Säsongspremiär

Dags för 1980-talet när The Crown är tillbaka på Netflix

The Crown är tillbaka och det är bara några månader kvar till 1980-talet när säsong 4 börjar, vilket betyder att man kastar sig mellan Netflix och Wiki-flikarna på webbläsaren snarare för att friska upp minnet än för att läsa om något för första gången. IRA-bombningar och Thatcherism blir de första sökorden innan det är dags för prinsessan Diana och rojalistiska hemligheter.

Prince Charles (Josh O'Connor) framställs verkligen inte i god dager, men det hindrar inte att det är just hans historia genom säsong tre och fyra som jag tycker griper tag mest.

Det är lite svårt att ta till sig Gillian Andersons version av Margaret Thatcher först. Det blir stelt och man får känslan av att Thatcher är 75 snarare än 55 år. Anderson gör allt för att härma röst och rörelse, men försöker så mycket att hon tappar bort människan bakom. Om man jämför med Olivia Colmans drottning, så känns det inte lika mycket som att hon måste låta och vara exakt som Drottning Elizabeth, det är viktigare att fånga essensen. 

Spännande ordbyten blir det onekligen dem emellan när kungafamiljen högfärdigt försöker sätta Thatcher på plats. Hon låter sig inte kuvas och det är omöjligt att inte njuta när hon i alla fall en gång efter en sarkastisk duvning av drottningen lyckas ge ordentligt svar på tal. 

The Crown S4. Picture shows: Margaret Thatcher (GILLIAN ANDERSON). Filming Location: Wrotham Park
Gillian Anderson som Margaret Thatcher i The Crown säsong 4.

Annars får vi en riktigt barsk bild av Thatcher som nog stämmer i mångt och mycket, men hon blev ju också omvald två gånger med stor marginal, vilket jag blir nyfiken på att förstå mer av. Vad jag inte visste men som var kul att se är hur Thatcher lagade mat själv. Tydligen hade man ingen kock anställd på Nr 10 under hennes år. Thatcher själv lagade middag till maken Denis så ofta hon kunde och ibland även till sina kabinett-medlemmar. 

Prinsessan Margaret får mindre plats i denna säsong, vilket rimmar väl med hur hon känner sig åsidosatt när en ny generation tar plats. Hennes historia är gripande och Helena Bonham Carter fascinerande som vanligt, men i avsnittet om henne förekommer en oförståelig sammanblandning av mental ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning, som drar ner på betyget.

Förutom detta krystade sätt att få med en viss historia är The Crown som vanligt oerhört välgjord och välskriven, men jag kan inte hålla med recensenter som tycker att denna säsong är den mest underhållande. Det handlar fortfarande om kronan och plikten, men mindre politiska händelser och mer äktenskapsdrama, den senare dock inte av det goda slaget. 

Dramat om Elizabeth och Philip på 1950-talet var otroligt intagande och väl integrerat i hur hon växer in i rollen som regent och drottning. Det fanns en kärlek och respekt mellan dem, även om de inte alltid var så bra på att uttrycka den, och hon fick just faktiskt fick välja vem hon skulle gifta sig med.

The Crown S4. Picture shows: Prince Charles (JOSH O CONNOR) and Princess Diana (EMMA CORRIN)
Josh O'Connor som Prince Charles och Emma Corrin som Princess Diana i The Crown säsong 4.

Även om ikonisk, så underhåller inte Charles och Dianas historia speciellt i sig själv. Som äktenskapsdrama blir det ointressant eftersom det inte finns något som binder samman makarna. Även om det förekom ögonblick av nyfikenhet och förtjusning enligt serien, blir det snabbt en riktigt sjaskig historia där föraktet spelar huvudrollen. Som lektion i den rojalistiska historien har den naturligtvis en viktig poäng i hur drottningen och hovet resonerar och fungerar.

Prins Charles (Josh O'Connor) framställs verkligen inte i god dager, men det hindrar inte att det är just hans historia genom säsong två, tre och fyra som jag tycker griper tag mest. Tidigare när det handlade om den unga pojken som inte uppskattades av sin pappa för han aldrig var tillräckligt tuff och inte klarade den brutala internatskolan lika bra. Sen den som den unge mannen som inte fick gifta sig med den han ville och som egentligen bara längtar efter kärlek, eller åtminstone uppskattning, men som skulle nöja sig med en enkel klapp på axeln då och då. 

Moderskap är ett annat ämne som dyker upp då och då under säsongen och som också fängslar. Genom tillbakablickar på småbarnstiden och funderingar kring relationerna till sina vuxna barn – triggade av både barnens kommentarer och av Thatcher – får vi förståelse för drottningens känsla av att inte vara tillräcklig, av att inte veta hur man kan vara både mamma och monark. Av den anledningen är avsnittet Favourites en favorit under denna säsong.

Fjärde säsongen av The Crown har premiär på Netflix i dag.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kate Mara som sexförbrytare i »A Teacher«

22 november, 2020
Recension

Saint Maud borde helgonförklaras – eller åtminstone kultförklaras

20 november, 2020
Säsongspremiär

Dags för 1980-talet när The Crown är tillbaka på Netflix

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Kjellman & Brynolfsson i »Kärlek & anarki«

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: hockey-hatkärleken i »Björnstad«

8 november, 2020
Recension

Beck – undercover: en medioker krimstory men med nya pusselbitar i Beck-universumet

6 november, 2020
Streamingtips

Äntligen! Nu finns Cityakuten på C More

2 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Ministern« på SVT är ett unikum

1 november, 2020
Recension

Nu på Viaplay! Josephine Bornebusch jobbiga & välspelade social distansering-drama Orca

30 oktober, 2020
Intresseklubben Antecknar #75

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Lifeforce

29 oktober, 2020
Recension

HBO Nordic-premiär för The Undoing – Kidman & Grant i välgjord men grund whodunnit

26 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Genial svensk tv-humor i »Premiärdatum oklart«

25 oktober, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel