Kommentar

Nashvilles nedläggning – den stora analysen

När jag gick och lade mig i går kväll planerade jag en text i huvudet om att Nashville blivit förnyad för en femte säsong. Ryktena gick att besked skulle komma i natt och senaste ryktet var också att det inte bara skulle bli en säsong 5 utan faktiskt en fullängdssäsong, med 22 avsnitt, och inte bara en 13-avsnittssäsong, som till exempel Parenthood avslutades med och som det också var troligt att Nashville skulle få. Nu blev det inte så, när sömnen inte inföll som den skulle, tog jag en titt på telefonen som hade fullt med meddelanden om att ABC lagt ner Nashville, som TVdags rapporterade i natt.

Nashvilles fjärde säsong har varit ojämn, där några briljanta avsnitt blandats med avsnitt helt utan finess och nyans.

Det var alltså inte väntat även om serien inte var bland dem som förnyades för någon månad sedan då ABC meddelade om ett gäng andra seriers förnyade säsonger. Att Paul Lee, ABC's Entertainment Group chef och uttalad älskare av Nashville, sparkades tidigare i år bådade väl inte heller så gott. Dock annonserade ABC precis i dagarna till exempel att de släpper tre Virtual Reality-specialprogam för Nashville i deras On the Record-serie, som sammanfaller med de sista avsnitten av serien. Samtidigt har Nashville-ensemblen nyligen avslutat en mycket uppskattad och omskriven USA-turné i 15 städer, en turné som för första gången fortsätter med konserter i Storbritannien i mitten av juni. Sex städer besöks (varav en på Irland). I London fick man lägga till både matiné-konsert och extra datum på grund av det fantastiska intresset. Dock tycker jag nog att musiken har blivit mer intetsägande i säsong 4. Det är färre låtar och på sista tiden är det perifera artister som fått stå för musiken, gästartister och till exempel karaktären Vita, som bara var med i två avsnitt, men ändå fick chansen att stå på scen.

Vad som också pekade på ett förnyat förtroende var att Lionsgate, produktionsbolaget, hade hyrt in Marshall Herskovitz and Ed Zwick, skaparna bakom Livet runt trettio, som nya showrunners efter Dee Johnson. De hade redan samlat skribent-teamet för att forma säsong 5. Nya showrunners kändes både bra och lite skrämmande. Säsong 4 har varit ojämn, där några briljanta avsnitt blandats med avsnitt helt utan finess och nyans. Storylines har varit spännande och intressanta, men har ibland berättats väldigt klumpigt och klichéartat. Ta Scarlett och Gunnar i senaste avsnitten. Ett jättebra skrivet avsnitt där man briljant drar paralleller till avsnitt 12 i första säsongen och en annan berömd hiss-scen följs av avsnitt med pinsam dialog där till exempel en väldigt påträngande Rolling Stone-reporters på ett trivialt sätt skapar osäkerhet och rädsla. Det finns ingen anledning att rädsla för att gå tillbaka till en relation enkelt hade kunnat komma inifrån dem själva utan detta grottande i deras kärleksliv. Å andra sidan tycker jag Laylas historia är riktigt bra berättad. Är hon bara manipulativ och ute efter hämnd och egenintresse eller är hon faktist kär i och söker tröst hos Avery? Omöjligt att avgöra, antagligen för att det är lite av varje.

En säsong utan Juliette Barnes skulle vara tråkig, hennes extroverta självcentrerade jag är ett så perfekt komplement till Raynas mer reserverade karaktär.

Jag undrar om det varit lite trubbel i den kreativa ledningen? Callie Khouri har inte skrivit några avsnitt denna säsong utan hållit sig till regissörsstolen, och Dee Johnson verkar ensam ha övervakat skrivargruppen i LA. Johnson har varit med från början, men skulle nu i vilket fall bytas ut. Har det varit någon konflikt mellan henne och Khouri? Har Khouri varit med om beslutet att ta in nya show runners, eller är det enbart Liongates beslut? Tänkte/skulle Khouri stanna säsong 5 eller skulle nya paret ta över helt och hållet? Zwick och Herskovitz är ju duktiga på nyanserat drama, men har de samma feministiska vision som Khouri? Detta tilltänkta skrivarbyte förde med sig många frågetecken.

I går twittrade även Hayden Panettiere aningen kryptiskt om att hennes förlossningsdepression hade påverkat henne på så många sett och hon behövde ta tid att reflektera på sin hälsa och sitt liv. Hon antydde helt enkelt att hon tänkte sluta med Nashville, men varför behövde hon annonsera det, om än otydligt, om serien ändå skulle läggas ned? Kan det varit så att det avgjorde ödet? Tittarsiffrorna var ju också lite sämre när Hayden inte var med. En säsong 5 utan Juliette Barnes skulle dessutom vara lite tråkig, hennes extroverta självcentrerade jag är ett så perfekt komplement till Raynas mer reserverade karaktär. Dessutom är ju Juliette väldigt rolig också. Det hon lyckas uttrycka med en tandpetare på några sekunder, som i senaste avsnittet…

Ett Nashville utan Juliette skulle i och för sig gett mer tid åt att fördjupa Raynas historia, men lite förvånande skulle det vara om Connie Britton skulle få bära serien själv, då hon är den som faktiskt kritiserat skrivandet och antytt att hon tycker det varit för såpigt. Det har ju onekligen varit en konstant kamp mellan ABC, som vill göra night-time tvålopera och Khouri, som vill göra musikdrama. Vad det hade blivit med Herskovitz och Zwick får vi nog inte veta även om många naturligtvis hoppas att ett annat TV-bolag ska vilja fortsätta med serien. Tydligen uppvaktas både Hulu och CMT av Lionsgate och det är ju definitivt en möjlighet. Det är alltid tråkigt med serier som inte får ett värdigt och bra slut. Hur det blir med Nashville får vi veta om två veckor. Tydligen har man i alla fall spelat in två alternativa slut, ett med världens cliffhanger som vi i alla fall slipper nu och ett annat för händelsen att serien inte skulle bli förnyad. Oj, vad jobbigt det kommer bli att titta ändå, jag är inte redo än att ta farväl av dessa fantastiska rollfigurer.

Det var så här det började:

Nashville har gett mig så mycket. Via Twitter har jag fått vänner runt om i världen och serien inspirerade mig att börja skriva, vilket gjorde att jag hamnade här på TVdags. Det kommer kännas extra mycket där på Eventim Apollo i London den 18 juni, där jag och döttrarna kommer njuta, rysa och gråta om jag gissar rätt.

Just nu på TVdags

Nyhet

Ursäkta röran, TVdags bygger om!

19 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Line of Duty-sträckkollen på SVT Play

16 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kevin Bacon & 1990-talskänslan i City on a Hill

9 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: The Handmaid's Tale reser sig igen

2 maj, 2021
Intresseklubben Antecknar #79

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Terminator-sviten

1 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Svärfar svävar fritt i Tumba-dokun

25 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Tortyrporr & rasism i kontroversiella Them

18 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel