TVdags-kalendern lucka 15

Drabbande kvinnoporträtt & lågmäld melankoli i Certain Women

Jag älskar att befinna mig på Kelly Reichardts våglängd. Efter att ha sett fem av den amerikanska regissörens sex långfilmer – och älskat merparten av dem – har jag lätt för att hamna just där. Det är väl det som innebär att ha förtroende för en regissör. Oavsett vart vi är på väg, och hur, litar jag på hennes berättande. Jag vet att jag är i goda händer. Trots ett ofta lågt tempo, en melankolisk ton och minimalt med framåtdrivande »handling« i den Hollywoodska betydelsen är Reichardts filmer oavbrutet intressanta och engagerande.

En annan regissör, med en mer konventionell syn på konflikt och upplösning, hade låtit dessa skilda historier sluta med en våldsam konfrontation, en klimaktisk krasch. Men inte Kelly Reichardt.

Reichardts senaste film, 2016 års Certain Women, handlar om en handfull väldigt olika kvinnor i Montana som bara ytligt har med varandra att göra – de passerar i perfierin av varandras levnadsöden, som små länkar mellan sina livshistorier. Annars är det mest den vackra men obarmhärtiga miljön som knyter kvinnorna samman, de stora vindpinade vidderna i nordvästra USA präglar det inre livet såväl som det yttre. Berättelserna i filmen är som små anspråkslösa noveller om ett vardagsliv på den ensliga amerikanska landsbygden (och filmen bygger just på ett antal noveller författade av Maile Meloy).

Bland Reichardt-bekanta ansikten som Michelle Williams (makalös i Wendy & Lucy och Meek's Cutoff) ser vi även Laura Dern som ansatt advokat och Kristen Stewart som vikarierande kvällskurslärare. Mest drabbande av historierna är den om rancharbetaren Jamie, oförglömligt gestaltad av relativa nykomlingen Lily Gladstone, som i sin ensamhet knyter an till Stewarts lärare och hoppas på något mer än bara en flyktig vänskap.

Som nästan alltid med Reichardts filmer är Certain Women naturalistisk och lågmäld, inramad av ett finkänsligt 16mm-foto av Christopher Blauvelt. Det bjuds på få stora gester, men är ändå känslosamt. En annan regissör, med en mer konventionell syn på konflikt och upplösning, hade låtit dessa skilda historier sluta med en våldsam konfrontation, en klimaktisk krasch. Men inte Reichardt. Det är jag ytterst tacksam för.

Certain Women finns att strömma.

Just nu på TVdags

Streamingtips

The Cry på C More – isande drama om föräldraskapets värsta prövningar

21 oktober, 2018
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Den självklara oberäkneligheten i One Dollar

21 oktober, 2018
TVdags betygsätter tolkningarna

Bäst i kvällens Så mycket bättre: Albin Lee Meldaus inlevelse & quirky charm

20 oktober, 2018
Pop Culture Confidential

I veckans podd: svenske succé-filmfotografen Linus Sandgren

20 oktober, 2018
Recension

Daredevils nya skurk gör tredje säsongen fantastisk trots en långsam start

19 oktober, 2018
Kommentar

I Bonde söker fru: bonniga bönder, en lookalike & kärlekssnyftande Lindorff

17 oktober, 2018
Streamingtips

Muppdiggare, kolla in Christine McConnells skräckdelikatesser

17 oktober, 2018
Premiärrecension

Filmisk kvalitet men ytligt tempo i nya Kristina Ohlsson-noir-deckaren Sthlm Rekviem

17 oktober, 2018
Gruppdiskussion

The Walking Dead-cirkeln om Bernard Butler, Mother Goose & prällesex

16 oktober, 2018
Kommentar

Nu på HBO Nordic – estetiskt & aptitligt fluff i A Discovery of Witches

16 oktober, 2018
Nyhet

Dracula ska bli Netflix-serie i händerna på Sherlock-skaparna

15 oktober, 2018
Recension

Lena Dunhams-serien Camping är inte helt oäven – både parodisk & småskruvad

15 oktober, 2018

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel