Stan Lee (1922–2018)

Julia Skott tar farväl av Stan Lee, superhjältarnas superhjälte

I söndags, när det var Veterans Day i USA, lade Stan Lees instagramkonto upp en bild på honom från andra världskriget, när han var militär manusförfattare för propagandafilmer och dylikt.

Det filmades ett gäng cameos åt gången, och det är oklart hur många som finns kvar framåt – det kommer helt klart vara bitterljuvt att se honom nästa gång.

Dagen därpå kom beskedet om att han hade gått bort. Och även om han var 95 var det som att vi alla hade tänkt att han alltid skulle finnas. Som Skalle-Per. Han har skapat figurer och berättelser som roat och fascinerat, tröstat och inspirerat i över sjuttio år; hans första insats var en liten utfyllnadshistoria i tredje numret av Captain America, 1941. Fundera på det ett ögonblick:. 1941. Min pappa är född 1943 – och har nog inte åldrats lika bra som Captain America, men säg det inte till honom. Tillsammans med framför allt Jack Kirby och Steve Ditko har han gett oss Hulken, Spindelmannen, Black Panther, X-men, Iron Man – listan kan fortsätta och fortsätta, men framför allt har han varit med och byggt flera av serievärldens guldåldrar. Men lika mycket har han varit med och lagom pekpinnigt lärt oss om rättvisa, om missförhållanden och rasism och massa olika saker som fick plats både i serierutorna och i hans små kolumner.

I sådär trettio år har han dykt upp i små, och sen växande, cameos i Marvel-filmer och annorstädes. Ibland som sig själv, ibland bara som en gubbe som tittar eller säger något. I Guardians of the Galaxy Vol. 2 bekräftades (typ) fan-teorin om att han egentligen bara är samma gubbe, som rapporterar sina observationer till Watchers (ett gäng utomjordingar påhittade av Lee och Kirby på sextiotalet). Precis som alla Marvel-fans vet att man sitter kvar i biografen tills ljusen tänds så man inte råkar missa en extra extra slutscen, håller man också ögonen öppna efter hans omisskännliga nuna – även om det som sagt blev mindre klurigt att hitta honom. Men det var en särskild liten glädje att få armbåga sin kompis och le lite, varje gång. Det filmades ett gäng åt gången, och det är oklart hur många som finns kvar framåt – det kommer helt klart vara bitterljuvt att se honom nästa gång. Och sen, en dag, inte se honom.

Mitt allra bästa Stan Lee-ögonblick är dock inte en ren cameo, utan avsnittet av realityserien Comic Book Men (säsong fem, avsnitt sex) när han dyker upp i seriebutiken och alla de anställda på riktigt sätter sig på golvet som små barn när det är sagostund och lyssnar på honom, med lysande ögon och stora leenden. Inte ens den suraste cynikern är något annat än hänförd. Berätta, farbror Stan!

Internet fylldes under gårdagen och i dag med minnen och bilder från kändisar och vanligt folk. Alla som träffat honom berättar om hur snäll och trevlig han var. Lite syrlig, lite smågubbig, men behandlade alla med respekt och vänlighet, oavsett vilka de var. Han hälsade på folk även när hans ledsagare försökte hålla dem på avstånd, och hans paradgren kan ha varit att svara på »You're Stan Lee!« med variationer av »Jag vet, vem är du?« Han brydde sig om sina fans och han brydde sig om sina berättelser.

Mot slutet verkar det ha varit svårt. Han lämnade in och tog tillbaka stämningsansökningar, det kom anklagelser om vanvård av hans ekonomi och även av honom själv. Hans fru dog förra sommaren efter sjuttio års äktenskap och det var många som var oroliga redan då för att det skulle bli slutet för honom, men han höll i sig ett tag till.

Stan Lee blev 95 år. Och precis som många av hans hjältar har lämnat över masker och dräkter, får vi nu alla ta på oss att kämpa lite, dela hans berättelser, och skapa nya.

Excelsior.

Här kan du läsa TVdags texter under taggen Marvel. Det är några stycken. 

Just nu på TVdags

Kommentar

Här är alla anledningar till att På spåret spårat ur – går det att rädda?

9 december, 2018
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Beat, Dogs of Berlin & det nya tyska tv-undret

9 december, 2018
Streamingtips

Kan Andrev få en vän? Intressant om manlig ensamhet… och vänskap

8 december, 2018
Kommentar

På SVT i kväll: Morran och Tobias-biofilmen som blev orättvist sågad

8 december, 2018
Trailer

Äntligen! Avengers: Endgame har fått både titel & trailer

7 december, 2018
Nyhet

Nyårsmys eller nyårsrys? Mikael Persbrandt läser Ring, klocka ring

7 december, 2018
Recension

Roma – ett mästerverk om ett Mexiko i förändring

7 december, 2018
Recension

Netflix-premiär för Serkis Mowgli – klart godkänd men ingen klassiker

7 december, 2018
Premiär

Pappslöjd, spritsenap & After Eight – Jul med Ernst är tillbaka

6 december, 2018
Recension

HBO Nordics Min fantastiska väninna är handlingsförlamande fantastisk

6 december, 2018
Kommentar

Värst i tv-världen just nu: Julia Davis gränslösa Sally4Ever

5 december, 2018
Fråga

Vår tid är nu-mysteriet med arvet efter Helga – hur går det ihop?

5 december, 2018

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel