Julspecial

Lager, ledtrådar & labyrinter – TVdags analyserar nya Sherlock-specialen på SVT

Innehåller spoilers för julspecialen Sherlock, The Abominable Bride.

Sherlock-fans har väntat ivrigt på specialavsnittet som utspelar sig i faktisk viktoriansk Sherlock Holmes-tid. Mustascher! Tweed! Den där fåniga mössan!

Det var sagt att det skulle vara en helt fristående berättelse som inte skulle ha något att göra med den kommande fjärde säsongen, men det är nu ganska många som lyfter ett ifrågasättande ögonbryn. (Utöver att många också är osäkra på att de förstod vad som pågick.) Den utspelar sig, visar det sig, precis efter slutet av tredje säsongen och när Sherlock, John och Mary till slut lämnar flygplanet känns det ganska uppenbart att de är på väg för att lösa Moriarty-pusslet. Med ledtrådar och redskap ur Sherlocks mind palace, som han arbetat fram här. Hur är det inte ett avsnitt som hör ihop med föregående och efterföljande säsong?

Plus att det känns som att »det var bara en dröm«-tricket borde vara lite för sunkigt för en sån här serie, men okejdå.

Det är också ett avsnitt som är något slags metafor för sig själv.

Den eponyma ohyggliga bruden Emelia Ricoletti och hennes återkomst både är och inte är en Sherlock Holmes-historia – makarna Ricoletti hänvisas till i berättelsen om Musgrave-ritualen, men har ingen egen novell. Däremot är just Musgrave-ritualen en intressant blinkning att känna till, eftersom det dels är en av texterna där det är Sherlock Holmes själv som är berättaren, inte Watson, och dels har en ramberättelse (med Watsons presentation).

Resultatet här blir något slags lite knarkluddig tårta av Sherlocks egna föreställningar om sig själv, om John, om kvinnor, om världen, och så vidare. Han tror att han bearbetar ett gammalt fall för att förstå ett nytt, men han petar också på många fler saker än så. Är Mary mest i vägen? Både ja och nej. Hon är i vägen för Jon och Sherlocks relation, i någon mån, men hon bidrar också till deras arbete och förtjänar dessutom inte hur hon behandlas av någon av dem. Vad spelar Mycroft egentligen för roll i Sherlocks liv – och är han kanske sjuk? Är Sherlock känslokall eller är det bara en idé om honom? Är John en sidekick eller kan han räkna ut saker själv?

Det är också ett avsnitt som är något slags metafor för sig själv. Lager på lager av berättelser, ledtrådar, hallucinationer, och som extra gräddklickar lite allusioner till fan-teorier, populärkultur, andra delar av serien, narrativ teori, med mera.

Jag gillar tanken att de mordiska suffragetterna betyder att Sherlock tycker att kvinnor borde ta till mer drastiska medel i kampen för rättvisa och jämlikhet. Det blir förstås lite lustigt när en man ska förklara feminism och strukturer för en annan man och ett rum fullt av kvinnliga revolutionärer, men vi säger att det är för att det hela pågår i hans huvud och han egentligen bearbetar tanken för sig själv. Sherlock har kommit på att kvinnor är människor och människor som behandlats illa.

Eller så var alltihopa ytterligare en dröm och Sherlock är i själva verket fortfarande på väg till yttre Långtbortistan.

En intressant parentes där, för övrigt: En av metaforerna Sherlock använder för kvinnoarmén är »monstrous regiment« – vilket också är en allusion i flera lager. Det är dels titeln på en text från femtonhundratalet, The First Blast of the Trumpet Against the Monstruous Regimen of Women, där John Know menar att kvinnliga regenter är en synd och att Bibeln förbjuder att kvinnor ska bestämma. Men det är också en roman av Laurie R King från 1995, A Monstrous Regiment of Women, där deckaren Mary Russell jobbar med Sherlock Holmes – samt en Terry Pratchett-roman på temat »kvinnor klär ut sig till män för att få vara med i det militära«.

Om vi förutsätter att scenerna på flygplanet är »verkligheten«, det vill säga att de dels händer på riktigt och inte bara är Sherlocks fantasier, och dels är det enda som händer på riktigt, så bör Mary spela en stor roll i arbetet framöver. Praktiskt att hacka sig in i MI5, och så vidare. Eller så kommer Sherlock frysa ut henne för att han antar att hon rapporterar till Mycroft. Eller så är det hon som är tvillingen som inte finns. Eller så var alltihopa ytterligare en dröm och Sherlock är i själva verket fortfarande på väg till yttre Långtbortistan.

Hur som helst får vi vänta till 2017 för att (kanske) få veta hur det ligger till.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: The Handmaid's Tale reser sig igen

2 maj, 2021
Intresseklubben Antecknar #79

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Terminator-sviten

1 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Svärfar svävar fritt i Tumba-dokun

25 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Tortyrporr & rasism i kontroversiella Them

18 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Jägarna vs Exit – svensk triumf, norskt fiasko

21 mars, 2021
Hyllning

I morgon är en annan dag – tack för allt Christer!

14 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Var »4 Blocks« den bästa gängkrimserien som gjorts?

14 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel