Recension

Borg är snygg & skicklig – men bäst när den handlar om McEnroe

Betyg 3 av 5

Jag har egentligen inga direkta minnen av tennisens guldera, den som involverade Björn Borg och John McEnroe – om det nu finns flera eror. Jag var lite för ung, men minns att jag fascinerades av McEnroes ilska och frustration, nästan hoppades på att han skulle få ännu ett utbrott. När nu historien om Björn Borg och hans bäste fiende John McEnroe blivit film sitter jag fortfarande där och hoppas på domarpisk. Men eftersom det här är en film med fokus på den betydligt lugnare Borg, tar det ett tag.

Det är häftigt skildrat, som en tvekamp på liv och död. Giganternas kamp. Det hela påminner mycket om en boxningsfilm där vi parallellt får följa de båda kämparna fram tills den oundvikliga fajten.

Först den obligatoriska bakgrundshistorien. Super 8-klipp från när Borg tränar mot garageporten, hur han snappas upp av tränaren Lennart Bergelin, här spelad av Stellan Skarsgård. Men kanske viktigast: utbrotten, frustrationen. Båda som ett direkt resultat av förlust, tillfällig liksom långsiktig. I en av filmens nyckelscener lovar en ung Björn Borg sin tränare att aldrig mer explodera offentligt, utan enbart i sina slag. Här förklaras Borgs lugn – McEnroes största rädsla. Lugnet, som egentligen var tyglat ursinne och vinnarglöd.

Allt det här ser vi i snygga återblickar, som en slags förstärkning av grundhistorien: Wimbledon-finalen 1980. Det är häftigt skildrat, som en tvekamp på liv och död. Giganternas kamp. Det hela påminner mycket om en boxningsfilm där vi parallellt får följa de båda kämparna fram tills den oundvikliga fajten. Borg/McEnroe är den internationella titeln. Varför man har tagit bort McEnroe i svenska titeln är märkligt. Enbart av patriotiska skäl kanske, eller för att McEnroe är filmens starkaste karaktär?

Shia LaBeouf är nämligen utmärkt i rollen som John McEnroe, sedan barn på jakt efter bekräftelse och revanschlust. Man blir sugen på att se mer av honom. Även Sverrir Gudnason som Björn Borg är bra, det är ju inte hans fel att han fått den betydligt tråkigare Borg i sitt knä. Det spelar ingen roll hur många myter man än bygger kring hans privata persona, han blir aldrig mer spännande än tråkig.

Shia LaBeouf är utmärkt i rollen som John McEnroe, sedan barn på jakt efter bekräftelse och revanschlust. Man blir sugen på att se mer av honom.

Uttrycket »bra för att vara svensk« är egentligen rätt bedrövligt och yttras oftast av människor som inte ser på så mycket film. Hade de gjort det hade de istället använt sig av det mer ackurata »bra«. Kort och gott. Svensk film är oftast bra. Varken mer eller mindre. Fast ibland får vi till det. Som i Jesper Ganslandts Apan, Henrik Möllers Lokalvårdaren eller Ruben Östlunds Turist. Fantastiska filmer vars värde ligger bortom en löjligt snygg ljussättning eller ett perfekt teamarbete. Som inte vill passera som bara bra. Filmer som inte vill vara svenska. Filmer som kämpar för att skapa nya genres. Allt det som Borg inte är. Borg är en bra film. En svensk film. Och alla kommer naturligtvis att se den. Men ponera att den gjorts med annorlunda ambitioner. Det hade kunnat bli en fantastisk film.

Borg har biopremiär idag.

Just nu på TVdags

Pop Culture Confidential

I veckans podd: svenske succé-filmfotografen Linus Sandgren

20 oktober, 2018
Recension

Daredevils nya skurk gör tredje säsongen fantastisk trots en långsam start

19 oktober, 2018
Kommentar

I Bonde söker fru: bonniga bönder, en lookalike & kärlekssnyftande Lindorff

17 oktober, 2018
Streamingtips

Muppdiggare, kolla in Christine McConnells skräckdelikatesser

17 oktober, 2018
Premiärrecension

Filmisk kvalitet men ytligt tempo i nya Kristina Ohlsson-noir-deckaren Sthlm Rekviem

17 oktober, 2018
Gruppdiskussion

The Walking Dead-cirkeln om Bernard Butler, Mother Goose & prällesex

16 oktober, 2018
Kommentar

Nu på HBO Nordic – estetiskt & aptitligt fluff i A Discovery of Witches

16 oktober, 2018
Nyhet

Dracula ska bli Netflix-serie i händerna på Sherlock-skaparna

15 oktober, 2018
Recension

Lena Dunhams-serien Camping är inte helt oäven – både parodisk & småskruvad

15 oktober, 2018
Nyhet

Wu-Tang Clan blir dramaserie

15 oktober, 2018
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Nationalism en perversion av patriotism – Madam Secretary tuffar till tonen

14 oktober, 2018
Nyhet

Dystert besked – Netflix lägger ner Iron Fist

13 oktober, 2018

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel