Ömheten får premiär som video on demand

Dags att skynda på vod-premiärerna nu, filmfarfar!

I augusti meddelades att Sofia Norlins debutfilm Ömheten, vinnaren av det första långfilmsstipendiet vid Stockholms filmfestival år 2011, skulle få vod-premiär i dag, den 20 december, två veckor efter premiären på bio.

Att en tidig vod-premiär fortfarande år 2013 kan presenteras som en unik händelse med nyhetsvärde är ett kraftigt underbetyg för filmbranschen. För trots mycket snack och några enskilda initiativ har inte mycket hänt när det gäller filmers visningsfönster. Först bio. Därefter mellan fyra och sex månaders väntan på dvd-, bluray- och vod-premiär. Därefter ytterligare minst lika lång tid innan någon av abonnemangstjänsterna tillåts streama filmen.

Att en tidig vod-premiär fortfarande år 2013 kan presenteras som en unik händelse med nyhetsvärde är ett kraftigt underbetyg för filmbranschen.

Om vi frångår det här kommer ingen att gå på bio längre, brukar det heta. Precis som mantrat de senaste sju, åtta åren hetat Om vi tillåter fildelning kommer ingen att gå på bio längre, samtidigt som den svenska biobranschen under samma period visat upp de högsta besökssiffrorna sedan 1980-talet – detta trots att fildelningen på intet sätt stoppats eller ens saktats ned.

På samma sätt borde inte heller tidigarelagda eller synkade bio- och vod-premiärer vara ett hot. Fortsätter biografbranschen att erbjuda bra upplevelser kommer människor att fortsätta gå på bio. Dessutom bär här finnas både pengar och marknadsandelar att tjäna – dels skjuts en del av den illegala fildelningen i sank, men dessutom skulle troligen en del av dem som börjat ägna kvällarna i vardagsrumssoffan åt att bulktitta tv-serier via streamingtjänster kunna lockas tillbaka till filmfållan om vod-tjänsternas utbud i större utsträckning liknade bioannonsernas.

Ömheten så. Sofia Norlins debut är en vacker film om några unga människor i Kiruna vars tillvaro på olika sätt rämnar samtidigt som staden bokstavligen talat faller sönder under deras fötter i takt med att LKAB:s gruvbrytning tränger sig allt längre in under stadskärnan. Filmen är drömsk i sin ton och berättandet ofta konturartat, men Ömheten är en film som lever på sitt utsökta foto och en melankolisk, ödesmättad stämning. Jag fann mig få lite Farväl Falkenberg-vibbar.

Som Kirunabo (nåja, vi bor sedan ett år tillbaka i Vittangi vilket ligger sju mil österut men här är det närmast nästgårds och dessa rader skriver jag från en fåtölj på Kiruna stadsbibliotek) är det lätt att peka på ett antal exotiserande punkter rörande samhället, gruvan och den stundande stadsflytten. Samtidigt är det imponerande att filmteamet lyckats hitta både utom- och inomhusmiljöer där man i princip hela tiden ser Kiirunavaaras sedan länge färdigbrutna bergskropp med de karakteristiska platåerna. För okej, visst dominerar gruvan stadsbilden, men den syns inte jämt.

Men vänta nu ett ögonblick – är det inte just i sådana där gudsförgätna hålor som jag bor i som biotittandet hotas om bio- och vod-premiärer skulle synkas bättre? Nej, det tror jag absolut inte. Dels gör digitaliseringen av biomarknaden att även byabiografer som Vittangi Folkets Hus kan visa filmer redan premiärhelgen (förra helgen visades Hobbit – Smaugs ödemark och på annandagen är det dags för Sune på bilsemester), men jag tror också att intresset för bio generellt ökar ju bättre tillgången till film överlag blir.

Fast okej, att Ömheten visas i Vittangi först på nyårsdagen får i sammanhanget ses som en miss i planeringskalendern.

Ömhetens vod-premiär sker via Telias on demand-funktion Videobutiken i deras digital-tv-tjänst (Telia är huvudsponsor till Stockholms filmfestivals långfilmsstipendium). Det går också att hyra filmen i deras playtjänst Play+ om man på något annat sätt är Teliakund.

Att det inte går att hyra filmen om man har andra operatörer för bredband, tv och telefoni är tveklöst ett minus i sammanhanget, men i och med att Telia bekostat större delen av filmen har jag samtidigt förstående för agerandet. Men i en bättre, framtida värld måste sådant här så klart finnas tillgängligt för alla. Dessutom kan det inte bara vara relativt smala filmer med begränsad biodistribution som ges den här möjligheten, även stora publikdragare måste få chansen att visa att de kan funka i flera visningsfönster samtidigt.

Så kom igen nu filmbranschen – backa inte bara motvilligt in i framtiden, ta initiativet, visa att ni kan och vågar.

För det gör ni väl?

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Jägarna vs Exit – svensk triumf, norskt fiasko

21 mars, 2021
Hyllning

I morgon är en annan dag – tack för allt Christer!

14 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Var »4 Blocks« den bästa gängkrimserien som gjorts?

14 mars, 2021
Linus Fremin tippar & betygsätter

Melodifestivalen 2021: Vem kan slå Tusse?

13 mars, 2021
Streamingtips

Ljuvliga High Fidelity lyckas både vara nutida & nostalgisk

12 mars, 2021
Intresseklubben Antecknar #78

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Outland och andra favoriter från 1981

12 mars, 2021
Recension

Säsong 2 av Jägarna på C More: förutsägbart & tråkigt men Lassgård briljerar

9 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel