Streamingtips

Four Weddings and a Funeral funkar utmärkt som fyndig förströelse

Four Weddings and a Funeral är serien jag inte visste jag saknade och vad kan passa bättre än en supersöt rom-com när man vill slappna av och sluta tänka på världsläget ett tag? Hulus serie från förra året, skapad av bland andra Mindy Kaling och Matt Warburton (Simpsons), bygger lite löst på filmen från 1994 då ju Hugh Grant och Andie MacDowell sprang på varandra på diverse bröllop och dito begravning innan de fick varandra på slutet.

Men plötsligt så spelar det ingen roll för allting smälter in i en härligt rolig, charmig, riktigt känslosam och igenkännande historia. Rollbesättningen som är guld gör sitt till.

Precis som i filmen är det en amerikanska som kommer till London och det förekommer kyssar i ösregn, en bästa vän som är olycklig kär i sin bästa vän, fast rollerna är något ombytta. Nu spelar Nathalie Emmanuel (Game of Thrones) Maya, amerikanskan, som åker till London för sin bästa vän Ainsleys (Rebecca Rittenhouse) födelsedag, då hon också träffar den charmerande och hjälpsamme Kash (Nikesh Patel). I London bor även två av hennes andra bästa vänner från college, Duffy och Craig, samt Ainsleys nya vän, Gemma.

FWAAF C and A
Brandon Mychal Smith och Rebecca Rittenhouse som Craig och Ainsley.

Visst känns det i början som serien är fylld av klyschiga figurer med den bitchiga brittiska överklasskvinnan, den nedlåtande Texas-mamman (ett inhopp av MacDowell själv), den klämkäcka indiska pappan, Ainsleys gaya inredningsassistenter… Ja, listan kan göras lång, men plötsligt så spelar det ingen roll för allting smälter in i en härligt rolig, charmig, riktigt känslosam och igenkännande historia. Avsnitten är 45-minuter så det är ingen korta komediavsnitt det handlar om, utan lite hjärtsnörpande dramedy mixat med snyggt avvägda dräpande repliker. Rollbesättningen som är guld gör sitt till.

FWAAF Gemma
Zoe Boyle som Gemma.

Mest förtjust är jag nog i Zoe Boyle som gör bortskämda Gemma till min absoluta favoritkaraktär. John Reynold spelar Duffy som lite samma osäkre, småtöntige men sköna snubbe som han gör i Search Party. Brandon Smith, som gör hysterisk rapstjärna i You’re the Worst, är precis på gränsen lagom nedtonad här för att vara oemotståndlig som den egocentriska investmentbankmannen Craig. Alex Jennings som var Duke of Windsor i The Crown får vara skön, excentrisk, konservativ politiker (som naturligtvis måste omvändas) och sist men inte minst, Dermot Mulroney, som dyker upp som oväntad charmör.

FWAAF Andrew
Alex Jennings som Andrew.

Halvvägs in börjar man naturligtvis fundera på vilka de resterande bröllopen kommer att bli (ett klaras av redan under piloten) och i avsnitt fyra känns det som om berättelsen är så rik att möjligheterna är oändliga, men i avsnitt fem utkristalliserar sig det plötsligt, även om omöjligtvis alla kommer kunna klämmas in. Och begravningen…? Ja, den kom oväntat, låt oss lämna det så. Samtidigt inser jag tyvärr att just kärlekshistorien i centrum, den om Maya och Kash, är den som engagerar minst.

Det är ensemblen som gör serien, de flesta karaktärerna utmejslas till underbara personer trots alla sina fel och brister.

Maya blir en rätt själlös figur – en litta tradig tös som vi skulle säga på skånska – en progressiv, politisk talskrivare utan vare sig glöd eller personlighet och som verka gilla sin offerstatus. Hon får inte riktigt chans att vara rolig eller så saknar Emmanuel komisk timing. Nu gör inte detta så mycket eftersom det är ensemblen som gör serien, de flesta karaktärerna utmejslas till underbara personer trots alla sina fel och brister.

Kryddad med gängse förväxlingar, ouppnådda drömmar och oväntade förbindelser är Four Weddings and a Funeral en lättviktig men underhållande romantisk komedi, härligt beroendeframkallande med sin faktiskt ganska lågmälda och ack så mänskliga humor och dramatik. 

Four Weddings and a Funeral finns på Viaplay.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kate Mara som sexförbrytare i »A Teacher«

22 november, 2020
Recension

Saint Maud borde helgonförklaras – eller åtminstone kultförklaras

20 november, 2020
Säsongspremiär

Dags för 1980-talet när The Crown är tillbaka på Netflix

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Kjellman & Brynolfsson i »Kärlek & anarki«

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: hockey-hatkärleken i »Björnstad«

8 november, 2020
Recension

Beck – undercover: en medioker krimstory men med nya pusselbitar i Beck-universumet

6 november, 2020
Streamingtips

Äntligen! Nu finns Cityakuten på C More

2 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Ministern« på SVT är ett unikum

1 november, 2020
Recension

Nu på Viaplay! Josephine Bornebusch jobbiga & välspelade social distansering-drama Orca

30 oktober, 2020
Intresseklubben Antecknar #75

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Lifeforce

29 oktober, 2020
Recension

HBO Nordic-premiär för The Undoing – Kidman & Grant i välgjord men grund whodunnit

26 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Genial svensk tv-humor i »Premiärdatum oklart«

25 oktober, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel