TVdags listar film- och tv-året 2019

Kjell Häglund rankar årets 20 bästa komediserier

Är verkligen Älska mig och After Life »komediserier«? Eller Pure, eller Dead to Me? Å andra sidan, på årets dramalista har jag finstämda känslodraman som Mrs Fletcher och Easy, som jag från början hade på komedilistan. Förra året tog jag konsekvenserna av de alltmer flytande genregränserna, i synnerhet i 25–30-minutersformatet, och slog ihop drama och komedi på en och samma lista.

Det borde jag ha fortsatt med. Men jag kunde bara inte motstå frestelsen att låta Stath Lets Flats toppa en egen lista.

En evolutionerad The Office där traditionella sitcom-manér marineras i subkulturell absurdism, där samtliga rollgestalter är korkade, och där subkulturen egentligen är två: dels lägenhetsuthyrningsbranschen (som hatar serien), dels Londons grek-cypriotiska invandrar-community (som bråkar internt om serien).

Ni kanske minns honom från första säsongen av Fleabag – det var Jamie Demetriou spelade den där killen med de hopplösa tänderna som sa till Phoebe Waller-Bridge: »You don’t go through life with teeth like these and not know when someone’s pretending.«

Fram tills dess var 31-åringen en doldis, komplett okänd i mainstream-sammanhang men ett fynd för dem som råkade springa på honom. För sex år kallades han »nya Steve Coogan« efter att ha gjort sin solo-scenshow Peope Day på Edinburgh-festivalen; själv upptäckte jag honom ett par år senare när han satte ihop den fantastiska ensemble-humorserien Year Friends direkt på Vimeo ihop med bland andra sin syster Natasia Demetriou, Al Roberts och Ellie White – en obeskrivligt unik och rolig form av kompisgänghumor som fortfarande kan ses här:

Hans första egna tv-serie Stath Lets Flats, som i höstas avslutade sin andra säsong i Storbritannien, är på sätt och vis ett auteur-verk – Demetriou är  serieskapare, manusförfattare och huvudrollsinnehavare – men alla fyra nämnda Year Friends-medlemmar har bärande roller, och jag har svårt att inte se den märkvärdiga humorn som en kollaborativ fortsättning på vad North London-kollektivet skapade i Year Friends.

Samtidigt är premissen helt annorlunda. Ett slags evolutionerad The Office där traditionella sitcom-manér marineras i subkulturell absurdism, där samtliga rollgestalter (utom personerna som då och då är spekulanter på hyreslägenheter) är direkt korkade, och där subkulturen egentligen är två: dels lägenhetsuthyrningsbranschen (som hatar serien), dels Londons grek-cypriotiska invandrar-community (som bråkar internt om huruvida serien bör älskas eller hatas).

Tidigare har jag antagit att Stath Lets Flats är alldeles för smal för att distribueras globalt, men Jamie Demetriou börjar faktiskt bli stor på riktigt nu, och efter att Stath Lets Flats nominerades för två BAFTA:s kan man nog hysa hyfsat hopp om att få se serien på Netflix eller HBO Nordic. Jag har sett flera tv-kritiker prata om att han kan komma att »gå i Phoebe Waller-Bridges fotspår«, men medan hon är en absolut solitär tror och hoppas jag att Jamie Demetriou i huvudsak kommer att fortsätta jobba med sina kompisar från Year Friends – framför allt har jag en soft spot för Al Roberts, vars karaktär i Stath Lets Flats är inte bara är den ultimata hämmade tönten utan något mycket mer och praktiskt taget obeskrivbart – monstruöst undfallande, rörande irriterande, irriterande rörande, och med en fallenhet för att haka på alla andras pinsamheter och göra allt maximalt pinsamt i rädslan över att själv vara pinsam och i empatin med andras pinsamheter … ja, nej, det går inte att beskriva. Al Roberts måste ses.

Tyvärr finns serien fortfarande inte upplockad hos någon streamingtjänst med svensk distribution. Men det borde som sagt komma. Liksom en säsong 3 – besked väntas i januari.

Kjells topp-20 – bästa komediserierna 2019

  1. Stath Lets Flats (Channel 4)
  2. Living with Yourself (Netflix)
  3. This Way Up (Channel 4)
  4. Pure (Channel 4)
  5. Älska mig (Viaplay)
  6. Barry (HBO Nordic)
  7. Fleabag (BBC)
  8. You’re the Worst (FXX)
  9. Dips (SVT)
  10. Enkelstöten (C More)
  11. Dead to Me (Netflix)
  12. Home (Channel 4)
  13. Bonusfamiljen (SVT)
  14. After Life (Netflix)
  15. Solsidan (C More/TV4)
  16. Silicon Valley (HBO Nordic)
  17. Filip och Mona (SVT Play)
  18. Work in Progress (Showtime/HBO Nordic)
  19. Back to Life (BBC)
  20. The Righteous Gemstones (HBO Nordic)

Mellan den 25 och 31 december utser vi allt det bästa från film- och tv-året som gått. Håll koll på senaste artiklarna via taggen Film- & tv-året 2019.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: bristande kommunikation & nakna normperfekta kroppar i Normala människor

9 augusti, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Blodet droppar i synd & skam-tyngda Miraklet

2 augusti, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: The Swimmer (1968)

28 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Grow tar dansk crime-tv tillbaka till täten

26 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Michaela Coels mästerverk I May Destroy You

19 juli, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: Little Fugitive (1953)

14 juli, 2020
Tips

Underbart dålig stämning när Ziwe gisslar kollegor om rasism

13 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Sandis skojdissningar av Gyles Brandreth i QI

12 juli, 2020
Tips

Damer i burar! Amy Sedaris i otippad hyllning av obskyr 60-talsrulle

7 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Perry Mason-skådisguldet – Lithgow, Rhys & Maslany

5 juli, 2020
Streamingtips

Missa inte febriga »I May Destroy You« på HBO Nordic

2 juli, 2020
Tips

Office Hours med Tim Heidecker – kul & kaotisk karantänkultur

30 juni, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel