Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Penny Dreadful-uppföljaren ett oväntat storverk

Betyg 4 av 5

Jag har precis lämnat min närmast kommande Svenska Dagbladet-krönika. Den handlar om varför jag, just nu, hellre kastar mig över belgiska Netflix-hiten Into the Night än egentligen överlägsna favoritserier som Billions och The Good Fight. Jag tror att det har med coronakrisen att göra, tanken på hur den, när produktioner väl kan startas upp igen, kommer att förändra tv-dramat inom överskådlig tid.

Min tes är helt enkelt att serier med färre skådespelare och kraftigt avsnävade miljöer – kammarspel med mer teatertänk – kommer att dominera när logistiken blir för knepig med långa flöden av inspelningar ute på stan, stora caster och produktionsapparater, ymnigt med statister. Och jag tror att jag redan nu känner en molande olust inför sådana serier för att de gör mig sorgsen över vad som väntar.

Serien målar snabbt fram en episk, historisk, politisk rysare. Snabbt, med tanke på hur märkligt mycket John Logan hinner få med i den väldiga, vindlande intrigen, men med ett långsamt, totalt självförtroende.

En serie som borde kännas så är Penny Dreadful: City of Angels, med just imponerande storscener, ett rikligt flöde av skådespelare, tätbefolkade scenongrafier, rena masskoreografierna (ja, av både vålds- och, faktiskt, dansscener).

Men det är så förbluffande oväntat, alltihop, att jag av ren nyfikenhet måste sluka nya avsnitt så fort de dyker upp.

Serien målar snabbt fram en episk, historisk, politisk rysare. Snabbt, med tanke på hur märkligt mycket John Logan hinner få med i den väldiga, vindlande intrigen, men ändå långsamt i uppbyggnaden – scenerna och dialogerna är ofta långa och fulla av både flärd och nyanser. Självförtroendet är totalt.

Penny Dreadful: City of Angels har en mycket mer sparsmakad skräckpremiss än originalserien – kampen mellan ont och gott är lika grumligt episk, med det »goda« inom omänskliga citationstecken, och denna gång ett kraftfält mellan den mexikanska dödsgudinnan/dödsrikesguiden Santa Muerte och hennes defaitistiska tvillingsyster Magda, vars mål är att visa för Santa Muerte att mänskligheten är ond och dömd till sin egen undergång, vilket hon aktivt vill bevisa.

Men där originalserien fylldes upp av många fler arketypiska skräckkaraktärer består City of Angels av vanliga dödliga människor – dock under konstant bearbetning och påverkan av Magda i olika inkarnationer. Skådeplatsen är Los Angeles 1938, och faktum är att en stor del av intrigen påminner om The Plot Against America; här med nazistiska spioner som planerar att infilitrera USA via populistiska politiker.

En annan stor beståndsdel är latinokulturen, arbetarklassen, fackföreningarna, maffian – och den spirande dansklubbsscenen med gnistrande latinohipsters och manisk Kuba-jazz.

Och en tredje grundpelare är den kommersiella väckelserörelsen, embryot till vår tids tv-evangelister, även denna med ett kreativt inslag av jazz – det är faktiskt nästan så att man skulle kunna tro att Damien Chazelle är inblandad.

Och rakt igenom alla dessa miljöer skär en kriminalhistoria med rasistiska och politiska syndabocksmotiv. Den hade varit engagerande även på egen hand, men i den här tappningen lyfter den – liksom hela serien – till en högre tv-konstsfär.

Kjells topp-10

  1. Penny Dreadful: City of Angels (HBO Nordic)
  2. Falsk identitet (Canal Plus/SVT Play)
  3. The Good Fight (CBS/HBO Nordic)
  4. Billions (HBO Nordic)
  5. Mrs. America (HBO Nordic)
  6. Defending Jacob (Apple+)
  7. The Great (Hulu/HBO Nordic)
  8. The Eddy (Netflix)
  9. Dead to Me (Netflix)
  10. Betty (HBO Nordic)

Toras topp-10

  1. Vida (Starz)
  2. Outlander (Starz/Viaplay)
  3. Never Have I Ever (Netflix)
  4. Dead to Me (Netflix)
  5. The Great (Hulu/HBO Nordic)
  6. Cardinal (CTV/C More)
  7. Run (HBO/HBO Nordic)
  8. Hollywood (Netflix)
  9. The Split (BBC/SVT)
  10. Normal People (Hulu/SVT)

Just nu på TVdags

Streamingtips

Kolla in Jonas Strandbergs nya doku Somewhere in the Crowd There's You

27 maj, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Michelle Dockerys »vad fan är det som händer?«-blick

24 maj, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Chick Flick Fix: Pretty in Pink

18 maj, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Penny Dreadful-uppföljaren ett oväntat storverk

17 maj, 2020
Essä

Långläsning: Petra Werner gör en djupdykning i tidig svensk tv

16 maj, 2020
Recension

HBO Nordic-premiär för Greenaway- & The Favourite-doftande The Great

16 maj, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: pausunderhållning

16 maj, 2020
Recension

Digital premiär för ytliga & själlösa filmatiseringen av Per Hagmans Pool

15 maj, 2020
Recension

Eva Green utomjordiskt bra i habila astronaut-rullen Proxima

15 maj, 2020
Recension

Amazons Tales from the Loop smärtar, tröstar & filosoferar

12 maj, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Penelope Wilton & Ricky Gervais på parkbänken i After Life

10 maj, 2020
Recension

Netflix-komedin Never Have I Ever – en uppfriskande tonårskomedi

10 maj, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel