Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Penny Dreadful-uppföljaren ett oväntat storverk

Betyg 4 av 5

Jag har precis lämnat min närmast kommande Svenska Dagbladet-krönika. Den handlar om varför jag, just nu, hellre kastar mig över belgiska Netflix-hiten Into the Night än egentligen överlägsna favoritserier som Billions och The Good Fight. Jag tror att det har med coronakrisen att göra, tanken på hur den, när produktioner väl kan startas upp igen, kommer att förändra tv-dramat inom överskådlig tid.

Min tes är helt enkelt att serier med färre skådespelare och kraftigt avsnävade miljöer – kammarspel med mer teatertänk – kommer att dominera när logistiken blir för knepig med långa flöden av inspelningar ute på stan, stora caster och produktionsapparater, ymnigt med statister. Och jag tror att jag redan nu känner en molande olust inför sådana serier för att de gör mig sorgsen över vad som väntar.

Serien målar snabbt fram en episk, historisk, politisk rysare. Snabbt, med tanke på hur märkligt mycket John Logan hinner få med i den väldiga, vindlande intrigen, men med ett långsamt, totalt självförtroende.

En serie som borde kännas så är Penny Dreadful: City of Angels, med just imponerande storscener, ett rikligt flöde av skådespelare, tätbefolkade scenongrafier, rena masskoreografierna (ja, av både vålds- och, faktiskt, dansscener).

Men det är så förbluffande oväntat, alltihop, att jag av ren nyfikenhet måste sluka nya avsnitt så fort de dyker upp.

Serien målar snabbt fram en episk, historisk, politisk rysare. Snabbt, med tanke på hur märkligt mycket John Logan hinner få med i den väldiga, vindlande intrigen, men ändå långsamt i uppbyggnaden – scenerna och dialogerna är ofta långa och fulla av både flärd och nyanser. Självförtroendet är totalt.

Penny Dreadful: City of Angels har en mycket mer sparsmakad skräckpremiss än originalserien – kampen mellan ont och gott är lika grumligt episk, med det »goda« inom omänskliga citationstecken, och denna gång ett kraftfält mellan den mexikanska dödsgudinnan/dödsrikesguiden Santa Muerte och hennes defaitistiska tvillingsyster Magda, vars mål är att visa för Santa Muerte att mänskligheten är ond och dömd till sin egen undergång, vilket hon aktivt vill bevisa.

Men där originalserien fylldes upp av många fler arketypiska skräckkaraktärer består City of Angels av vanliga dödliga människor – dock under konstant bearbetning och påverkan av Magda i olika inkarnationer. Skådeplatsen är Los Angeles 1938, och faktum är att en stor del av intrigen påminner om The Plot Against America; här med nazistiska spioner som planerar att infilitrera USA via populistiska politiker.

En annan stor beståndsdel är latinokulturen, arbetarklassen, fackföreningarna, maffian – och den spirande dansklubbsscenen med gnistrande latinohipsters och manisk Kuba-jazz.

Och en tredje grundpelare är den kommersiella väckelserörelsen, embryot till vår tids tv-evangelister, även denna med ett kreativt inslag av jazz – det är faktiskt nästan så att man skulle kunna tro att Damien Chazelle är inblandad.

Och rakt igenom alla dessa miljöer skär en kriminalhistoria med rasistiska och politiska syndabocksmotiv. Den hade varit engagerande även på egen hand, men i den här tappningen lyfter den – liksom hela serien – till en högre tv-konstsfär.

Kjells topp-10

  1. Penny Dreadful: City of Angels (HBO Nordic)
  2. Falsk identitet (Canal Plus/SVT Play)
  3. The Good Fight (CBS/HBO Nordic)
  4. Billions (HBO Nordic)
  5. Mrs. America (HBO Nordic)
  6. Defending Jacob (Apple+)
  7. The Great (Hulu/HBO Nordic)
  8. The Eddy (Netflix)
  9. Dead to Me (Netflix)
  10. Betty (HBO Nordic)

Toras topp-10

  1. Vida (Starz)
  2. Outlander (Starz/Viaplay)
  3. Never Have I Ever (Netflix)
  4. Dead to Me (Netflix)
  5. The Great (Hulu/HBO Nordic)
  6. Cardinal (CTV/C More)
  7. Run (HBO/HBO Nordic)
  8. Hollywood (Netflix)
  9. The Split (BBC/SVT)
  10. Normal People (Hulu/SVT)

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Kate Mara som sexförbrytare i »A Teacher«

22 november, 2020
Recension

Saint Maud borde helgonförklaras – eller åtminstone kultförklaras

20 november, 2020
Säsongspremiär

Dags för 1980-talet när The Crown är tillbaka på Netflix

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Kjellman & Brynolfsson i »Kärlek & anarki«

15 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: hockey-hatkärleken i »Björnstad«

8 november, 2020
Recension

Beck – undercover: en medioker krimstory men med nya pusselbitar i Beck-universumet

6 november, 2020
Streamingtips

Äntligen! Nu finns Cityakuten på C More

2 november, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: »Ministern« på SVT är ett unikum

1 november, 2020
Recension

Nu på Viaplay! Josephine Bornebusch jobbiga & välspelade social distansering-drama Orca

30 oktober, 2020
Intresseklubben Antecknar #75

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Lifeforce

29 oktober, 2020
Recension

HBO Nordic-premiär för The Undoing – Kidman & Grant i välgjord men grund whodunnit

26 oktober, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Genial svensk tv-humor i »Premiärdatum oklart«

25 oktober, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel