Säsongspremiär

Downton Abbey är tillbaka för sista gången – men premiären var ett klumpigt pussel

Sjätte och sista säsongen av Downton Abbey har dragit i gång och… Hm. Mycket skrik för lite ull, va?

Det börjar med en rävjakt. Röda jackor och drevande hundar och herreminje lady Mary rider skrevandes, och jag funderar på om det ska symbolisera hur omoderna och onda de är, men samtidigt är sir Fellowes en sir så vem vet.

Hela tråden med Carson och Hughes (och stackars obekväma Patmore) är fantastisk och väger i princip upp för allt annat.

Och verkar det inte till stor del skrivet av någon som har hört talas om hur Downton brukar vara och lägger ett klumpigt pussel? Lite utpressning, det är visst synd om Edith, det går utför för den besuttna klassen och arbetarklassen är på väg upp, Anna och Bates är kära fast ledsna fast kära fast ledsna, ett brott kanske är uppklarat men kanske inte, bla bla bla. Det är yxigt skrivet med övertydliga repliker som känns som att de växer i munnen på skådespelare som vid det här laget borde vara vana vid det mesta. Någon i manusrummet litar inte på att tittaren ska förstå vad som händer och vad de borde tänka. Det är inte som att serien alltid varit ett under av finess och subtil dramatik, men det har ändå funkat bättre förut.

Dock: Flera små roliga ögonblick, framför allt med änkenåden, men jag väntar mig inget mindre.

Men, framför allt är hela tråden med Carson och Hughes (och stackars obekväma Patmore) fantastisk och väger i princip upp för allt annat. Inte bara för att det är fint att de äntligen har varandra, utan att det är både finkänsligt och humoristiskt skrivet. Det är relaterbart, det är äkta, det är känslosamt och väldigt bra spelat utan några större åthävor. De är som vuxna tonåringar och de måste upptäcka massa saker om sig själva och varandra och livet och det är jättejättefint. Mer av det, mindre av, ja, typ allt annat.

Sjätte säsongen av Downton Abbey började på SVT i går den 17 oktober.

Just nu på TVdags

TVdags blickar tillbaka på 2010-talet

Halt and Catch Fire-Bos – den enda äldre kränkta mannen värd att älska

10 december, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Sharon Horgan-aktiga Ida Elise Broch i Home for Christmas

8 december, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Mycket mellanmjölk men ändå mysig Så mycket bättre-final

7 december, 2019
Säsongspremiär

Benlöse Ivar på äventyr i Ryssland när Vikings ska få ett avslut

5 december, 2019
TVdags blickar tillbaka på 2010-talet

2010-talet gav oss några alldeles utsökta äktenskapsdraman

3 december, 2019
Kommentar

The Irishman föryngrar ansikten digitalt, men glömmer bort allt det andra

2 december, 2019
Kommentar

Ken Burns Countrymusikens historia på SVT Play – men se den inte!

1 december, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Ray Donovans eviga dödsdans

1 december, 2019
TVdags betygsätter tolkningarna

Är Magnus 1 eller 5? TVdags splittrat efter Så mycket bättre

30 november, 2019
Recension

Julen i fara i årets julkalender Panik i tomteverkstan

30 november, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: The Irishman-aktuella dekoratören Regina Graves

28 november, 2019
Gruppdiskussion

Gaslighting & spagettivästern: The Walking Dead-cirkelns säsongsreflektioner efter vinterfinalen

28 november, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel