Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Easy är årets största Netflix-överraskning

Det är inte ofta tv-serier dyker upp från ingenstans utan att jag hört ett ord om dem förut. Men när Variety twittrade ut en länk till sin recension av Easy, som släppts på Netflix förra fredagen, insåg jag att jag hade missat något och nu har ägnat tv-veckan åt dess åtta knappt halvtimmeslånga avsnitt. Vad som bland annat fick mig intresserad var att recensionen började med att beskriva den typ av film skaparen Joe Swanbergs gjort och uppmärksammats för tidigare, nämligen filmer i mumblecore-genren som med minimal budget och naturlig – ibland improviserad – dialog och amatörskådespelare berättar historier om vardag och kärlek.

Easy är en antologi och berättar åtta historier om parrelationer av olika slag.

Detta lät ju precis som mina älskade amerikanska independentfilmer från 1990-talet och mycket riktigt hänvisas till flera av av mina favoriter om man kollar upp mumblecore på Wikipedia - Slacker, Before Sunrise, Clerks. Även Woody Allen nämns, vars filmdialog jag ofta uppskattat just av den anledning, speciellt kanske favoriten Fruar och äkta män som kom i samma veva och som faktiskt har lite samma tema, just det här med parrelationer och friktionen av olika slag som ofta uppstår när två personer lever ihop.

Swanberg, som tydligen har en farfars farfar som föddes i Minnesota av svenska föräldrar därav namnet, har hunnit skapa ett 20-tal filmer sedan den första Kissing on the Mouth från 2005. Via egen internetdistribution, och sedan festivaler som SXSW och Sundance, har de fått uppmärksamhet och även ordinarie biopremiärer. Läser man om handlingen i filmerna på IMDb känner man genast igen sig efter att ha sett serien, till exempel i Drinking Buddies – »Luke and Kate are co-workers at a Chicago brewery…« – och jag kan tänka mig, utan att tyvärr ha sett en enda av dem, att det är en serie i samma stil och samma teman som filmerna, som nu Netflix tillgängliggör för oss. Hur han lyckats locka till sig så många kända skådespelare i sina filmer vet jag inte, men Anna Kendrick har varit med i flera stycken, till exempel Drinking Buddies; Orlando Bloom i Digging for Fire och Melanie Lynskey, Ron Livingston och Olivia Wilde medverkar också.

joe-swanberg

I Easy dyker Bloom upp i ett avsnitt tillsammans med Malin Åkerman och vi får träffa favoriter som Jane Adams (Happiness, Hung), Aya Cash från You’re the Worst och underbara Zazie Beetz, som vi också ser som Donald Glovers baby mama i Atlanta i höst. Ett annat familjärt ansikte är Elisabeth Reaser (Greys Anatomy) och ett känt namn är Franco, i det här fallet James lillebrorsa Dave Franco, samt ett gäng skådespelare jag inte alls känner igen, vilket faktiskt är bra när man gör en serie i den här stilen. Det känns lite mer dokumentärt och naturligt då helt enkelt.

Easy är en antologi och berättar åtta historier om parrelationer av olika slag, inte nödvändigtvis romantiska, och i olika stadier. Flera av karaktärerna återkommer i senare avsnitt, speciellt avsnitt sju blir någon slags återförening och avsnitt åtta är en fortsättning på avsnitt tre, men med ett något annorlunda perspektiv. Serien utspelar sig i Chicago (Swanberg är uppväxt i Detroit) och det är skönt att som omväxling få se lite småkallt och höstigt väder, då folk faktiskt använder jackor och mössor för att det behövs, istället för det varma och glittriga i alla LA-serier.

Precis som de allra flesta andra 30-minutersserier kategoriseras Easy som komedi, fastän de nuförtiden nästan alltid är dramaserier – med eller utan inslag av humor. Efter första avsnittet, The F**king Study, var det definitivt också så jag uppfattade den. Även om jag tycker premissen att kvinnor är mindre attraherade av sin man om de tjänar mer pengar än honom är lite retro vid det här laget, så skrattade jag högt – och ja, ibland igenkännande – när det sen 15 år gifta paret försöker ta tag i sitt sexliv. Även andra avsnittet, Vegan Cinderella, är allmänt förtjusande, med en ung student som när hon blir kär i en annan ung tjej, vegan och allmänt hälsosam, tappar bort sig själv i sin iver att vara till lags och försäkra sig om besvarade känslor.

Easy

Sen blir det allvarligare och inte alls mycket humor i de resterande avsnitten. I stället ligger det en olycksbådande stämning och trycker över berättelserna som sakta utmejslas, både i det tredje och fjärde avsnittet. I det förstnämnda, Brewery Brothers, försöker en gift man återknyta kontakten med sin bror när han ska bli pappa och bestämmer sig för att tillsammans honom starta ett bryggeri utan att berätta för frun. I nästa, Controlada, som är helt på spanska, får ett ungt gift par oväntat besök av det förflutna utan att våga erkänna att det förflutna på något sätt skulle kunna påverka deras nutid. Även om resten av avsnitten fortsätter ha en allvarligare ton så blandas det allvarliga oftast upp med en positivism och tillförsikt.

Avsnitt ett är ett av mina favoritavsnitt. Inte bara för att det var roligt och igenkännande, men jag blir alltid glad när man skildrar äktenskap som har några år på nacken i TV. Det gjordes sällan förr, förutom i såpor, men då utan att vara speciellt verklighetstroget och relaterbart. I familje-sitcoms finns det gott om gifta par, men det är fokus på familjen och äktenskapet i sig skildras mest som »haha och småmys« med enstaka problem som lätt löses vid avsnittets slut. På senare år har det kommit fler serier, vilket är mycket välkommet, Friday Night Lights, på sitt sätt The Americans och även Halt and Catch Fire, men det är ändå inte speciellt vanligt att på ett intressant sätt och mer djuplodande skildra medelåders par med barn. Faktum är att det är just några andra mumblecore-regissörer som har försökt sig på detta nyligen nämligen bröderna Duplass med Togetherness, som sorgligt nog blev nedlagd efter andra säsongen.

Det är skönt med antologiformen, att slippa känna att man måste knyta an till karaktärerna och istället bara njuta av historien här och nu.

Även flera av de andra avsnitten handlar om gifta par, om än mer i början av relationerna, och Swanberg visar att detta faktiskt kan vara nog så fängslande och underhållande. Det är ju då så mycket man behöver fundera på. Vad det innebär att vara i en parrelation, eller att inte vara i en; vad ett bra äktenskap är; vilka hemligheter man får ha samt vad man får eller måste ge upp som gift, är frågor som lyfts i Easy. Ibland känns upplösningen väl enkel och odramatisk, och ibland är det mera öppet och tankeväckande, och man önskar att man fick se en fortsättning. En hel del charm skapas genom att historien inte går den vägen man tror, ibland helt enkelt en mindre dramatisk mer realistisk väg.

Jag älskar som sagt den här typen av slice-of-life berättelser i naturlig stil när folk pratar som folk pratar, vilket betyder att vi också får dialog som inte direkt tillför handlingen något, utan i stället berättar vilka de här personerna är och hur de lever och vad de tänker. Därför funkar det så bra just med lite okända skådespelare för att framhäva känslan av att man tjuvtittar lite på någons liv. Kameran hoppar ibland snabbt från scen till scen och det är som att vi bara råkar få se på vad som händer just då.

Easy

Därför blir det onekligen annorlunda när Bloom och Åkerman dyker upp i avsnitt sex, Utopia. De är alldeles för filmstjärnesnygga för att passa in i doku-looken. Men vem bryr sig om det när man får se dem nakna, djupt upptagna av en något oregerlig trekant i en källare med inredning som tagen ur en 1970-tals porrfilm medan Ned Dohenys Get It Up For Love fyller ljudmattan. Inte jag i alla fall. Roligt också att plötsligt höra Åkerman vyssjandes på svenska när verkligheten anropar utopin.

Det är skönt med antologiformen, att slippa känna att man måste knyta an till karaktärerna och istället bara njuta av historien här och nu. Swanberg lyckas mycket bra med att snabbt låta oss komma in i huvudpersons inre, förstå deras situation och hinna berätta en angelägen historia, som vi fortsätter fundera på efter att avsnittet är slut. Om något tycker jag att Swanberg kunde har varit ännu mera mumblecore ibland.

Alla avsnitt är riktigt bra och känns relevanta, men några sticker ut. Utöver det första är även de avslutande två favoriter: Chemistry Read, om två kvinnor med olika förväntningar på framtiden, och Hop Dreams. I det senare återser vi de två ölbryggande bröderna, som så rörande pratade om att våga förändras, eftersom omgivningen kommer att göra det. Så även om det är intressant och underhållande att titta på korta fängslande historier, så kan man inte glömma bort hur givande det är att få dyka än lite djupare i någons psyke som vi fick tillfälle till i det avsnittet. Men att det fortfarande går att göra ny spännande tv bevisar Swanberg utan tvekan.

Toras topp-3

  1. Easy (Netflix)
  2. This is Us (NBC)
  3. Better Things (FX/HBO Nordic)

Kjells topp-10

  1. Quarry (/HBO Nordic)
  2. High Maintenance (HBO Nordic)
  3. Halt and Catch Fire (AMC/C More)
  4. Speechless (ABC)
  5. National Treasure (Channel 4)
  6. This is Us (NBC)
  7. Bedrag (DR)
  8. Easy (Netflix)
  9. Designated Survivor (ABC/Netflix)
  10. The Level (ITV)

Jimmys topp-10

  1. This is Us (NBC)
  2. Luke Cage (Netflix)
  3. Pitch (Fox)
  4. Better Things (FX/HBO Nordic)
  5. Designated Survivor (ABC/Netflix)
  6. Queen Sugar (OWN)
  7. The Exorcist (Fox)
  8. The Good Place (NBC)
  9. Resten av Sverige (SVT)
  10. Svenska Hollywoodfruar (TV3)

Patriks topp-10

  1. Scarlet Heart: Korea (SBS)
  2. Superstore (NBC)
  3. Designated Survivor (ABC/Netflix)
  4. Speechless (ABC)
  5. Better Things (FX/HBO Nordic)
  6. This Is Us (NBC)
  7. On the Way to the Airport (KBS/Viki)
  8. The K2 (tvN)
  9. Right Now Kapow (Disney XD)
  10. Marvel's Agents of S.H.I.E.L.D. (ABC)

Daniels topp-5

  1. Luke Cage (Netflix)
  2. This Is Us (NBC/Hulu)
  3. Designated Survivor (ABC/Netflix)
  4. Modern Family (ABC/Hulu)
  5. The Good Place (NBC/Hulu)

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Blodet droppar i synd & skam-tyngda Miraklet

2 augusti, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: The Swimmer (1968)

28 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Grow tar dansk crime-tv tillbaka till täten

26 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Michaela Coels mästerverk I May Destroy You

19 juli, 2020
Podcast

Nytt avsnitt av Salong 3: Little Fugitive (1953)

14 juli, 2020
Tips

Underbart dålig stämning när Ziwe gisslar kollegor om rasism

13 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Sandis skojdissningar av Gyles Brandreth i QI

12 juli, 2020
Tips

Damer i burar! Amy Sedaris i otippad hyllning av obskyr 60-talsrulle

7 juli, 2020
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Perry Mason-skådisguldet – Lithgow, Rhys & Maslany

5 juli, 2020
Streamingtips

Missa inte febriga »I May Destroy You« på HBO Nordic

2 juli, 2020
Tips

Office Hours med Tim Heidecker – kul & kaotisk karantänkultur

30 juni, 2020
Premiär

På HBO Nordic: Följ Michelle McNamaras Golden State Killer-jakt i I'll Be Gone in the Dark

29 juni, 2020

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel