Säsongspremiär

Jen & Judy är tillbaka i Netflix snärjigt skruvade Dead To Me

Betyg 4 av 5

Första säsongen av Dead To Me var brutalt underhållande och samtidigt en fantastisk berättelse om sorg, svek och medmänsklighet. Ganska ofta nu för tiden tänker jag lite nedlåtande att serieskapare borde nöja sig med det, en fantastisk säsong, och inte nödvändigtvis fortsätta något som omöjligtvis kan nå upp till samma höjder. I det här fallet är jag ändå glad att Liz Feldman fick fortsätta historien om Jen (Christina Applegate) och Judy (Linda Cardellini). Säsong 2 av Netflix-serien är även den fängslande, även om det inte blir lika omvälvande.

Rollfigurerna är kanske den största anledningen till att titta på denna säsong även om också storyn i sig är skojig, spännande och alldeles snurrig naturligtvis.

Om du inte har sett säsong 1 än så rekommenderar jag att du genast slutar läsa här och i stället planerar in en fem och en halv timmes glädjefest. Annars kanske du kommer ihåg att säsong 1 slutade med att Judy erkände att det var hon som kört på Jens make, men att hennes sambo/make Steve hade varit med i bilen och propsat på att de skulle dra utan att göra något. Judy avslöjar också för polisen att Steve sysslar med pengatvätt och detta ledde till att Steve tar sig till Jens hus för att hitta henne. Där tar det inte så vackert slut för honom, utan att vi får veta exakt vad som hände innan han hamnade med ansiktet nedåt i poolen.

Dead to Me
Sam McCarthy som Charlie. Foto: Saeed Adyani / Netflix

Till sorg, smärta och svek som ingredienser kan vi nu lägga till skräck och mer skuld. Jen är konstant skräckslagen över att bli avslöjad och tvingas lämna sina två barn. Fast Judy insåg att Steve inte var den bästa av män så känner hon både sorg efter honom och skuld över det avslöjande som på sätt och vis dödade honom. Nya säsongen börjar ok och blir sen bara bättre och bättre, speciellt Jens story, det är på något vis hennes säsong det här. Det hela utvecklas till ett psykologiskt relationsdrama och som de olika personer Judy och Jen är så hanterar de sina känslor olika. Jen är den kallhamrat kontrollerande, Judy är den empatiskt omtänksamma och fokus ligger mycket på de tvås vänskap och stressen den utsätts för.

Det saknas absolut inte sina komiska inslag. Jag kommer ihåg att jag var mest impad av Cardellini förra året, hon balanserade Judy perfekt. Nu kanske jag diggar Jen allra mest. Applegates komiska timing för alla sarkastiska kommentarer är utsökt och de två är supercharmiga med sitt nervösa käbblande. Aldrig är de i fas med sina känslor. När den ena är hysterisk är den andra pragmatisk, den ena blir lugnad medan den andra går mot gränsen till nervsammanbrott. Balansen har skiftat nu, Jen är den som har en hemlighet. Eller så kan man säga att det jämnat ut sig, båda har gjort oerhört dumma saker som påverkar den andra.

Jag gillar verkligen dessa kvinnor, Jen och Judy. De är snyggt utmejslade, och inte bara psykologiskt. Jag kan inte låta bli att känna igen mig i rationella jeans och kavaj-Jen medan jag avundsjukt sneglar på känslosamma Judys coola klänningar och boots. Man bryr sig verkligen om dem och Jens relation med äldste sonen Charlie (Sam McCarthy) är också fint berättad. Rollfigurerna är kanske den största anledningen till att titta på denna säsong även om också storyn i sig är skojig, spännande och skruvad naturligtvis.

Säsong 2 av Dead to Me har premiär på Netflix i dag.

Just nu på TVdags

Intresseklubben Antecknar #74

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: A Perfect World & Midnight Cowboy

14 augusti, 2020
Nyhet

Disney+ öppnar för förbeställning

13 augusti, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: Les demoiselles de Rochefort (1967)

11 augusti, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: bristande kommunikation & nakna normperfekta kroppar i Normala människor

9 augusti, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Blodet droppar i synd & skam-tyngda Miraklet

2 augusti, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: The Swimmer (1968)

28 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Grow tar dansk crime-tv tillbaka till täten

26 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Michaela Coels mästerverk I May Destroy You

19 juli, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: Little Fugitive (1953)

14 juli, 2020
Tips

Underbart dålig stämning när Ziwe gisslar kollegor om rasism

13 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Sandis skojdissningar av Gyles Brandreth i QI

12 juli, 2020
Tips

Damer i burar! Amy Sedaris i otippad hyllning av obskyr 60-talsrulle

7 juli, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel