Guardians of the Galaxy-regissörens kläggiga debut

Fredagsfilmen: Mord, meteorer & mutationer i mysiga Slither

Guardians of the Galaxy gör just nu brottarsuccé på biograferna och James Gunn (regi och medmanusförfattare) har lyckats med det avundsvärda konststycket att leverera på alla möjliga plan: den är smart, den är rolig, den har smarriga actionscener, och den är både självdistanserad och geekig. Så vad kunde passa bättre denna fredagkväll än att mysa framför Gunns debutfilm, en härligt geggig hyllning till alla de monsterfilmer och b-skräckisar han växte upp med?

En smart mix av The Blob, Tremors, Cronenbergs Shivers och Romeros zombietrilogi, med kärvt roliga oneliners och specialeffekter som är mer gummi, klägg, blod och slem än CGI.

Gunn började sin bana som en av schlock-kungen Lloyd Kaufmans adepter på Troma, där han skrev manus till Tromeo and Juliet och Toxic Avenger IV. Han fick sitt stora geek-genombrott när han höll i pennan på Zack Snyders fantastiska Dawn of the Dead från 2004, en av ytterst få remakes som faktiskt är snäppet bättre än originalet. (Diskutera.) Innan han landade drömjobbet på Guardians gjorde han också Super med Rainn Wilson som superhjälte-wannabe i fula trikåer, en lätt bortglömd film som Magnus hyllade här på TVdags härommånaden.

Men nu pratar vi alltså Slither, James Gunns regidebut från 2006. En meteorit landar utanför en liten håla nånstans i Södern. Ur kratern kläcks en slemmig larv, som tar stans starke man Grant Grant (en skräckinjagande Michael Rooker med rakad skalle och pilotbrillor) i besittning, muterar honom å det grövsta, och sen betar av resten av befolkningen på väldigt kladdiga och otäcka sätt.

Det är en smart mix av The BlobTremors, Cronenbergs Shivers, Romeros zombietrilogi och ett gäng andra skräckfavoriter. Gunn skriver kärva och roliga oneliners och slösar ingen tid på något ovidkommande. Specialeffekterna är trevligt nog mer gummi och klägg än CGI, och för gorehounds blir det fest när Gunn slaskar på rejält med blod, slem och mutationer. Och mitt i alla groteskerier och saftiga headshots finns en tragisk love story mellan Grant och hans förtjusande fru, spelad av den som vanligt briljanta Elizabeth Banks.

Slither bjuder också på Nathan Fillion och en av mina favoriter, De Palma-stammisen Gregg Henry. Och som en hyllning till sin gamle mentor har Lloyd Kaufman fått en liten roll som »Sad Drunk« (den som hade ögonen med sig noterade förstås också Kaufman i en cameo under fängelserevolten i Guardians of the Galaxy).

Slither floppade när den kom men har på senare tid förstås uppvärderats och blivit en geekfavorit. Missa den inte!

Slither visas på TCM i kväll kl 21 och finns även på Netflix.

Just nu på TVdags

Nyhet

Ursäkta röran, TVdags bygger om!

19 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Line of Duty-sträckkollen på SVT Play

16 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kevin Bacon & 1990-talskänslan i City on a Hill

9 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: The Handmaid's Tale reser sig igen

2 maj, 2021
Intresseklubben Antecknar #79

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Terminator-sviten

1 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Svärfar svävar fritt i Tumba-dokun

25 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Tortyrporr & rasism i kontroversiella Them

18 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel