Recension

Lena Dunhams-serien Camping är inte helt oäven – både parodisk & småskruvad

Betyg 3 av 5

Låga förväntningar, älskade skådespelare och en klar fördjupning i avsnitt 4, det sista jag fått se i förväg, hjälper till att göra Camping till en sevärd, om än något absurd, bagatell.

Om jag vet att jag ska recensera en serie så läser jag aldrig andra recensioner i förväg. Jag vill inte blir påverkad. Rubriker är däremot svåra att undvika och jag har inte sett en enda som visade på att någon njutit speciellt av camping-utflykten Lena Dunhams och Jenni Konners bjuder på som sitt nya gemensamma projekt efter Girls. Jag vill verkligen den ska vara bra, flera gamla favoritkådisar från bästa filmfantast-tiden är ju med, Juliette Lewis (Gilbert Grape) och Ione Skye (Gas Food Lodging), och Jennifer Garner är alltid sevärd. Med förväntningarna satta på lägsta nivå började jag titta.

Första avsnittet påminner om en lätt absurd teaterpjäs med en bunt lindrigt knäppa typer som det är omöjligt att relatera till och man undrar varför de ska ut och campa tillsammans över huvudtaget. Det är Garners Kathryn som bestämt att en fyra dagars utflykt i skogen är hur maken Walts (David Tennant) födelsedag ska firas. Senare förstår jag att det är tre av männen som har gått på college tillsammans, men det känns avlägset att dessa karaktärer skulle vara bästisar sen studenttiden. Det är inte vardagsrealism, det här, stöpt i lite komisk form – det känns snarare som ett parodiskt verk.

När jag läste om rollen Lewis skulle spelar tänkte jag genast typisk typecasting. Hon är den bohemiska, oförskräckta, lite galna kvinna och jag oroade mig för att hon skulle spela över. Men de fördomarna kom på skam och och hon gör ett riktigt nyanserat porträtt av DJ:n och healern Jandice, kanske den mest normala och sympatiska av karaktärerna där.

805917_3797679_5196x3464-800x800Jandice pratar med de andra karaktären som de barn de verkar vara. Hon fungerar som den upplysta kvinnan som berättar för andra kvinnor (Skyes Carleen) att hon inte tar vara på sina möjligheter i livet. Lite identitetspolitik får man tugga i sig – kvinnor uppfostras till att vara offer, vita män är rasistiska. Men någonting händer i avsnitt fyra. Dialogen skärps till och de ömkliga figurerna vaknar till liv vilket resulterar i att Camping plötsligt berättar något äkta.

När männen börjar prata på fisketuren de tvingats i väg på, efter att outsidern Joe (Chris Sullivan) tagit ton,  blir det rätt bra. Carleens mjukt tjatiga röst är inte bara vansinnig irriterande längre, hon visar plötsligt att hon inte är den hunsade kvinnan man trodde. Walt, som man faktiskt skrattar åt bara man ser, kan inte hålla sig lugn längre och låter i alla fall lite passiv aggressivitet pysa ut.

Camping fishingJag gillar Lewis bäst, hur hon olikt de andra låter sin karaktär stanna inom realismen, trots att hon ska vara den excentriska. Garners oerhört gnälliga, överbeskyddande och narcisistiska kontroll-freak blir lite för mycket, men jag är samtidigt imponerad över hur hon lyckas få de där blodådrorna vid tinningarna att börja pulsera sådär på order.

Avsikten är otydlig. Ska det vara en parodi med vuxna som beter sig som 20 istället för 40?  Jag vet inte, men faktum är att jag gillar den trots den lite avigt småskruvade tonen och att jag inte vet vad den vill berätta. Den känns opretentiös, skådespelarna kan hantera sina roller och jag har ganska roligt.

Camping har premiär på HBO Nordic i dag.

Just nu på TVdags

TVdags blickar tillbaka på 2010-talet

Halt and Catch Fire-Bos – den enda äldre kränkta mannen värd att älska

10 december, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Sharon Horgan-aktiga Ida Elise Broch i Home for Christmas

8 december, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Mycket mellanmjölk men ändå mysig Så mycket bättre-final

7 december, 2019
Säsongspremiär

Benlöse Ivar på äventyr i Ryssland när Vikings ska få ett avslut

5 december, 2019
TVdags blickar tillbaka på 2010-talet

2010-talet gav oss några alldeles utsökta äktenskapsdraman

3 december, 2019
Kommentar

The Irishman föryngrar ansikten digitalt, men glömmer bort allt det andra

2 december, 2019
Kommentar

Ken Burns Countrymusikens historia på SVT Play – men se den inte!

1 december, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Ray Donovans eviga dödsdans

1 december, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Är Magnus 1 eller 5? TVdags splittrat efter Så mycket bättre

30 november, 2019
Recension

Julen i fara i årets julkalender Panik i tomteverkstan

30 november, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: The Irishman-aktuella dekoratören Regina Graves

28 november, 2019
Gruppdiskussion

Gaslighting & spagettivästern: The Walking Dead-cirkelns säsongsreflektioner efter vinterfinalen

28 november, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel