Gruppdiskussion

I veckans The Walking Dead: peptalk, tidshopp & svanesång

The Walking Dead är tillbaka! Så också vår tillhörande diskussionscirkel. Spoilervarning nedan för avsnitt 9, säsong 8.

Daniel: Jag har precis kollat klart. Lite rörd nu. Fan alltså, föräldrahjärtat. Det klarar inte sådant där.

Stefan: Vänta tills barnen blir större, då är det inga problem.

Linus: Tack!

Björn: Harsh! Och roligt! Särskilt här! (För nytillkomna läsare: Linus är son till Stefan. Reds anm.)

Jag tror att Judith snarare hade behövt en kram än ett peptalk hon inte förstod.

Sara: Jag känner mig lite som en sten, sorgligheten nådde inte fram till mig riktigt. Fast det tog sig på slutet. Måste säga att jag imponerades av hur Andrew Lincoln (Rick) skötte sig skådespelarmässigt, medan andra lyckades mindre bra. Varken Caaaurl eller han som spelar Siddiq var helt övertygande kan jag tycka.

Daniel: Faktum var att jag blev som mest rörd när han tog farväl av Judith. Vet inte riktigt varför, men jag blev väldigt illa berörd att han aldrig fick chansen att ge henne en sista kram, att hon bara bars iväg. Jag tror ju att hon snarare hade behövt en kram än ett peptalk hon inte förstod.

Björn: Jag tror att mycket sabbades av låtvalet i början. Jag blev helt enkelt provocerad för att den påminde mig lite om musiken som spelades när Kingslayer losade tassen. Lite pubrockigt. Det värsta jag vet.

Sara: Ja, vilken udda musikläggning i introt? Märkligt tralligt. Plus att han inte verkade så illa berörd – vi fick inte se några sammanbrott i kollaget. Han verkade smånöjd, nästan lite lättad över att det var slut. I och för sig gillar jag tralligheten bättre än de smäktande stråkarna som låg över vissa farvälscener. Så klyschigt.

Björn: Ja, och det ska väl vara som en slags anakronism (men kanske finns ett annat ord för när bandet spelar i dur och sångaren sjunger moll?).

Sara: Vet inte hur medvetet det var, att visa att han förlikat sig med sitt öde på det där viset. Visst, inte helt orealistiskt, men jag hade velat se i alla fall ett litet utbrott i tårar? När han satt och skrev avskedsbrev till exempel. Nu verkade han rätt känslokall.

Daniel: Undrar hur lång tid han höll på med det där? Han hann ju med en hel del.

Linus: Eller hur, en del verkar dö med en gång efter de blir bitna. Tur att han inte gjorde det mitt i ett avskedsbrev.

Daniel: Det var ju trist eftersom man visste hur det skulle gå. När så är fallet krävs det ju att det ska vara extraordinärt utfört för att det ska bli njutbart. Och det var det väl inte direkt. Men tja, rörd blev jag ändå.

Björn: Mitt pappahjärta smärtade också, det gjorde det.

polaroidSara: Jag gillade greppet med tillbakablick ur hans synvinkel, det var smart inledning då man glömmer allt så fort, men det var en smula entonigt. Vad är det med TWD som gör att man har så svårt med tidsuppfattningen!?

Daniel: Det är ju den här säsongens fel. Den är ju så himla knepigt konstruerad.

Stefan: Kanske för att TWD-tiden är ologisk.

Linus: Ja det är ofta förvirrande.

Sara: Tack, då är det inte bara jag.

Stefan: Tyckte andra storyn var roligare. Vi visste ju vad som skulle hända med Carl.

Daniel: Fast den andra storyn – var den så himla rolig? Morgan är ju bara bisarr just nu.

Stefan: Nej, rolig var kanske inte rätt ord, men det var ju inte helt klart vad som skulle hända.

Sara: Morgan ja, snacka om mördarmaskin. Känns som att hans tv-spelspersona har levlat upp några nivåer.

Björn: Javisst! Särskilt med hans pointy stick.

Stefan: Carols blick när han höll på…

Daniel: Men alltså, var han alltså extra grym för att han trodde att de EVENTUELLT hade gjort något med den där pojken? Som han inte ens såg att de hade tagit?

Linus: Ja jag blev väldigt distraherad av att fundera över hur mjukt skinn eller vass pinne han hade. Det var som en smörkniv i en bytta varmt smör när han (och den lilla pojken) stack pinnarna i skurkarna.

Daniel: Jo, helt klart magic stick.

Sara: Jag vet inte om han var extra grym eller om han bara är oresonlig och effektiv. Ur egen synvinkel alltså. Att ingen ska få slippa undan.

Stefan: »It’s not them I’m worried about«, eller vad var det Carol sa till Morgan. Trodde han skulle säga »good boy« eller något till lillkillen.

Sara: Carol har inget bra track record med barn.

Linus: Jag vet inte om det var för att jag fick ta en paus i förhandstittandet av Jessica Jones säsong 2 (som har premiär på Netflix 8:e Mars) för att se på The Walking Dead men jag kände mig inte engagerad alls av avsnittet. Jag tyckte det var bland de tråkigaste i hela serien.

Stefan: Håller med, Linus. Det var ganska trist.

Daniel: Jo, men det pratades ju om den där Henry stup i kvarten, och det fanns ju egentligen inget som ens antydde att de tagit honom. Morgan såg ju honom bara smyga omkring.

Björn: Jag minns inte vilken pojke det var. Var det ungen som dök upp på slutet?

Daniel: Ja, han som Carol beordrade att stanna, men som inte gjorde det.

Björn: Måste ha slumrat till. Eller, blev förvirrad för att de pratade om hans brorsa, snarare.

Linus: Han är lillebror till Benjamin som Morgan tränade upp förra säsongen.

Daniel: Ja, just ja! Ja, det förklarar ju saken lite bättre.

Björn: Topp, då är jag med. Gomorron!

Sara: Äntligen fick vi förklaringen på softad-lins-verkligheten och Old Man Rick. Det var ingen framåtblick, det var Carls feberfantasi. Rick hade något rimligare frilla den här gången.

Linus: Ja det var ju en luring.

Björn: Ja, tänkte också på frisyren. Skönt.

Stefan: Undrar varför Carl fantiserade fram den frisyren…? Konstigt. Han borde i stället fantiserat bort Eugenes hockeyfrilla.

Björn: Men Rick brukar ju också ha lite långt i nacken.

neganSara: Vet inte riktigt vad det betydde att Negan dök upp där? Var det vad Carl ville? Leva lyckliga i alla sina dar sida vid sida? Eller var det ett grepp från Rick för att perversera tanken? Typ, »det fattar du väl att det inte går…« Jag undrar verkligen hur Rick kommer att hantera det här. Ska han skylla på Siddiq, bli än mer hård och oförlåtande, »inget kvar att förlora«, eller mjuknar han? Vill han hedra sin pojke, hur utopisk och naiv hans fantasi än var?

Daniel: Det som dock är lite fel med att det skulle vara Carls feberfantasi, är ju att den fortsatte efter att han var död. Negan-scenen kom efter att han skjutit sig. Jag läste något där det antyddes att det snarare var Ricks feberdröm, från när han sitter vid trädet och yrar.

Linus: Det kanske var en kombination.

Daniel: Slutscenen alltså, när han sitter och verkar vara skadad någon gång i framtiden.

Sara: Ja, jag tolkade det som att Rick tog Carls fantasi och drev den till sin spets för att visa på orimligheten i den.

Stefan: Slutscenen var väl bara efter husen brunnit ner?

Daniel: Fast jag tolkade ändå Rick som genuint ärlig till Carl när han lovade honom. Jag tror inte att han kommer att bli Dark Rick igen och ge sig på Siddiq.

Sara: Vi får hoppas! Vi har redan Dark Morgan och Dark Daryl (även om han mest var en softis det här avsnittet) och Dark en massa andra.

Linus: Ja det var igen förvirrande med tidslinjen, när det sista vi får se i avsnittet är att Rick sitter blodig vid ett träd.

Daniel: Fast den scenen har vi ju sett glimtar av flera gånger under säsongen.

Sara: Jag trodde Rick vid trädet var efter att han begravt Carl…?

Daniel: Nej, han är skadad, han blöder ur magen. En helt annan miljö. Det är ett hopp in i framtiden, som de har glimtat till flera gånger tidigare. Den där febriga blicken med vattniga ögon som man sett flera gånger är från trädet, tolkade jag det som, inte att det var från när han begravde Carl.

Sara: Vad de ska krångla till det.

Stefan: Ja, fel av mig, kollade slutscenen igen och blandade ihop dem! Gillar inte alls de där tidshoppen.

Björn: Skulle gillat dem mer om det i slutändan blev a-haaa! I stället (tolkningsbart) jaha?

Sara: De är som Ezekiel, som inte kan säga »It's gonna be ok« eller »we'll be fine« för att trösta ett barn utan måste dra till med AAALL WILL BE RESOLVED.

Stefan: Han pratar konstigare än Eugene.

Björn: Ja, tröttsamt.

Daniel: Man får ändå ge honom att han klarar av att hålla sig i sin roll i alla väder, Ezekiel.

Linus: Nej, Eugenes sätt att prata är värre. Jag är på Team Ezekiel.

appleBjörn: Fast i slutet av förra delen höll han på att ge upp kungakronan.

Stefan: Såklart, Linus, jag med.

Daniel: Att inte en enda gång utbrista i en sketen svordom när något går honom emot. Men jag har större förståelse för att Eugene blev som han blev.

Daniel: Dock – jag hoppas verkligen att den där soft lens-idyllen kan bli verklig. SÅ less på fajten med The Saviors nu.

Stefan: Eugene är väl som han alltid varit, egentligen.

Linus: Ja frågan är om de verkligen ska dra ut på kriget i resten av säsongen.

Stefan: De skulle ju kunna vandra iväg någon annanstans. De måste ju inte stanna kvar i samma lilla håla.

Daniel: Ja, låt dem gå längs ett tågspår i en säsong igen. Vad var det de vandrade mot då, nu igen? The Sanctuary? Som var som ett koncentrationsläger, typ.

Björn: Jupp, precis.

Linus: Ja de hade väl hört om att det skulle vara ett fint ställe och så var det istället kannibaler.

Stefan: Sånt händer.

Daniel: Kan dock inte låta bli att känna viss oro för Judith. Rick är ju inte den stabilaste föräldern, och hon är inte ens hans riktiga barn. Å andra sidan är hon hans enda länk till Carl och Lori.

Sara: Fast hon är ju himla gullig. Och tyst och lättsam, för en unge i den åldern. Jag tror det går bra. Plus att de är typ sjutton pers som gillar att ta hand om henne, finns ju inte så många andra barn.

Björn: Jag skulle nog säga att hon hans riktiga barn nu. Även om jag förstår vad du menar.

Stefan: Jag hade nog känt mig mer orolig om hon hade varit en mer övertygande skådis.

Linus: Jag tror hon sitter väldigt säkert nu när Carl dött, så hon kan vara Ricks inspiration att uppfylla Carls dröm och en bättre framtid

Stefan: Sen har de väl en ny liten bebis att ta hand om. Så avundsjuk judith kommer att bli,

Daniel: Ja, jag hoppas att ni har rätt. Jag vill ju som sagt också gärna tro på Happy Rick. Fast undrar hur det blir med Maggie nu.

Björn: Otrolig skillnad på barnskådisar i UK och USA. Minns inte vad för UK-barn jag såg nu senast, men tänkte på det då. Och angående Maggie: Just det. Hon kommer nog skrivas ut.

Daniel: Eller menar du den där ungen de hittade?

Sara: O no, jag hatar när branschnyheter sipprar in i illusionen. Men ja, verkar ju lite pyrt för Maggie.

Daniel: Eller tog The Saviors tillbaka den? Jag minns inte.

Björn: Aaron fick väl ungen?

Daniel: Ja, så var det kanske.

Stefan: Ungen de hittade tänkte jag på. Nu är inte Judith minst och gulligast längre.

Björn: Och, ja. Samma med nyheten om att Sonequa Martin-Green kammat hem Star Trek-gigget. Illusionen sipprar ur.

Linus: Ja, eftersom ni sagt det nu, för de som inte hört så har Lauren Cohan som spelar Maggie fått en huvudroll i en kommande serie eftersom hennes kontrakt för The Walking Dead tar slut i slutet av denna säsong.

Daniel: Det vore ju dock jättekonstigt om de faktiskt skrev ut Maggie. Så mycket de jobbat på att bygga upp hennes rollfigur samt krånglat kring hennes graviditet. Som väl inte ens kommit halvvägs än.

Sara: Ja verkligen. De har ju nästan byggt upp henne som nya Rick. Det börjar bli få kvar i det gamla gardet nu.

fonsterBjörn: Ja, verkligen. Åsså var de bara tre. Typ.

Linus: De har ju sagt att det är möjligt att hon kommer vara kvar i Walking Dead också (för att de två seriernas inte kommer spelas in samtidigt) så det är ju ingenting garanterat.

Daniel: Och bara för att de inte vill ge henne samma lön som Andrew Lincoln och Norman Reedus får. Jävla mansgrisar.

Sara: Är det så? Men vaf…

Björn: Nä, de kanske lockade med huvudroll som en del av dealen. Det hade jag inte hört. Fy fan…

Daniel: De texter jag läst har det handlat om pengar, att hon vill ha en bättre deal, så att hon åtminstone kommer i närheten av vad de två får. Sjukt deppigt.

Stefan: Jag blev mållös… Men ändå inte förvånad. Fast lite förvånad…

Björn: Veckans zombie? Den precis i början?

Daniel: Det var ju en i början där som låg och var väldigt kletig.

Sara: Ja, och den som distraherade Carl när han blev biten.

veckans-zombieStefan: Liggande kletzombien.

Björn: När Carol läxar upp ungen. Och den som ju bet Caaauurrrl

Stefan: Så fanns ju alla de som Saviors sköt ner, och de som Morgan lockade till sig.

Daniel: Egentligen borde väl zombien som bet Carl få det. Trist att vara den statisten. Så viktigt bett, men ansiktet syntes aldrig.

Linus: Ja den zombien hade ännu sämre kontrakt än Maggie.

Alla: Haha!

Stefan: 10 timmars sminkning, ett bett, fem timmar avsminkning och 500 spänn.

Björn: Betyg: Tre trädgårdstomte-Negan.

Sara: Ganska ljummen säsongsinledning. Några bra scener (jag gillade ändå en del av Carol/Morgan-grejen) men lämnades märkligt känslokall. Stark tvåa. Hejdå Caauurl och din obegripliga frisyr!

Björn: Ja, hej då Caaaaaauuurrrrll. Han slapp få ögat översminkat sista dagarna på jobbet i alla fall. Jag tycker de nailade skyddsrumskänslan bra. Obehagligt där nere.

Stefan: Två avskedsbrev.

Linus: Jag ger den också bara en tvåa. Väldigt tråkigt avsnitt tyvärr.

Daniel: Jag ger tre Caaaauurls. Ändå en okej svanesång, även om den var lite styvmoderligt hanterad. Kommer att sakna honom, trots allt.

The Walking Dead visas på tisdagar på Kanal 9 & går i repris på söndagar. Avsnitten släpps på Dplay efter första visningen och finns där i 7 dagar.

Just nu på TVdags

Nyhet

Tiden ute för Timeless – eller kan vi få en långfilm?

22 juni, 2018
Recension

Luke Cage säsong 2: ett underbart kärleksbrev till Marvel, Harlem & Jamaica

22 juni, 2018
Streamingtips

Komedispecial på Netflix: Säg hej & hej då till Hannah Gadsby

20 juni, 2018
Lista

Listan med Luke Cages 10 mest bisarra fiender – två är med i nya säsongen!

19 juni, 2018
Nyhet

Youtube Premium här: Cobra Kai och annonsfritt Youtube för alla (som betalar)

19 juni, 2018
Nyhet

Såklart! Will Ferrell gör Eurovision-komedi för Netflix

19 juni, 2018
Nyhet

Oväntad The Walking Dead-nyhet: Shane gör comeback i säsong 9!

18 juni, 2018
Recension

På HBO: Ny säsong av välproducerade, korkade & underhållande The Affair

18 juni, 2018
Streamingtips

För soligt/regnigt? Här är 10 Netflix-anledningar att stanna inne

17 juni, 2018
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Australisk politisk sprängkraft i Mystery Road

17 juni, 2018
Recension

Love, Simon – en modern ungdomsklassiker om bögkärlek

15 juni, 2018
Streamingupprop

De kunde skämta till det också – Cityakuten goes slapstick

15 juni, 2018

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel