Justified förbereder för fantastisk finalsäsong

Giganten Olyphant och klåparen Rapaport

Innehåller spoilers för Justified säsong 5.

Ända sedan starten har det varit tydligt var Justified har sina största styrkor: hos Timothy Olyphant som Raylan Givens och Walton Goggins som Boyd Crowder. Just därför tror jag att nästa säsong, den sjätte och sista, kan bli väldigt bra. Men jag återkommer till det, för först måste i förstås prata om säsong 5. Och att prata om den är att prata om hur seriens beroende av dessa två centrala rollfigurer också är dess svaghet.

Justified har ju den egenheten, jämfört med liknande serier, att den tillbringar ganska lite tid med de mer perifera återkommande rollfigurerna. I stället plockar den in profilerade gästskådespelare i färgstarka roller, och låter deras berättelser vara säsongens centrala.

När det har funkat bra har effekten varit strålande. Det gäller särskilt – förstås – Margo Martindales monumentala gästspel som Mags Bennett i säsong 2. När det inte funkar tynger det ner hela serien. Ni förstår vart jag är på väg: Justifieds problem i säsong 4 har varit familjen Crowe, och mer specifikt Michael Rapaport som Daryl Jr.

Nu när Breaking Bad är slut finns det ingen huvudrollsinnehavare på tv, inte ens Jon Hamm, som kombinerar skådespelartalang med självlysande närvaro som Timothy Olyphant.

Rapaport är ju en väletablerad, pålitlig tv-skådis. Men ärke-newyorkern hittar inget trovärdigt sätt att blåsa liv i sin småkriminella redneck. I stället spelar han hopplöst över, med överdrivet kroppsspråk och sydstatsuttal som skär i öronen (till och med i den här serien där många yankeeskådisar har fått kämpa med att få till rätt sorts bonnläppiga släpighet).

Rapaports rollfigur blir ett svart hål mitt i handlingen. Hans kemi funkar inte vare sig med Walton Goggins eller med Alicia Witt som Crowe-familjens halvhederliga syster.

Witt är sympatisk men fungerar bara nästan i sin roll. Hon hanterar Wendy Crowes sårbara sidor, och hon har utstrålning. Men känns hon som en smart och hårdhudad knegarbrud? Nja. Där funkar Amy Smart faktiskt bättre som den majarökande socialarbetaren Allison.

Säsongen är inte hjälpt av att handlingen runt omkring Crowe-klanen spretar ganska rejält, mellan mängder av förvecklingar kring Boyds heroinbusiness, Avas fängelsevistelse, och efterdyningarna av mordet på Nicky Augustine som skapar konflikt mellan Raylan och Art.

Justified har aldrig rört sig i en helt rak linje, men de tidiga säsongernas veckans brott-struktur är faktiskt att föredra framför en serialisering som inte håller ihop. Den här säsongen har på något sätt varit överlastad och tunn på samma gång.

Just därför ser jag så mycket fram emot en sista säsong där Raylan och Boyd får gå man mot man och låta sitt frenemyförhållande gå upp i rök i en sista krut- och testosterondoftande explosion.

Det är ju, även i säsong 5, när Boyd eller Raylan är i bild som Justified bränner till. Särskilt Raylan har varit besynnerligt perifer under de här 13 avsnitten. Mest har han dykt upp som gubben i lådan med handen på revolvern, för att sinka någons dåligt genomtänkta kriminella planer.

Vi ser så oerhört mycket fram emot en sista säsong där Raylan och Boyd får gå man mot man och låta sitt frenemyförhållande gå upp i rök i en sista krut- och testosterondoftande explosion.

Kanske går det att tolka utifrån hur Raylans liv har utvecklats under seriens gång. Hans far är död, hans livs kärlek har flyttat iväg med deras dotter. Själv har han glidit allt längre in i en gråzon mellan lagen och den kriminella värld som han hatar och föraktar (den representerar ju pappa Arlo i hans medvetande) men som samtidigt är en del av honom.

Ja, Raylan är nog trött, samtidigt som han känner Harlan Countys småskurna undre värld som sin egen ficka. Han känner ett ansvar för den, men har samtidigt blivit avtrubbad inför vilka insatser det är han spelar med.

Det är en rimlig, rent av självklar, tolkning, men samtidigt har jag en besvärande känsla av att Graham Yost och hans team har tappat greppet en aning om Raylan. Att de vet var hans resa slutar, men inte riktigt hur vägen dit ser ut.

Det är ytterligare en anledning till att det är en glad nyhet att Justified närmar sig slutet. Det finns inte så mycket mer att hämta här, vilket Yost och Olyphant uppenbarligen har förstått.

Oavsett var Raylan och Justified befinner sig är Timothy Olyphant alltid enorm i rollen som har blivit hans karriärs mest definierande (jag vet, det är nästan otroligt att tänka sig efter Deadwood). Hans närvaro, även i de små, stillsamma scenerna, är otrolig.

När Raylan slår sig ner med Kendal Crowe – lillgrabben som blir manipulerad att ta på sig morbror Daryls mordförsök – i förhörsrummet är det en välbekant scen. Effektivt men förutsägbart skriven, inget man inte har sett förut på tv.

Men Olyphant gör den till en av säsongens allra mest minnesvärda scener helt på egen hand. Jag skulle gå så långt som att säga att nu när Breaking Bad är slut finns det ingen huvudrollsinnehavare på tv – inte ens Jon Hamm – som kombinerar skådespelartalang med självlysande närvaro som Timothy Olyphant.

Så kommer vi då till säsong 6, och den utlovade slutstriden mellan Raylan Givens och Boyd Crowder.

Här är vad jag hoppas på: Att serien håller tillbaka med storyförvecklingarna och låter dessa två rollfigurer stå i centrum. Förstås med Ava som en nödvändig tredje, även om jag inte har varit särskilt engagerad i hennes historia den här säsongen. Men den tragiska romansen mellan Ava och Boyd har varit en viktig del av Justified, och den måste få sin slutpunkt. Jag har väldigt svårt att tro att den blir lycklig.

Relationen mellan Raylan och Art måste förstås också få vara i fokus. Och så vill jag faktiskt veta hur det slutar för Dewey Crowe. Damon Harrimans underbart debila småskurk och nynazist har ju funnits med från början – han var faktiskt med i det allra första klippet jag såg från serien. Deweys återkomst den här säsongen fick aldrig någon riktig upplösning, och jag utgår ifrån att han kommer att dyka upp igen om ett år för att lida sitt sista förnedrande nederlag.

Den här säsongen av Justified var kanske seriens sämsta, men det kändes aldrig som att den har tappat fotfästet helt. Jag tror verkligen att sistasäsongen kan bli en riktig höjdare. Men det får vi återkomma till våren 2015.

Justified har sänts på amerikanska FX under våren.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: True crime-pärlan I Love You, Now Die

14 juli, 2019
Recap

Huskurer, håravfall & hemligheter i veckans Younger

11 juli, 2019
Recension

Midsommar är en mardröm i dagsljus

10 juli, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Chris Gethards återkomst till MNN

7 juli, 2019
Streamingtips

Så verklighetsnära satir i Years and Years att vi sätter snacksen i halsen

3 juli, 2019
Recension

Kul! Spider-Man: Far from Home är både actionkomedi & superhjältefilm

3 juli, 2019
Streamingtips

Hjälp! Mitt tonårs-jag är helt fast i HBO Nordics ungdomsserie Euphoria

2 juli, 2019
Recension

Moodyssons HBO-serie Gösta får oss att undra: Vem ska trösta Gösta?

1 juli, 2019
Intresseklubben Antecknar #63

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Sydney Pollack

1 juli, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Ava DuVernays tunga When They See Us

30 juni, 2019
Kortdokumentär

Hannas baby på SVT Play – intressant om barnlängtan med Hanna Hellquist

29 juni, 2019
Recap

Möjliga mördare & masochister i tredje avsnittet av säsongens Younger

27 juni, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel