TVdags listar film- och tv-året 2019

Magnus Blomdahl listar årets 10 bästa skräckfilmer

1. Us

Jordan Peele gjorde med Us vad jag ville få ut av Get Out. Underhållande pseudoskräck som svängde mer än skrämde, och med någon slags intellektuell tvist. Det senare lämnades upp till tittaren att utröna. Många störde sig på detta, att en »skräckfilm« försökte sig på att vara politisk. Trots att det idag borde vara självklart att skräck och politik hör ihop. Men Us är långt ifrån bara en film om ojämlikheter, utan även ett slags tankeexperiment i Jungs tecken. Vad skulle hända om vårt skuggjag tilläts företräde? Om vi som människor släppte på våra inre blockeringar. Det är också en film med ett fantastiskt soundtrack och extrem känsla för stil och ton. Ta till exempel danskollaget mot slutet av filmen till tonerna av I Got 5 On It-remixen. Magi!

2. Midsommar

Kanske tyckte Ari Aster att Hereditary var aningens lättsam och ville satsa på något tyngre? Om så är fallet lyckades han. Midsommar är bedövande. Både vacker och grym. En antropologisk mardröm utan egentliga offer, bara brickor i ett spel. En tragedi i tre akter. Man kan se det som en skilsmässofilm, en svart sorgefilt, skräckfilm eller nutida Wicker Man. En filmisk psykopat som sniffar sig till svaghet, sårbarhet och oskuldsfullhet. Som osäkrade båtar på ett stormande, fjärrstyrt, hav flyter karaktärerna omkring. Eller på ett blomstrande magiskt fält om man så vill. Hur som helst så måste man som tittare ha hård hud för att undvika intrång. En av årets kraftfullaste filmer oavsett genre.

3. The Golden Glove

Fatih Akin följer upp hårda Utan nåd med en veritabel studie i mänsklig förnedring. The Golden Glove är film som både doftar och smakar, av äckel, fattigdom, alkohol, exkrement, spyor, smuts, kroppsdelar som ruttnar, dåliga tänder. Att se på The Golden Glove är som att befinna sig  The Golden Glove: baren där filmens huvudperson, herr Honka, raggar upp sina offer. Baserad på verkliga händelser kring seriemördaren Fritz Honkas beklagliga liv, verkar Akin gett sig fan på att placera tittarna i 1970-talets Hamburg, inte bara ge dem en bild av hur det såg ut då och där, utan verkligen placera dem mitt i red light district och låta dem andas in krossade drömmar, söndrig kärlek och sjuklig sexualitet. Precis som liknande seriemördarfilmer, Henry Portrait of a Serial Killer och Angst till exempel, så är det här mer en socialrealistisk observation än en slabbig mördarfilm. Fascinerande smutsigt och grisigt, med mörk humor som rätt säkert inte passar alla.

4. Come to Daddy

Ant Timpson har producerat en massa bra grejer (Turbo Kid, The Greasy Strangler), men först nu gjort debut som regissör. På sätt och vis en rätt självklar debut, men ändå inte. Come to Daddy är mer på allvar. Den hade till och med kunnat vara riktigt obehaglig, om den inte varit så rolig. För historien om Norval Greenwood (Elijah Wood) som åker till ödemarken för att återförenas med sin pappa, är bitvis hysterisk. Hela tiden på gränsen till det groteska. Man kan även se den som en kamp mellan två världar, eller två manligheter. Café-läsaren vs Guns & Ammo. Självklart trycks det även in en referens till den gamla Aphex Twin-klassikern Come to Daddy.

5. The Lighthouse

Robert Eggers följer upp The VVitch med The Lighthouse, en slags syskonfilm. Willem Defoe och Robert Pattinson som fyrvaktare låter kanske inte som världens bästa idé, och det är det kanske inte heller. På pappret. Men som realitet är det fullkomligt. Två män på vansinnets rand. Karga miljöer, fylla och total galenskap. Att se The Lighthouse är som att dra på sig en fuktig ylletröja och fastna i ett mantra på en bergstopp. Pattinson påminner oss även ännu en gång om att Twilight var ett snedsteg och att han är en jäkligt bra skådespelare.

6. The Perfection

Jag föll pladask för The Perfection. Årets Netflix-film, kanske inte något att skryta med … Med eliten som scen skildrar The Perfection två vänners strävan efter att lyckas som cellister. Det är det perfekta som gäller. Med ett narrativ som hoppar i tid lägger filmen ett pussel fullt av vändningar och borttappade bitar. Konkurrens, övergrepp och hämnd. Påminner väl kanske lite grann om Hanekes Pianisten i ton, fast med ett mer underhållande tilltal. Magstarka scener och ett sånt där slut som alla snackar om gör det här till en film som dröjer sig kvar lite extra länge, i alla fall tills att julmaten lagt sig.

7. Crawl

Trasig far/dotter-relation skall till att repareras när pappan i familjen fastnar i källaren efter en översvämning och dottern försöker rädda honom. Till deras stora missnöje, men tittarnas glädje, har ett gäng lokala alligatorer bestämt sig för att ställa sig i vägen för lyckan. Alexandra Aja startade sin karriär som inofficiell grundare av den »franska nya extrema vågen«, alltså den samling fransk skräck som chockade filmvärlden i början av 00-talet. Tillsammans med regissörer som Pascal Laugier och Xavier Gens visade man att skräckfilm kunde vara underhållande och fruktansvärd på samma gång. Samtliga regissörer blev uppfångade av Hollywood och det fruktansvärda blev mer och mer underhållande. Ajas senaste film Crawl är så långt ifrån genombrottet Switchblade Romance man kan komma. Men det är ingen dålig film. Ett enkelt upplägg tillåter Crawl att sätta fokus på far/dotter samt livsfarliga alligatorer som inte vill annat än att äta människokött.

8. Child's Play

Många ogillade Lars Klevbergs Child's Play, kanske inte helt oväntat med tanke på att det ju är en slags remake/reboot. Alltså ingen direkt uppföljare. Men det är ju det som är så skönt! Child's Play 2019 moderniserar franchisen och får den att kännas spännande igen. Ut med tramset – om man bortser från att det fortfarande handlar om en mordisk docka – och in med skräcken. Chucky är inte längre en demon, utan en slags digital glitch. Kvickare än tidigare, men även med en humor som inte känns buskis. Kul även med Mark Hamill i rollen som Chuckys röst.

9. Knife + Heart

Underjordens Paris 1979. En snuskig mördare är lös och riktar framför allt in sig på lössläppta män. Inte mycket till story, men giallo-sättningen imponerar. Med fantastiskt foto och bra soundtrack kommer man långt. Dessutom Vanessa Paradis som porrproducent! Knife + Heart är experimentfilm, spoof, skräck och queer på samma gång. Almodovar, Argento och Araki i en mixer gjord av atmosfär. En njutning fullt igenom.

10. Harpoon

Bitsk liten kanadensisk skräckpärla som utspelar sig långt ute på havet i en liten, liten båt. Även om konceptet känns igen så överraskar Harpoon med att vara ännu mer klaustrofobisk och diabolisk än dess föregångare. Tre vänner, varav ett par, åker ut på en båttur för att försöka lappa ihop trasiga relationer. Allt förvärras dock och mynnar ut i ett blodigt svartsjukedrama med humor svartare än vantablack, världens svartaste material.

Mellan den 25 och 31 december utser vi allt det bästa från film- och tv-året som gått. Håll koll på senaste artiklarna via taggen Film- & tv-året 2019.

Just nu på TVdags

Streamingtips

Missa inte febriga »I May Destroy You« på HBO Nordic

2 juli, 2020
Tips

Office Hours med Tim Heidecker – kul & kaotisk karantänkultur

30 juni, 2020
Premiär

På HBO Nordic: Följ Michelle McNamaras Golden State Killer-jakt i I'll Be Gone in the Dark

29 juni, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: Pauline à la plage (1983)

29 juni, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Knutby! Svensk true crime på barnens sida

28 juni, 2020
Recension

Eurovision Song Contest: The Story Of Fire Saga – charmig, tramsig & småkul

26 juni, 2020
Trailer

Premiären för Fredrik Backmans »Björnstad« närmar sig

25 juni, 2020
Intresseklubben Antecknar #73

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Ubåtar

23 juni, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Helgalna Marcella det perfekta sommargodiset

21 juni, 2020
Recension

Nu på C More: Love Life roar & oroar precis som en rom-com ska

15 juni, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Mästerliga & modiga Dispatches from Elsewhere

14 juni, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Falsk identitet – Kjell & Björn diskuterar

7 juni, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel