TVdags listar tv- och filmåret 2016

Kjell Häglund rankar årets bästa komediserier

Det är egentligen emot mina höga TVdags-principer att sätta en renässans-gubbstudentikos Ben Elton överst på komediserietronen 2016. Jag menar, ett år som gett oss så oerhört mycket nyskapande modern komedi-tv, från Phoebe Waller-Bridges fenomenalt feministiska Fleabag till Will Sharpes provocerande dysfunktionsorgie Flowers … men, vad annat kan en gammal Blackadder-fanboy göra när Elton firar Shakespeare-jubileumsåret med sitt knäppaste, roligaste och smartaste manus någonsin?

Från Phoebe Waller-Bridges fenomenalt feministiska Fleabag till Will Sharpes provocerande dysfunktionsorgie Flowers var 2016 ett nyskapande modernt tv-komedi-år.

Hans nya BBC-komediserie Upstart Crow hade en speltid på knappa halvtimmen per avsnitt men för mig var de av långfilmslängd – eftersom jag såg dem tre gånger om, och därtill repeterade enskilda scener mycket mer än så. I timmar har jag häpnat över dialogens svängigt allittererande lekfullhet och viga kontrapunktrörelser mellan högt och lågt, myst åt hur varje unik skådespelarinsats tycks nedspikad direkt i den brittiska tv-humorhistorien.

Det var alltså Ben Elton som, ihop med Richard Curtis, gjorde storverk av Blackadder när han kom in som huvudförfattare från och med säsong 2. Men även om han representerade den vänstersatiriska alternativscenen på 1980-talet (han skrev även för The Young Ones), och sedan dess haft oerhörd framgång som en av Storbritanniens största comedy celebs, har han i många år nu fått personifiera en mossigare form av skrattburks-sitcom. I den lilla mån han överhuvudtaget gjort sitcoms – han har mer ägnat sig åt standupturnéer och ett par musikaler mellan huvudvärvet som produktiv romanförfattare.

Dialogen är svängigt allittererande lekfull med viga kontrapunktrörelser mellan högt och lågt, och varje unik skådespelarinsats tycks nedspikad direkt i den brittiska tv-humorhistorien.

Upstart Crow – en sitcom om William Shakespeare – är egentligen inget Ben Elton värpt fram ur sina egna kreativa uttrycksbehov utan ett beställningsverk för BBC:s breda satsning på att fira Shakespeares 400-årsjubileum. Men när beställningen väl var antagen föll pusselbitarna perfekt på plats i form av ett återbesök i hans eget audiovisuella Blackadder II-1500-tal.

David Mitchell är fantastisk i huvudrollen som den konstant alluderande skriftställaren som exempelvis, när han informerar sina närmaste om att han för tillfället är sjukskriven, gör det så här:
»I've sent word to the theatre that the two tunnels which lie beneath the bridge be blocked.«
»Pardon?«
»The two tunnels which lie beneath the bridge be blocked.«
»Two tunnels?«
»Beneath a bridge? Anyone? Nose, my loves. Nose! I've told Burbage that my nose be snotted and I would not work this week or next.«
»Why didn't you just say ›nose‹?«
»It's what I do!«

Ett annat exempel på Eltons vällustiga dialogmetod här är hur han väver in samtidsämnen i 1590-talsmiljön. Här finns ett återkommande feministiskt tema om hur man använder manliga skådespelare för alla kvinnoroller:
»Oh, Kate, don't go there. Lady-acting is illegal. Beside which, girls can't act. Just as they cannot practise law, cure the sick, handle financial matters or stand for any office.«
»But no woman has ever been allowed to try any of those things.«
»Because they can't do them! God's bodikins, Kate, what's not to get?«

Och när Will anländer kraftigt försenad från en av sina pendelturer mellan London och Stratford-on-Avon känner varje engelsman igen sig (eller SJ-pendlande svensk, för den delen):
»A ›good morrow‹ would be nice. I'm famished! The coach promised a refreshment cart, but, oh, not on this particular service, you'll be stunned to hear! I hate it when they do that. Plus, they were filling ruts 'twixt Stokenchurch and Chipping Norton and had laid on replacement donkeys. In fact, one donkey for six of us, plus bags. Of course, the snortish brute guffed its last after but three furlongs and they had to send for another from Birmingham. We spent two nights in a hedge. And did we see a single rut being filled? Oh, no, I was forgetting! This is England. One wouldst more likely see a toothless crone with a tooth than an English rut-filler actually filling a rut!«

will

Och givetvis får vi dasshumor också, i härligt uppnäst språkskrud. Här anländer kulturministern Rob Greene (Mark Heap) och hälsas av Shakespeare och hans tjänare Bottom (Rob Rouse).
Greene: »Ahh… Master Shaky Poet! A word, if you please.«
Shakespeare: »Shakespeare, Master Greene. My name is Shakespeare.«
Rob Greene: I know your name, sirrah. I was addressing you by trade. Shaky Poet. Just as I would address a house-builder as Master Builder or a ship's carpenter as Master Carpenter.
Bottom: »What would you call a bear-baiter, Mr Greene?«
Rob Greene: »Master Baiter.«
Bottom: »See what I did there?«
Shakespeare: »Brilliant. Loved it.«

Alla dessa exempel är, hör och häpna, enbart ur det första avsnittet. Och då har jag ändå inte nämnt min favoritsekvens, scenen där Will besöker teatern, under ledning av dramachef Burbage (Steve Speirs) och Spencer Jones är briljant som skådisen Kempe som låter som en kaxig Ricky Gervais i sin odrägliga självgodhet över att ha en parallellkarriär i Italien. Hans kollega Condell (Dominic Coleman) deppar över att Will tycker han är för gammal för rollen som den 13-åriga Julia och vill ge honom rollen som nanny i stället:
Shakespeare: »But the nurse is a fine comedy role…«
Kempe: »Oh! Comedy. Ooh! Don't give it to him, then.«
Condell: »I can do comedy.«
Kempe: »Yeah… But only in London, yeah? Not really Florence, is it?«
Burbage: »Yes, we all know you worked in Italy, Kempe…«
Kempe: »Ooh, did I get an award? Can't remember. Oh, that's right, I did. Yeah. A proper one. Not English. Italian, yeah? Commedia dell'arte. Mm! Heard of it?«
Condell: Since you became big in Italy, Kempe, an insufferable smuglington hast thou become!
Kempe: »Yeah, but! An insufferable smuglington who's big in Italy.«

»Ooh, did I get an award? Can't remember. Oh, that's right, I did. Yeah. A proper one. Not English. Italian, yeah? Commedia dell'arte. Mm! Heard of it?«
»Ooh, did I get an award? Can't remember. Oh, that's right, I did. Yeah. A proper one. Not English. Italian, yeah? Commedia dell'arte. Mm! Heard of it?«

Och i en annan tajt sammanflätad sido-twist – ja, fortfarande i ett och samma premiäravsnitt! – ska Will vakta Rob Greenes brorson så att han, innan avfärd till universitetet, inte hinner gifta sig under sin börd. Han oroar sig inför Bottom att den unge mannen ska vara för stark för att låta sig vaktas:
Shakespeare: »These Oxbridge yobbos are extraordinarily strong, having spent their entire lives with literarily enough to eat. They join clubs called the Burst Ballsack and the Fisted Peasant where they gorge and fight and roger and quaff till they coat the walls with gut porridge.«
Bottom: »A bit jealous, are we?«
Shakespeare: »Bloody jealous! Particularly as when they graduate, they all get to be bishops and ambassadors and members of the privy council. In England, I'm afraid it's not what you know, it's what dead farmyard animals you rogered at university!«

Sedan visar sig brorsonen (Kieran Hodgson) vara en korkad skitstövel som blir kär i allt som bär kjol (utom Condell) och utbrister i kärleksförklaringar som denna:
»Where she breathes, flowers bloom! Where she sings, pixies dance! Her most blowingly flatulent fartle-barfle be more sweetly scented than all the perfumes of Arabia!«
(Varpå Bottom upplyser honom att "well, you see, you're wrong there, she's not a bad-looking bird, but let me tell you, if she leaves one hanging in a room, you're still chewing on it an hour later.)

Tjejen i fråga, husan Kate, är galet roligt spelad av Gemma Whelan, inte minst mimikmässigt:

kate
»Mmmmmm… it's not my problem, though, is it..?«

Och detta är den sista pusselbiten i Upstart Crow som jag inte riktigt klarar av att gestalta i text – varje skådespelares briljans som tredimensionella komiker. Det är ett litet mästerskap i varje rollinsats, varje plastisk personteckning, varje replikleverans.

Kjells topp-30 – bästa komediserierna 2016:

  1. Upstart Crow (BBC)
  2. Flowers (Channel 4)
  3. Fleabag (BBC)
  4. Silicon Valley (HBO)
  5. Search Party (TBS)
  6. The Grinder (Fox)
  7. Better Things (HBO)
  8. Speechless (ABC)
  9. Togetherness (HBO Nordic)
  10. The Detour (TBS)
  11. Crazy Ex-Girlfriend (CW)
  12. Horace and Pete (Louisck.com)
  13. Vice Principals (HBO)
  14. Insiativet (SVT)
  15. Easy (Netflix)
  16. Motherland (BBC)
  17. Flaked (Netflix)
  18. Maron (IFC)
  19. Casual (Hulu)
  20. Man Down (BBC)
  21. Veep (HBO Nordic)
  22. Almost There (AT&T/Audience Network)
  23. Telenovela (NBC)
  24. Crashing (Channel 4)
  25. Broad City (Comedy Central)
  26. The Eric Andre Show (Adult Swim)
  27. Baskets (FX)
  28. It’s Always Sunny in Philadelphia (FXX)
  29. Juicebaren (SVT)
  30. Toast of London (Channel 4)

Mellan den 25 och 31 december utser vi allt det bästa från film- och tv-året som gått. Håll koll på senaste artiklarna via taggen film- och tv-året 2016. Tablåtipsen publiceras som vanligt, hela julhelgen.

Just nu på TVdags

Norskt

Norge ordnar blytungt statsministermöte – vill vi se en svensk variant?

22 juni, 2017
Tablåtips 22/6

Bäst på tv i kväll: Sommar-Ernst är äntligen tillbaka

22 juni, 2017
Klipp

Winter is here! Se den episka nya trailern för Game of Thrones säsong 7

22 juni, 2017
Klipp

Trump belönade största väljarinfo-läckan med toppjobb i Vita huset

22 juni, 2017
Trailer

Too soon? Exklusivt på TVdags – Aron Flams nya terror-standup

21 juni, 2017
Tablåtips 21/6

Bäst på tv i kväll: Amanda Kernells briljanta I Will Always Love You Kingen

21 juni, 2017
Nyhet

Rolf Lassgård är tillbaka i Jägarna – nu som tv-serie på C More

21 juni, 2017
Tablåtips 20/6

Bäst på tv i kväll: överraskande kalla kriget-drama knyter ihop säcken

20 juni, 2017
Nyhet

Årets julklapp är redan här! Nu kommer Stranger Things som actionfigurer

19 juni, 2017
Tablåtips 19/6

Bäst på tv i kväll: Finaldags för underbara danska Arvingarna

19 juni, 2017
Tablåtips 18/6

Bäst på tv i kväll: Soran Ismails rasism-dokuserie nu som film

18 juni, 2017
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: House of Cards kusliga varning om en farligare Trump

18 juni, 2017

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel