Intervju

TVdags pratar Taboo, Warrior & Bane med superstjärnan Tom Hardy

Inför slutklämmen av den viktorianska kannibalserien Taboo, är seriens huvudperson Tom Hardy – kannibalen – i Stockholm för att svara på frågor. Lite nervöst är det då Tom Hardy inte alltid är välvilligt inställd till journalister. »Inga frågor om privatlivet, Magnus!«, tänker jag på tunnelbanan på vägen till intervjun, som jag kommer få dela med fyra andra journalister. Samtidigt som en annan del av mig tänker ut en massa roliga tänk om-frågor, som: »I have a very personal question to ask …«, eller »Let's start with the family questions« …

0071_TABOO_26NOV2015RV-1_V3
Tom Hardy som James Delaney i Taboo.

Tillsammans med journalister från cirka 10 000 olika länder står jag i lobbyn på sjaskiga hotel Grand och inväntar ett »go« från en av HBO Nordics representanter. Tio minuter tidigare har jag sålt mig själv i baren för bjudöl och jordnötter. Stärkt av ölen viker jag ihop mitt papper med frågor och förtränger rädslan för att göra bort mig. Det är ju inte så farligt. Det är ju bara Tom Hardy. Tom Hardy som bland annat spelat Bane i The Dark Night Rises

Det är svårt att inte rubbas, om än så lite, sinnesmässigt när man kommer in i samma rum som Tom Hardy, han är celebriteten som spelar normal, ändå är det svårt att frångå sanningen. Mannen som skakar min hand är en av världens hetaste skådespelare just nu, med filmer som Mad Max och Locke bakom sig.

Vår lilla grupp möter nervöst fnittrande upp med vår HBO-mamma för dagen, hon är jätteglad och duktig på att strypa av den något tryckta stämningen innan den fått grepp. Men hissresan upp till tredje våningen kan hon inte råda bot på. Grands hissar går lååångsamt. Tystnaden blir aldrig värre än den i en hiss full av främlingar.

När vi kommer fram återstår ytterligare väntan. Tom Hardy är upptagen med gruppen före och vi tvingas kallprata. Brr. Stämningen är som den före ett gemensamt tandläkarbesök. Till slut öppnas dörren till konferensrummet där vi i tur och ordning ska få ställa våra noggrant utvalda frågor.

Det är svårt att inte rubbas, om än så lite, sinnesmässigt när man kommer in i samma rum som Tom Hardy, han är celebriteten som spelar normal, ändå är det svårt att frångå sanningen. Mannen som skakar min hand är en av världens hetaste skådespelare just nu, med filmer som Mad Max och Locke bakom sig. I min värld lever han dock fortfarande kvar som Tommy från Gavin O'Connors MMA-drama Warrior. Det var sex år sedan, men fan, det känns som igår. På tunnelbanan in till Grand googlar jag ännu en gång möjligheten till en uppföljare. Gavin O'Connor är sugen. Är Tom Hardy sugen? Vi återvänder till det lite senare, rättare sagt tjugo minuter. Efter handskakningen och ett uppfriskande »Tjenare grabben«. Tom Hardy är glad. Alla är glada. Speciellt jag som får ställa första frågan.

Hur är det att spela en såpass intensiv kille som James Delaney och sen gå tillbaka till att vara Tom Hardy?

– Så intensiv är han väl ändå inte, han är bara tyst.

Och där sprack den glädjen. Nej! Hinner jag skrika högt inombords under den korta paus det tvära svaret orsakat. Lyckligtvis leder följdfrågan till ett längre svar.

Ok, men många av dina tidigare karaktärer har varit rätt intensiva. Är det inte jobbigt att växla mellan den karaktär du spelar och den privata Tom Hardy?

– Nej, jag har inga problem med det, i alla fall inte när det kommer till James Delaney. Men det såklart, eftersom jag oftast spenderar så mycket tid med mina karaktärer, både under utvecklingen av dem och under inspelningens gång, så är det ibland omöjligt att inte ta med sig arbetet hem. Men det är ju inte så att jag går runt med hög hatt och rock hemma. Det är den tråkiga sanningen.


Tom och pappa Edward »Chips« Hardy på Taboo-premme.

Idéen till Taboo kom Tom Hardy på själv för ungefär tio år sedan, han jobbade sedan vidare på den med sin pappa Chips – tänk-om-fråga nummer tre: Din pappa har ju världens godaste namn, hur känns det? – varpå Steve Night tog över och utvecklade manuset. Just far och son-relationen är något Tom Hardy tycker om att diskutera.

– Jag fick idéen till Taboo efter att ha spelat Bill Sikes i Oliver Twist, så jag drog den för min pappa för att se om den höll. Och det var grunden till Taboo, det här med kannibalism, återvändandet från Afrika. Givetvis var Heart of Darkness en väldigt kraftig influens, den och The Mission med Robert De Niro. Jag ville göra ett historiskt drama som gick emot genrens nutida tradition och återgick till hur dramat såg ut förr i tiden. Ni vet, smutsigare, ruffigare, som Barry Lyndon till exempel. Jag ville skapa ett klassiskt historiskt drama med med nya kläder. Det är kanske därför Taboo blev så mycket av allt jag saknat, kanske lite för mycket … I alla fall, Chips, min pappa, nappade på idén och skrev ett fantastiskt treatment. Sedan pitchade vi idén och sålde in den. Under årens gång har Taboo förändrats. Men en sak är konstant, James Delaney, han är exakt som han var tänkt för tio år sedan.

3311_TABOO_EP1_05FEB2016RV-1_V2
Hatten av för Joanna Eatwell, kostymansvarig på Taboo.

Vems idé var hatten och kappan?

– Joanna Eatwell var kostymansvarig. Vi hade för övrigt den bästa designen på alla sätt och vis, vi använde oss helt enkelt av Ridley Scotts filmiska infrastruktur och det var en sån lyx. Viktigaste med Delaneys garderob var ju annars silhuetten, vi visste att vi var tvungna att ha en bra silhuett. Så Johanna jobbade med det och kom med ett förslag. Ett briljant förslag.

Vad passar dig bäst, film eller tv?

– Just nu kan jag inte riktigt välja, jag gillar båda. Jag har nått den punkten i mitt liv då jag inte längre försöker bevisa något. Jag är fyrtio år gammal och har hållit på med det här i närmare tjugo år. Grejen med tv är att det är mycket lättare att kontrollera, det är lättare att finansiera och snabbare att få en färdig produkt. Revenant tog ungefär nio månader och Taboo ungefär sex.

maxresdefault
Hardy vs Joel Edgerton i MMA-dramat Warrior (2011).

Fem minuter kvar av Tom Hardys tjugo minuter är det dags att återvända till min fråga på tunnelbanan. Blir det en Warrior 2?

– Hm, jag pratar ofta med [Warrior-regissören] Gavin O'Connor, senast för några månader sedan och vi diskuterade möjligheterna, fast jag börjar bli gammal nu, jag är ju fyrtio år gammal. Och det är mycket för en MMA-kämpe. Speciellt om man ska föreställa någon som tävlar på hög nivå.

Är du intresserad av MMA annars? Följer du sporten?

– Lite grann, vi var på en fight igår i Vegas. Jag är intresserad av sporten och har en del vänner som är involverade, men det var ett tag sen jag befann mig i den världen. Jag har fokuserat på annat, men skulle gärna återvända.

I och med temat ålder och uppföljare är frågan om huruvida Tom Hardy skulle vilja spela James Bond efter Daniel Craig självklar. Hans namn har kommit upp många gånger när Bonds framtid diskuteras.

– Nja, jag vet inte, jag har nog missat den båten. Tråkigt, han är ju ändå en av de coolaste karaktärerna någonsin. Liksom McMurphy i Gökboet. Jag har tänkt en del på vad jag skulle vilja lämna efter mig. Något originellt, som inte gjorts tidigare, en klassiker, kultfilm. En ny Scarface eller Clockwork Orange. Jag hade valt en av dem före en ny Bond vilken dag som helst. Men det såklart, hade jag blivit erbjuden rollen som Bond så hade jag inte tackat nej.

Vilken karaktär som du spelat ligger närmast Tom Hardy?

– Alla, alla är en reflektion av mig själv …


»Your punishment must be more severe…« Hardy som Bane i The Dark Knight Rises (2012).

Vilken sida av dig är Bane?

– Känslighet kanske, han är en väldigt känslig kille. Visst han är ett monster, och det är väl inte jag, men jag mår ju inte toppen hela tiden. Ibland är jag ledsen, du vet som en ledsen munk. Han har etik, kanske inte moral … Du ska inte döda, om inte … Vilket känns vettigt för mig om jag ska kunna spela den typen av karaktär. Jag spelar ofta känsliga, sensuella män. Även om de är tuffa till ytan sett.

Och då var tiden ute! Metodiskt som vid en brandövning slussas vi ut från hotellrummet. Fem minuter senare står jag nere på gatan och pratar med en journalist från Ungern. Han är mycket nöjd med sitt möte och berättar en rolig historia om Robert Downey Jr. Fast den var rätt hemsk egentligen.

Taboo finns att se på HBO Nordic.

Just nu på TVdags

Nyhet

HBO: »Snart klart för en tredje säsong av True Detective«

27 juli, 2017
Nyhet

Blame Canada! Margaret Atwoods Alias Grace blir miniserie på Netflix

27 juli, 2017
TVdags recappar Game of Thrones

I veckans Game of Thrones: Ständigt denna Littlefinger!

26 juli, 2017
Streamingtips

Sommarfilmen: Demolition Man är den ultimata actionkomedin

26 juli, 2017
Recension

Mästerliga Baby Driver är bilfilmernas Singin' in the Rain

26 juli, 2017
Streamingtips

Sommarfilmen: suveräna Schilling & Healy i snurriga kidnappardramat Take Me

25 juli, 2017
Nyhet

House of Cards-skaparen manar till generalstrejk mot Trump

25 juli, 2017
Streamingtips

Sommarfilmen: Hanks, Bullock & von Sydow i urfint aspiedrama

24 juli, 2017
Trailer

Robotarna tar över! Se första teasern för Westworld säsong 2

24 juli, 2017
Streamingtips

Sommarfilmen: Pernilla Augusts Den allvarsamma leken är andlöst bra

23 juli, 2017
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Andrea Savage som en kvinnlig Maron eller Curb

23 juli, 2017
Tablåtips 23/7

Bäst på tv i kväll: Spretig & sprakande Teddbybears-dokumentär

23 juli, 2017

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel