nu var jag hård och det beror nog delvis på att jag blev så förvånad och besviken över att Hilary Swank skulle göra något så här beigt. Jag kan förstå att hon vill göra tv, och på pappret såg det kanske bra ut, men den här raketen lyfter inte i första taget.

Away har premiär på Netflix idag. 

Just nu på TVdags

Recension

HBO Nordic-premiär för The Undoing – Kidman & Grant i välgjord men grund whodunnit

26 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Genial svensk tv-humor i »Premiärdatum oklart«

25 oktober, 2020
Recension

HBO Nordic-premiär för Fredrik Backmans hockeydrama Björnstad

18 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Søren Mallings avskärmade känslor i Utredningen

18 oktober, 2020
Recension

Nu på Disney+: Filmen Clouds om Zach Sobiechs sista tid

17 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolisor

Bäst i tv-världen just nu: Nutleys & Bergströms bejakande detaljer

11 oktober, 2020
Recension

Livet ger Liam Neeson citroner i dumma mys-actionrullen Honest Thief

9 oktober, 2020
Recension

Doku-start på TV4 i kväll: Sevärt om den beryktade »Södermannen«

6 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Fargo ännu längre ut på scenkanten

4 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Motsatsen till genanshumor – hjärtliga Ted Lasso

27 september, 2020
Recension

På Netflix: Charlie Kaufmans absurda drama I’m Thinking of Ending Things

23 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Älska mig« – formperfektion i kuliss

20 september, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel