Recension

C More-premiär för George Clooneys påkostade & realistiska Catch-22

Betyg 4 av 5

I kväll är det C More-premiär av Catch-22, tv-serien baserad på Joseph Hellers berömda roman från 1961. Jag har sett två av totalt sex avsnitt, de två avsnitten som är regisserade av George Clooney. Lyckligtvis har jag både läst boken och sett filmatiseringen från 1970 så jag vet vad historien går ut på och vart det barkar. För i de två första avsnitten skrapas det bara lite på ytan på den här historiens dubbeltydighet, satiriska djup och hyperboliska överdrift. För en oinvigd framstår det som en snurrig udda konstig krigshistoria om ett gäng amerikanska flygare i andra världskriget slutskede på en italienska ö. Tidshoppen gör heller inte saken lättare. Den här historien behöver sin helhet för att nå fram. Det är ingen konventionell krigshistoria med hjältar och bragdartade insatser. Catch-22 är snarare själva antitesten till detDet här är flygare som vill slippa undan och komma ifrån kriget, men som har fastnat i »catch 22«. Catch 22 innebär att det enda sättet att bli utskriven från militären är att vara galen och rädd för att kriga, men då detta ses som ett sundhetstecken så går det inte att bli utskriven, kort.

Det är påkostat och noggrant gjort och den militära miljön känns både realistisk och välresearchad. Den italienska miljön är varm, svettig, klibbig och med en ständig bländande sol i ögonen.

Huvudpersonen är Yossarian, som har tröttnat på tillvaron i militären och räknar ned antalet flygningar han måste göra innan han får åka hem. Gång på gång höjer i stället översten dem. Hemfärden kommer längre och längre bort. Yossarian och de andra flygarna blir bara mer och mer desperata. Samtidigt eskalerar galenskaperna på ön. Befälen har ingen som helst koll: korruption och byråkrati äter upp systemet inifrån. Platsen börjar kännas klaustrofobisk och som egen värld utan kontakt med omvärlden. Flygarna blir dekadenta, vill helst sola, bada och spana på italienskor. De två första avsnitten innehåller flera scener där rollfigurerna blir överröstade av motordån och andra ljud. De hör inte vad de säger till varandra och det säger något om situationen. Ingen lyssnar på någon.

Produktionen är det inget fel på. Det är påkostat och noggrant gjort och den militära miljön känns både realistisk och välresearchad. Den italienska miljön är varm, svettig, klibbig och med en ständig bländande sol i ögonen. Skådespelarna gör sitt, bäst är nog Hugh Laurie som flegmatiske Major de Coverley. Flygscenerna innehåller desperation och ångest i stället för mod. Det enda jag kan påpeka är det lite tröttsamma överanvändandet av swingmusik. Jag är också glad för att man dammar av en sådan här gammal klassiker. Det känns lite otippat i tider när det mest tycks vara superhjältar och fantasiromaner. Det känns lite ocoolt och ohippt.

Jag faller lätt för humorn och överdrifterna i den här historien. Min favorit är birollsinnehavaren Major Major, som fick sitt namn för hans far tyckte det var kul med practical jokes. Han är dock bara sergeant till graden, vilket ställer till det. För på grund av sitt namn blir han kallad till befälsmöte. Då väljer översten att för enkelhetens skull att befordra honom till just major. Så var det med noggrannhet med militära titlar. Just den sekvensen lovar gott för hela serien, att man har fångat upp satiren från bokberättelsen. För lyckas man inte med det så tror jag den här faller rätt snabbt. Lyckas man hela vägen så kommer det i stället vara en av vårens bästa serier.

Catch-22 har premiär på C More Series i kväll kl 22:20 och finns redan nu på cmore.se

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Den stukade storheten i Succession

25 augusti, 2019
Recension

Premiär för HBO Nordics klart hyggliga originalserie Beforeigners

21 augusti, 2019
Pop Culture Confidential

I veckans podd: Vilhelm Blomgren från »Midsommar« & »Gösta«

20 augusti, 2019
Nyhet

Ny trailer för Apples prestigeserie – och rykten om högt pris

20 augusti, 2019
Recension

C More-premiär för habila Fartblinda – spännande miljö men för övertydligt

19 augusti, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Netflix-dokun om The Family – kopplingar till KD i Sverige!

18 augusti, 2019
Recension

Once Upon a Time in Hollywood-premiär! Men vad vill du berätta, Tarantino?

16 augusti, 2019
Nyhet

Fantasynytt! En drös skådespelare klara för Wheel of Time

15 augusti, 2019
Recension

Snygga skådisar – men inget känns unikt i nya C More-serien Grand Hotel

13 augusti, 2019
Apples kommande prestigedrama

Första trailern till Anistons & Witherspoons The Morning Show

12 augusti, 2019
Podcast

I veckans Pop Culture Confidential: produktionsdesignern Barbara Ling

12 augusti, 2019
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Äntligen berör The Handmaid's Tale igen

11 augusti, 2019

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel