Bäst i tv-världen just nu: Genial svensk tv-humor i »Premiärdatum oklart«

Jag vet att det var en smått magisk tv-premiärkväll i fredags – nya Borat, nya Sofia Coppola och nya Springsteen-dokun, allt på en gång, och det borde få göra avtryck här. Men jag måste, innan det går alltför lång tid efter seriefinalen för drygt en vecka sedan, ge SVT:s Premiärdatum oklart en topplats på listan.

Vad som till en början tycks rätt rapsodiskt knyts sedan ihop i en fantastisk finalsäck där alla subplottar visar sig sitta samman.

I dag kallar vi oftast genren mockumentary, men när den var ny – när Larry David drog i gång Curb Your Enthusiasm för 20 år sedan – brukade vi säga realcom. Det brukar heta att skådespelarna »gör förhöjda versioner av sig själva« i de här serierna. Det är en regelrätt klyscha, eftersom ordet »förhöjd« inte betyder något i sammanhanget. En mer korrekt beskrivning borde vara »en nedsänkt/degraderad version av sig själva«.

Jag föredrar att skilja på mockumentary och realcom. Till skillnad från den förra så går den senare ut på att skådespelarna spelar just versioner av sig själva. Och det mest utmärkande för genren är inte att de spelar sig själva utan hur de gör det.

Humorn är, måste vara, självspäkande på gränsen till självutplånande. Den måste ligga på gränsen till det genanta. Det som »förhöjs« är inte personerna utan deras sämsta egenskaper, eller rättare sagt allmänmänskliga sämre egenskaper, för publiken att identifiera sig med. En klassisk engelsk tradition som svensk komedikultur anammat till fullo.

Premiärdatum oklart är ett svenskt mästerskap i genren. Inte undra på, när det ligger så mycket beprövad vetenskap bakom: Micke Lindgren och Henrik Dorsin har redan gjort storverk i genren i Grotesco, och Johan Ulveson excellerade redan 2005 i den allra första svenska realcomserien Ulveson och Herngren.

Samtliga skådespelare här lyckas göra fantastiska degraderade versioner av sig själva. Alla är skamlöst roliga, även det helt oskrivna kortet, operasångaren Klas Hedlund. Men mest är det den svenska delen coronapandemin, där den befann sig i somras och fram till september, som skrattspeglas. Och här dubbelexponeras realcomen med klassisk mockumentary.

Jag är något alldeles brutalt imponerad av Micke Lindgrens och Björn Edgrens manus, hur de lyckats med en så fullödig ensembleproduktion mitt i pandemin och samtidigt spela mot verklighetens förlopp av allt från mänskliga beteenden och konspirationstänk till officiella utspel från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Och att de lyckats göra det så snabbt, alltihop, och så hisnande perfekt. Vad som till en början tycks rätt rapsodiskt knyts sedan ihop i en fantastisk finalsäck där alla subplottar visar sig sitta samman.

Även formatet, med 16 minuter korta avsnitt, är fulländat. Och det, ihop med erfarenheten SVT och inblandade nu har av att ha lyckats med detta på så kort tid, och i en så svår tid, lovar gott för framtiden.

Kjells topp-10

1. Premiärdatum okänt (SVT Play)
2. Criminal UK (Netflix)
3. Björnstad (HBO Nordic)
4. Fargo (FX/HBO Nordic)
5. Letter to You (Apple TV+)
6. Borat Subsequent Moviefilm (Amazon Prime Video)
7. Utredningen (SVT Play)
8. Top Dog (C More)
9. Tehran (Apple TV+)
10. Ministern (SVT Play)

Björns topp-5

1. The Right Stuff (Disney+)
2. The Boys (Amazon Prime Video)
3. Björnstad (HBO Nordic)
4. Tehran (Apple TV+)
5. Long Way Up (Apple TV+)