Diskussion

Fear the Walking Dead-cirkeln om tonårsrevolt, stängselbråk & ratty hair

Diskussionen rör säsong 2 avsnitt 12: Pillar of Salt och avsnitt 13: Date of Death.

Daniel: Jaha, det blev ju tyvärr minst lika pajigt när vi fick återse Ofelia som jag fruktade.

Sara: Det blev väl exakt som du förutspådde, Daniel? Jag minns någon formulering i en tidigare cirkel när du ironiserade över Ofelias kommande soloturné. Och så blev det!

Björn: Frieriet! Jösses…

Sara: Jag har inte varit så förtjust i det här familjesplittrandet, även om jag tycker de lyckats bra med både Travis-Chris-sidohistorien och Nick-historien. Men Ofelia kan jag bara inte bry mig om.

Björn: Serien är ute på djupt vatten (med zombier som knatar omkring på botten).

Daniel: Ja, Ofeliatråden var verkligen ett bottennapp. Vad finns mer att säga om förra veckan, när vi nu så nesligt misslyckades med att få ihop en chatträff då?

Björn: Att det känns som de öppnar för att Ofelia ska vara med i The Walking Dead i framtiden?

Sara: Ooo, tror du på crossover? Det skulle inte vara så dumt. Men tidshoppet skulle behöva vara rätt ordentligt.

Björn: Mm, verkligen. Hon skulle behöva klara sig själv i flera år.

Styrkan med apokalypsverk är ju hur allt renodlas och ställs på sin spets. Här är det verkligen tonårsrevolten och föräldraångesten som skruvas upp till max.

Daniel: Men vadå? Jag förstår inte riktigt. Vad är det jag inte minns?

Björn: Hon drog till USA, väl?

Sara: Hon ska leta efter fästmannen i New Mexico.

Daniel: Det har du ju rätt i. Men det är ju en bit till Georgia…

Björn: Ja, just det. De är kanske lika dåliga på tidslinjer som på geografi (eller också är det bara att jag är kass på geografi…).

Sara: För att inte låta alltför negativ: det har funnits några starka stunder även i den här halvan av säsongen. Jag gillar hur huvudfigurerna börjar ta form lite mer. Även om det blir lite backtrackande ibland tycker jag att de lyckas förklara och ge lite mer djup till både Chris och Nick, som har känts lite obegripliga tidigare.

Björn: Jag gillar Nick nu men efter veckans avsnitt är det svårt att känna sympatier för Chris. Sååå svårt.

Sara: Det tror jag inte att det är meningen att man ska göra heller. Jag pratar mer om konsekvensen i rollbeskrivningen. Nu tycker jag ändå att jag kan köpa både Nicks sektsökande och Chris förhärdning.

Daniel: Jo, absolut att de lyckas ge rollfigurerna djup. Det är inte där det brister i manuset.

Björn: Sant! Och jag gillar också det där med att det växlar vem man känner sympatier för, men jag har aldrig brytt mig om Chris. Det kanske är bara jag, men det känns lite som ett misslyckande. Jag kände mer för dottern när Madison tände hotell-ljuset än jag känt för Chris en enda gång.

Sara: Förresten, vid bondgården där, tänkte ni på vad märkligt det var att Travis bara för att det fattades en grav förutsatte att den saknade personen levde? Och gömde sig? Det är ju troligare att han var zombie. Eller låg död någonstans. Jag menar, han hade ju ändå inte kunnat gräva ner sig själv.

Björn: Kul, Sara! Hade ingen tanke på det. Jag tycker att det absolut mest spännande i veckans avsnitt var när hotellgänget stod där, i säkerhet, bakom stängslet.

Daniel: Men det var ju också en sådan där idiot-Fear the Walking Dead-grej. Varför i hela friden skulle Travis nödvändigt in precis där, just då? Hade han inte kunnat signalera lite diskret åt Madison och så hade de hjälpt honom klättra över stängslet en bit bort?

Sara: Ja, det var konstigt. Så himla provocerande att singla ut honom inför alla andra. De glömde den ständiga The Walking Dead och Fear the Walking Dead-sanningen: det är människorna man ska vara rädd för, inte zombierna.

Daniel: Det är sådant där jag stör mig på i den här serien hela tiden. Det är så många liknande detaljer. Fattar heller inte riktigt varför den där mobben accepterade situationen? Hur svårt hade det varit för någon av dem att bara skjuta ner vårt gäng innanför stängslet? Aldrig att de var obeväpnade hela högen. Pang pang, och sedan klättra in. Det var ju inte taggtrådsstängsel, ens.

Sara: Precis, de betedde sig som zombier. Underligt passiva. I och för sig så ska vi komma ihåg att det inte gått så lång tid sen civilisationens förfall. Det kanske fortfarande finns folk som vill resonera sig fram.

Björn: Stängslet var helt klart ytterligare ett nedköp. Stör mig också. Jag tror inte det var en enda zombie i veckans avsnitt?

Sara: Jo, några strövandrare såg vi väl? Fast bara på håll.

walkersSara: Okej, så slarvigt manus och inkonsekventa situationer. Vad gillade vi då? Jag måste ändå säga att jag känner med Travis en del för första gången. Styrkan med apokalypsverk är ju hur allt renodlas och ställs på sin spets. Här är det verkligen tonårsrevolten och föräldraångesten som skruvas upp till max.

Daniel: Jag kan inte sluta känna ångest över Travis/Chris-grejen. Fy fan att vara i Travis kläder och tvingas se sin son glida ner i det där.

Björn: Lite vad Fear the Walking Dead handlar om över lag: Hur svårt det är att vara förälder.

Sara: Ja, det kunde även Travis och Madison bonda över.

Daniel: Ja, de är verkligen två skepp med samma last som möts i natten i det avseendet.

Sara: Jag tyckte även att »Jag trodde att du klarade dig«, »Jag var ju tvungen« var ett rätt rörande replikutbyte mellan Madison och Alicia.

Björn: Verkligen.

Daniel: Jo, håller med. Kanske är Fear the Walking Dead mest en serie för föräldrar. Måste dock tillägga att det på något sätt gjorde mig lite besviken att Chris gäng bara var ute i bild i ungefär en kvart innan de dykte upp i slutscenen igen.

Sara: Ja, vad hände där? Det hade väl i och för sig gått ett par dagar, men inte mer? Det gick fort.

Daniel: Men var var Chris? Eller såg man honom också? Det var så mörkt.

Sara: Nej, man såg honom inte. Men de körde någon slags vagn? Kanske satt han i den.

Daniel: Ja just det, man fick inte se vem som var i den? Men varför skulle de dra runt på en som är skadad, de hade väl inte ett uns av godhet i sina kroppar?

Björn: Just ja. Jag tänkte att de kanske dumpat honom. Så han kan få tjuta om hur sorry han är och Travis om hur sorry han är! Om några avsnitt.

Sara: Jag tänkte att det var något sorts lur. Eller en utpressningschans. Erbjuda en skadad (eller »skadad«) Chris i utbyte mot något.

Daniel: Nästa vecka – Chris spelar treåring i barnvagn. Kom ihåg var ni läste det först!

Sara: Ha! Men det vore en extremt snabb återförening? Ska de inte få vara isär ett tag? Well well, den som lever får se.

Björn: En sista kommentar: älskade att de pratade om en killes »ratty hair« och Madison direkt: NIIIICK!!!

Sara: Hahaha Björn, tänkte också på det! Lyteskomik.

Daniel: Härligt att kunna avsluta veckan med lite hårsnack, som vore det här vanliga The Walking Dead-cirkeln.

Fear the Walking Dead visas på HBO Nordic. Nya avsnitt släpps varje måndag. 

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Jägarna vs Exit – svensk triumf, norskt fiasko

21 mars, 2021
Hyllning

I morgon är en annan dag – tack för allt Christer!

14 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Var »4 Blocks« den bästa gängkrimserien som gjorts?

14 mars, 2021
Linus Fremin tippar & betygsätter

Melodifestivalen 2021: Vem kan slå Tusse?

13 mars, 2021
Streamingtips

Ljuvliga High Fidelity lyckas både vara nutida & nostalgisk

12 mars, 2021
Intresseklubben Antecknar #78

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Outland och andra favoriter från 1981

12 mars, 2021
Recension

Säsong 2 av Jägarna på C More: förutsägbart & tråkigt men Lassgård briljerar

9 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel