Jubileum

Grattis Dallas! Den magnifika historien om två bröder fyller 40

»Bobby James Ewing, I don't believe you!« Det är första repliken i Dallas, som hade premiär för exakt 40 år sedan, den 2 april 1978. Diggers Daughter hette första avsnittet av miniseriens fem och det är just Diggers dotter, Pamela Barnes Ewing, som yttrar orden. Hon är övertygad om att nyblivne maken är lika nervös som hon är över att komma till Southfork, dotter som hon är till pappa Jock Ewings ärkefiende, den försupne förloraren Digger Barnes.

För J.R. går allt ut på att göra pappa stolt så att han ska älska honom lika mycket som Bobby. Att få pappas godkännande och beröm är hans drivkraft i livet.

Dallas handlar om sex, intriger, svek och utpressning. Typ så beskrevs handlingen i en tidningsartikel jag läste för ett antal år sedan, kanske var det vid ett tidigare jubileum. Det är inte första gången jag ser liknande beskrivningar av dramaserier i den så kallade såpakategorin, men jag blir ändå förundrad. Det där är ju inte en beskrivning på vad en serie handlar om utan snarare ingredienser i historien som berättas och visst, Dallas har fullt av dessa ingredienser, men det är naturligtvis inte detta som berättelsen om familjen Ewing handlar om.

Vad är det då David Jacobs, skaparen av Dallas, berättar för oss om? Jo, han berättar om vedermödorna för en rik Texas-familj med ena benet i oljebranschen och den andra i gammal hederlig Texas-ranching. Jock Ewing (Jim Davis) hade skapat det framgångsrika, oberoende oljebolaget Ewing Oil, medan hans fru Ellie tog med sig boskapsfarmen Southfork i äktenskapet, och med vilken hon får hjälp av Ray, ranch-ansvarig och som de senare visar sig, Jocks oäkta son.

Dallas handlar också om svårigheterna för Bobby (Patrick Duffy) och nyblivna hustrun Pam (Victoria Principal) att få äktenskapet och deras nya liv tillsammans accepterat av sina familjer, inte heller hennes bror Cliff tycker att den plötsliga sammanslagningen är någon bra idé. Detta ska ha varit den ursprungliga idén för Dallas, en Romeo och Julia-historia. Kärleken mellan dem är stark, men parets lojaliteter testas ständigt när familjerna aktivt anstränger sig för att få dem att bryta upp från äktenskapet. Men det dröjer inte länge innan ytterligare en historia tar form mitt bland alla älskarinnor, missfall, skumma affärsuppgörelser och det kopiösa drickandet och det är den om de två bröderna, Bobby och J.R Ewing (Larry Hagman).

Dallas DD 1
J.R. är den äldste brodern och den som fått ta över ledarskapet av familjeföretaget. Bobby är den yngste som tidigare mest lattjande runt, men som när han gifte sig bestämde sig för att han ville vara mer aktiv i i företagets ledning. Igen har jag läst konstiga saker, att J.R. är den starke och handlingskraftiga medan Bobby är mesig och vek. Jag undrar om vi har sett samma 357 avsnitt. För mig är det nämligen glasklart att det är J.R. som är den svaga och Bobby som är den starka av bröderna.

Bobby har alltid levt med fördelen av att han är pappa Jocks älsklingsson och J.R. har vetat detta sedan lillebror föddes. För J.R. går allt ut på att göra pappa stolt så att han ska älska honom lika mycket som Bobby. Att få pappas godkännande och beröm är hans drivkraft i livet. Det är därför han driver Ewing Oil, det är därför han gör allt för att företaget ska bli så framgångsrikt som möjligt och det är därför han inte vill ha lillebrors konkurrens. J.R. må ha världen bästa självförtroende, men hans självkänsla är det sämre ställt med och den ständiga strävan efter pappans kärlek är hans akilleshäl. Detta gjorde honom svag.

Bobby var helt enkelt den starke. Han var duktig på affärer och hade dessutom bra självkänsla. Han hade styrkan i att inte behöva sträva efter godkännande, utan han gjorde allt för sin egen skull.

Ingen tog pappa Jocks försvinnande i Sydamerika och sedermera dödförklarande hårdare än J.R. För utan sin pappa vem var han då, vad var meningen med allt han gjorde om inte Jock fanns där att visa upp det för? Det var sonen John Ross III som fick J.R. ut ur sorgen och depressionen. Plötsligt insåg han att det var sonen han skulle jobba för istället, för att kunna lämna ett stort, framgångsrikt Ewing Oil till honom när han själv trillar av pinn.

Det visade sig att lillebror var finfin på att leda Ewing Oil och när det blev tävling på ett eller annat sätt, så var det var alltid Bobby som vann (till exempel när bröderna tävlar om företaget enligt Jocks testamente). När J.R. blivit skjuten och Bobby får ta över företaget så lyckas Bobby rädda det efter J.R.s vidlyftiga affärer med asiatiska oljerättigheter. Länge hoppades J.R. att Bobby skulle misslyckas efter att ha ingått i en affär med Kartellen utan att ha tillräckligt med kapital (pappa Jock använde dem till annat utan att berätta), men Bobby tar sig ur knipan utan att tumma på sitt samvete. Vad J.R. lider när Jock berömmer Bobby för att han trots allt införskaffat ett raffinaderi och såg till att de stod på god fot med Kartellen igen. »I’m proud of him. Ewing Oil stands for something. He’s a hell of a son, a hell of a man.« Åh, om Jock bara kunde bli besviken på Bobby någon enda gång.

Dallas EOTR 2
Bobby har tagit sig ur knipan med hedern i behåll och bestämmer sig för att det är dags att lämna över VD-stolen till J.R. igen efter att tankarna gått såhär: »I can understand how J.R. justify some of the things he does, It’s for the good of Ewing oil. I was borrowing from Pete to pay Paul. Pretending it was for the right reason. You can only lie to yourself for so long. Pretend that it’s all right for Ewing Oil. But it wasn’t right for me.« Präktig, ja, det kan man tycka, eller helt enkelt en man som står stadigt på jorden och har vissa principer. Bobby var helt enkelt den starke. Han var duktig på affärer och hade dessutom bra självkänsla. Han hade styrkan i att inte behöva sträva efter godkännande, utan han gjorde allt för sin egen skull. Visst vill han bevisa för sin pappa och J.R. att han är värd Ewing Oil, men framför allt ville han bevisa det för sig själv.

J.R. och Bobby hade en fortsatt komplicerad relation, J.R. tävlade alltid, men om det kom en yttre fiende som ville komma åt dem, så höll bröderna ändå ihop, även mot Cliff Barnes fastän det slet Bobby mitt itu. Det fanns en kärlek och lojalitet mellan bröderna även om J.R. testade den så otroligt många gånger, bland annat då han fortsatte göra allt för att förpesta till tillvaron för Pam och få de båda att ge upp äktenskapet.

Bobby och Pams kärlekshistoria är ett perfekt exempel på att det går utmärkt att göra underhållande äktenskapsdramatik.

I avsnitt nummer 300 finns det en oerhört lång fin scen mellan J.R. och Bobby där de i stort sett sammanfattar hela sin historia. Bobby leder Ewing Oil igen tillsammans med Cliff Barnes och J.R. får vara där där på nåder, men absolut inte handla med olja. Naturligtvis kan han inte låta bli när han upptäcker något som skulle vara en bra affär. När Bobby får reda på det blir han vansinnig och slänger ut J.R. ur företaget. Han har fått nog av ljugandet. När de lämnar kontoret den kvällen så fastnar de i hissen dock, strömmen har stängts av och de får tillbringa natten i detta lilla utrymme. Som tur är har Bobby fått en låda vin av Ray, som nu bor i Paris.

J.R. gör allt för att övertyga Bobby att han ska få vara kvar i företag, han verkligen bönar och ber, men Bobby är stenhård. För J.R. handlar det inte bara om att vara i oljebranschen, han vill inte starta ett eget bolag. Det måste vara Ewing Oil, familjen är viktigt för J.R. och han försöker få Bobby att förstå att vissa saker också är Bobbys fel. Men Bobby skrattar: »Your logic is as twisted as your morals. It's my company, I run it and you’re out!«

J.R. tänker tillbaka på när Bobby gifte sig med Pam och plötsligt ville jobba fulltid med Ewing Oil och försöker med nostalgi: »I taught you everything you know.« Men Bobby har svar på tal: »You did teach me not to trust you and that it’s the head of the company who makes the decisions.«
»I had goals«, kontrar J.R., »goals that were drummed into me [by Jock]. It had to be the biggest and the best. Nothing came before Ewing Oil.«

Bobby vägrar bjuda på sitt vin och de börjar köpslå. 500 dollar för vinet och 1000 för korkskruven. J.R. skrattar, »you’re a lot more like me than I realised«, innan han blir allvarlig igen: »You were his favourite from the day you were born and it was my company until he let you come en run it with me. Everything I did was for my daddy.«

Dallas 300 2b
Och visst, Bobby är kanske lite vek ändå, men han förstår också hur J.R.har känt och brödraskapet vinner, J.R. kan ju verka så otroligt ynklig och Bobby ger honom en chans till när det visar sig att han har en bra affär på gång och de har en ny gemensam fiende att ta itu med, Carter McKay. Men för en gångs skull så kändes det som om J.R. inte var manipulativ, bara helt ärlig. »You made me the happiest man in the world!«, utropar han glatt som om han hade gift sig, men så var Ewing Oil alltid viktigare än någon kvinna.

För Bobby var det annorlunda. Han kunde slitas mellan jobb och äktenskap, Ewing Oil och Pam och just kring detta vill jag faktiskt också passa på att nämna hur Bobby och Pams kärlekshistoria är ett perfekt exempel på att det går utmärkt att göra underhållande äktenskapsdramatik. Så många serier undviker att låta de förälskade paren bli tillsammans, för vad ska man göra då, när man inte längre kan låta romantiken och kärlekshistorierna bygga på flirtande och sexuella anspelningar?  I Dallas var det tvärtom. De visste inte vad de skulle göra om paren inte var tillsammans. Alla gifte om sig med varandra. Bobby och Pam fick vara gifta i sex år när man ändå kände sig tvungna att låta dem skiljas (genom att Bobby faktiskt en enda gång lät sig luras av J.R.). Skilsmässan varade bara i två år, sen var det bröllop igen. J.R. och Sue Ellens skilsmässa höll i en säsong innan de gifte om sig för att sedan skiljas igen. Även brorsdottern Lucy gifte om sig med läkaren Mitch.

Dallas EOTR 1
Så ja, det går alltså alldeles utmärkt att i en serie av såpakaraktär att låta dramats främsta par vara gifta och ändå hitta utmärkt underhållande intriger. För Bobby och Pam handlade det förutom om de fejdande familjerna om missfall, barnlängtan och depression, men också om att inte ha tid för varandra, om att vilja, hinna och orka ha sex, något som kanske inte var så vanligt att man skildrade då. Pam hade ärr från sin barndom, övergiven av sin mamma och en pappa som var alkoholist och full bitterhet, ärr som Bobby inte hade, älskad och omhuldad som han var sen barnsben. Detta satte prägel på deras relation och äktenskap.

J.R. och Sue Ellens relation var ju av en helt annan karaktär men nog så intressant. Lite mer om den och Sue Ellen skrev jag om efter att ha läst Linda Grays memoarer. Både Sue Ellen och Pam försvann ut ur bilden och så gjorde ytterligare ett par fruar. Men kärleken mellan bröderna bestod, J.R. älskade sin lillebror trots allt. »You are still my brother and I’m proud of you. And I love you« som han direkt ur hjärtat berättade för Bobby där i hissen.

Just nu på TVdags

Nyhet

Ryktena var sanna: Veronica Mars återkommer!

20 september, 2018
Podcast

Äntligen tillbaka! TVdags-podden från Malmö filmdagar

20 september, 2018
Tablåtips

Kvällens måste-tv! Mia Skäringers berörande serie Kroppshets

20 september, 2018
Tips

Conner O'Malley på djupt vatten – se världens första flodbaserade talkshow

19 september, 2018
Kommentar

Kontrovers på barnens bästa gata – klart Bert & Ernie kan vara homo

19 september, 2018
Pop Culture Confidential

Mer podd: vi pratar Emmy & intervjuar skaparna av Netflix-aktuella Maniac

18 september, 2018
Klipp

Trailerfest! Här är Brie Larson som Captain Marvel

18 september, 2018
Lista

Vann din favorit? Här är alla Emmy-vinnare

18 september, 2018
Pop Culture Confidential

I veckans podd: Skaparna av nya Amazon Prime-serien Forever

18 september, 2018
Trailer

Mary Poppins kommer till jul – med Blunt som värdig arvtagare

17 september, 2018
Trailer

Snart dags för mörka Sabrina-rebooten!

17 september, 2018
Recension

Imponerande verklighetsflykt i Netflix Ultimate Beastmaster

17 september, 2018

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel