Streamingtips

In i dimman med Guy Maddin

Guy Maddins filmer är alltid ett gott sällskap. Jag älskar att sugas in i den kanadensiske regissörens säregna universum – en värld lika mycket sprungen ur Douglas Sirks melodramer och Monty Pythons absurdism som Luis Buñuels surrealism och George Kuchars camp. Min första Maddin-upplevelse var Careful (1992), en bisarr saga i bröderna Grimms anda, som utspelas i en alpby där befolkningen är så orolig över risken för laviner att ingen vågar tala i normal samtalston eller göra något som kan framkalla höga ljud, ständigt livrädda för att orsaka en katastrof. I Careful hämtade Maddin inspiration från allt möjligt, men filmen liknande samtidigt ingenting jag tidigare sett, och sedan dess har jag varit fast. Jag finner en trygghet i de luddiga, drömlika konturerna av Maddins berättande, en trivsel som jag sjunker ner i – om det så handlar om uppväxtskildringen i dokumentären My Winnipeg (2007), de många experimentella kortfilmerna, eller de mer traditionellt berättade långfilmerna, som den vemodiga The Saddest Music in the World (2003).

Regissörens stora kunskap om filmteori och -historia tilltalar också akademikern i mig. Maddin har länge varit intresserad av filmmediets grundläggande förmåga att skapa ord och mening ur bilder genom klippteknik – särskilt den montageteori som Sergei Eisenstein, Dziga Vertov och andra sovjetiska filmare utvecklade under filmhistoriens första decennier. Kanske ser man denna besatthet av konstruktivism allra tydligast i den mästerliga kortfilmen The Heart of the World (2000), som gjordes på uppdrag av filmfestivalen i Toronto.

The Green Fog är en högtidsstund för alla som älskar filmhistoria och att frossa i gamla klipp; som redigeringsexercis är den en tour-de-force.

Fascinationen för montaget består i Maddins senaste film, The Green Fog (2017), också detta ett beställningsjobb, för att fira San Francisco Film Festivals 60-årsjubileum. Den drygt timslånga filmen är en fest för alla cineaster. Tillsammans med Evan Johnson och Galen Johnson rekonstruerar Maddin Alfred Hitchcocks Vertigo (1958) – såklart en av de stora San Francisco-filmerna – enbart med hjälp av klipp från andra verk som utspelas i staden. Från thrillerns inledande polisjakt över stadens hustak och Jimmy Stewarts näradödenupplevelse till upptäckten av Kim Novak och besattheten som tar över. Historien berättas associativt, och som tittare får vi pusselbitar – en man på ett tak, en jakt, en kvinna, ett möte – som formar en sammanhängande (nåja) berättelse allt med hjälp av klipp från en uppsjö rullar och tv-program. Fragment från självklara titlar som The Lady from Shanghai (1947), The Birds (1963) och tv-deckaren The Streets of San Francisco (1972) blandas frenetiskt med klipp från mer obskyra filmer som trippiga Confessions of an Opium Eater (1962), Edward Dmytryks proto-incel-thriller The Sniper (1952) och Curt McDowells obetalbara arthouse-queer-porr-melodram Thundercrack! (1975).

The Green Fog är en högtidsstund för alla som älskar filmhistoria och att frossa i gamla klipp; som redigeringsexercis är den en tour-de-force. Men det går bra att bara svepas med av bilderna och den suggestiva stämningen, och den nyskrivna musiken av Jacob Garchik som framförs av Kronos Quartet bidrar starkt till upplevelsen. Och så titelns gröna dimma, som successivt letar sig in i klippen och för varje minut som går mer och mer tar över berättandet. Den lägger sig över San Francisco, kryper längs väggarna, ner i gränderna, in i husen. Är det en övenaturlig kraft? En pestsmitta? Ett järtecken om en förestående apokalyps? Drömmer vi? Till slut omsluter den oss alla.

The Green Fog kan köpas eller hyras digitalt på Vimeo.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Motsatsen till genanshumor – hjärtliga Ted Lasso

27 september, 2020
Recension

På Netflix: Charlie Kaufmans absurda drama I’m Thinking of Ending Things

23 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Älska mig« – formperfektion i kuliss

20 september, 2020
Premiär

C More-premiär för Maskeradligan – lite som en radiodoku … men på tv

15 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: P-Valley är ett arbetsplatsdrama som kan lyfta till skyarna

13 september, 2020
Säsongspremiär

Yellowstone säsong 3 bjuder minsann på mjukisar, mys & melodrama

12 september, 2020
Nyhet

Slutet närmar sig för The Walking Dead – fast ändå inte

9 september, 2020
Kommentar

Yellowstone säsong 2: Familjedramat fördjupas & ranchkriget blir råare

8 september, 2020
Tips

En titt på svensk rollspelshistoria i Mot andra världar

6 september, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen: The Boys är tillbaka i stan – med psykopat-Homelander i täten

6 september, 2020
Recension

Nej, vilken rymdkrasch… Netflix Away kan du hålla dig borta ifrån

4 september, 2020
Recension

The New Mutants-premiär – i sina bästa stunder en Breakfast Club för 2020-talet

3 september, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel