Film

Här är de bästa antinazistiska filmerna – TVdags väljer sina favoriter för motståndsinspiration

Sound of Music (1965)

Kommentar överflödig.

Blecktrumman (1979)

En västtysk-fransk film med originaltitel Die Blechtrommel, i regi av Volker Schlöndorff. Filmen baseras på en roman av nobelpristagaren Günter Grass. Caroline Hainer: Blecktrumman innehåller en äcklig scen med ålar och en drunknad häst. Det finns också en scen mellan två barn, med jobbiga sexuella undertoner. Ändå är det såklart skildringen av den politiska stämningen som är läskigast av allt i den surrealistiska berättelsen om lillkillen som bestämmer sig för att han vägrar bli vuxen och förblir barn. Det är inte det enda märkliga med honom, han kan också skrika så att glas går sönder och hypnotisera hela grupper av nazister i blanka stövlar med sin trumma. Just den scenen är en modern klassiker. Släktingarna på min pappas sida bor förresten i Gdansk, min farbror körde pansarvagn genom staden som 16-åring och fick tapperhetsmedalj. Abstrakter som »krig« och »ockupation« blev för mig mer levande när jag såg Blecktrumman som ung. Och mycket mer skrämmande, såklart. Inte minst för att det plötsligt kom så nära inpå, in i mitt eget trygga liv i Sverige.

Casablanca (1942)

Den är möjligen mest känd för kärlekshistorien mellan Ingrid Bergman och Humphrey Bogart, men detta är också en film som både släpptes under, och utspelar sig i, ett brinnande världskrig. Flera av skådespelarna hade själva flytt från nazismen: ironiskt nog till exempel major Strasser, spelad av antinazisten Conrad Veidt, som lämnade Hitlers Tyskland redan 1933. I en berömd scen har några nazister gjort sig hemmastadda i Ricks kafé och sjunger »Die Wacht am Rhein«. Laszlo, (spelad av Paul Henreid som även han var dedikerad antinazist och därför svartlistad i sitt hemland), ber husbandet spela marseljäsen. Resten är filmhistoria.

Saul fia (2015)

Saul fia, eller på svenska Sauls son, är ett ungerskt drama regisserat av László Nemes. Henrik Petersson: Sauls son utspelas i Auschwitz 1944. Saul tillhör sonderkommando, judiska fångar som tvingades att arbeta med kremeringen på koncentrationslägren. En dag hittar han en ung död judisk pojke och för att ge honom en riktig begravning börjar letandet efter en rabbin. Vann Oscar för bästa icke engelskspråkiga film 2016.

Diktatorn (1940)

Per Perstrand: Diktatorn utspelar sig i det fiktiva landet Tomanien och handlar om en fattig judisk frisör och hans dubbelgångare, den karismatiske och judehatande diktatorn Adenoid Hynkel. Frisören kämpar för att behålla sin värdighet i det judiska ghettot, medan Hynkel smider planer för världsherravälde. Chaplin gör en av filmhistoriens mest klassiska dubbelroller. Frisören är en variant på hans klassiska luffarpersona – en fumlig, bortkommen och godhjärtad överlevare. Hynkel är hans motpol: makthungrig och empatilös men samtidigt sentimental och barnsligt lättstött. Det sägs att Chaplin studerade Leni Riefenstahls propagandafilm Viljans triumf för att fånga Hitlers manér, vilket han lyckas med till fulländning. Scenen där Hynkel håller sitt första tal inför massorna på låtsastyska bjuder på fenomenalt rolig ordekvilibrism à la Spike Jones och retorik så bindgalen att de stackars mikrofonerna kröker sig i ren självbevarelsedrift.

Talet är en klassisk scen i en lång rad av imponerande set pieces: Hynkels graciösa dans med den svävande jordgloben, frisörens snurriga irrfärder på ghettots trottoarer när hans flickvän Hannah (Paulette Godard) råkat drämma honom i huvudet med en stekpanna, den Chaplinskt supertajmade barberarscenen satt till Brahms musik, eller scenen där Hynkel och hans diktatorpolare Benzino Napaloni (Jack Oakies frejdiga parodi på Mussolini) förlorar sig i en eskalerande tuppfäktning som slutar i senapsförgiftning och matkrig…  Diktatorn var Chaplins första talfilm men typiskt nog är de bästa scenerna tysta – komiska, utsökt koreograferade mästerstycken utan dialog.

matkrigDiktatorn spelades in hösten 1939, samtidigt som Hitler invaderade Polen. Chaplin har senare sagt att han aldrig hade kunnat göra filmen om han vid tiden förstått hela vidden av Hitlers judeutrotning. Och visst är det hisnande hur Hynkel skickar folk till koncentrationsläger och pratar om att avrätta uppstudsiga judar. Det skaver, men gör filmen ännu starkare. Det var tur att Chaplin inte visste, annars hade världen gått miste om Diktatorn – en djupt känd hyllning till humanismen, en perfekt blandning av patos och slapstick, och en av de roligaste politiska satirer som gjorts.

Inglourious Basterds (2009)

Quentin Tarantinos krigsepos platsar i sammanhanget av flera skäl, Brad Pitts monolog ovan är ett av dem.

Roma città aperta (1945)

Prisbelönt italienskt drama i regi av Roberto Rossellini. Roma città aperta heter på svenska Rom – öppen stad och i rollerna ser vi Aldo Fabrizi, Anna Magnani och Marcello Pagliero. Handlingen utspelar sig i Rom 1944 under den nazityska ockupationen.

Lacombe, Lucien (1974)

Fransk film i regi av Louis Malle, Oscarsnominerad för bästa icke-engelskspråkiga film. Rasmus Kilander: Det är juni 1944 i byn Figerac i sydvästra Frankrike. Sjuttonårige Lucien Lacombe, som är på randen till vuxenlivet, lämnar det sjukhus han för tillfället är anställd på för att åka hem och tillbringa ett par dagar i sin hemby. Dessvärre är han inte är särskilt välkommen längre – mamman lever med en ny man, och pappan, längre bort än vad Lucien någonsin rest, är tysk krigsfånge. I ren vrede (eller är det kanske trots?) börjar Lucien arbeta för den tyska ockupationsmakten. Ett arbete han tar på högsta allvar, nästan viger sitt liv åt. Ja, fram tills den dag han faller för France Horn, dotter till Albert, stadens judiska skräddare. Topp fem av Louis Malles filmer? Definitivt, i min bok! I Lacombe, Lucien belyser Malle (förstås ovetande) vår nutid på ett sätt som ingen annan så träffsäkert, nästan kontroversiellt, gjort. Men det är inte bara Malle som briljerar, utan också svenske Holger Löwenadler (som spelar Albert) och framförallt titelrollsinnehavaren, Pierre Blaise. En amatörskådis som här gör sitt livs roll – tragiskt nog bokstavligt talat, då han året efter att filmen fått sin premiär omkom i en trafikolycka, bara tjugo år gammal.

Swing Kids (1993)

I regi av Thomas Carter och med Christian Bale, Robert Sean Leonard och Frank Whaley i rollerna handlar Swing Kids om några ungdomar som försöker dansa swing på kvällarna och förhålla sig till Hitler jugend på dagarna. Året är 1939. Caroline Hainer: Swing kids berörde mig som tonåring. Säkert och utan tvekan är det vedervärdig idag, inte minst för att alla pratade engelska utom nassarna som pratade med tysk brytning. Men för en tonåring var blev det ändå ett AHA i biosalongen, det gick upp för mig att man måste ta ställning hela vägen. Inte bara halvvägs. Och det är svårt att ha kvar en vänskap när ens ideologier går vitt isär.

Edge of Darkness (1943)

Errol Flynn spelar norska motståndsledaren Gunnar Brogge i denna film baserad på en roman av William Woods. Utspelar sig i det påhittade fiskesamhället Trollness som är ockuperat av nazister. Fascinerande att tänka sig att den skrevs, spelades in och kom ut innan kriget var över. Här ovan kan du se filmen i sin helhet.

Ida (2013)

Vann en Oscar för bästa icke engelskspråkiga film, och nominerades även för sitt foto. Daniel Åberg: En ung kvinna söker sitt förflutna på den polska landsbygden på 1960-talet innan hon ska avlägga sitt nunnelöfte. Längs vägen blottas andra världskrigets fasor med en drabbande obarmhärtighet. Lågmäld, närmast tyst och oerhört vacker film som på blott 80 minuter hinner säga väldigt mycket om de mörka vrår som döljer sig inom människan.

Schindler's List (1993)

Även här känns motivering överflödig.

Attack (1956)

Denna är mer anti-krig i allmänhet är antinazistisk i synnerhet, men ändå sevärd. Regi Robert Aldrich. Martin Degrell: Blek, bitter, cynisk krigsfilm med Jack Palance som tuff soldat i slutet av andra världskriget. Han misstror sina inkompetenta, fega, korrupta befäl, som skickar soldater i döden med sina ogenomtänkta beslut medan de själva håller sig långt borta från fronten. Palance har sina begränsningar som skådis men hans intensitet är det inget fel på. Bygger på en pjäs, vilket märks i dialogen. Effektivt berättad med blygsam budget (amerikanska armén vägrade sponsra med utrustning pga innehållet). Robert Aldrich var en udda existens som varvade stolpskott med hyperintressanta filmer – den här är definitivt av det senare slaget.

Raiders of the Lost Ark (1981)

Klippet ovan är ett kollage av varje gång en nazist åker på stryk i Indiana Jones. Innehåller naturligtvis den ikoniska repliken: »Nazis. I hate these guys.« Lisa Rosman: Professor i arkeologi och anti-nazist – kan det bli bättre? Indiana Jones gör allt som står i hans makt för att förhindra nassarna från att få händerna på både förbundsarken (Jakten på den försvunna skatten) och den heliga graalen (Det sista korståget). Även när han inte lyckas gör de ockulta krafterna sitt, klart att inte ondskan kan vinna. Plus i kanten för Indys leveranser av såväl verbala som fysiska käftsmällar, och galna nazister som bokstavligen smälter bort.

Green Room (2016)

Magnus Blomdahl: Ett punkband råkar efter en spelning bevittna ett mord och tvingas ta strid mot ett gäng nynazister. Jeremy Saulniers överlevnads/skräck/action-film Green Room ligger i tiden. Den spinner loss på vår rädsla för nutida extrempolitik och gör nationalsocialismen till tacksam, självklar, antagonist. Ett våldsamt »vi mot dem«-drama fyllt av köttigt våld och bra karaktärsporträtt. Rottweilers, mattknivar, armar som bryts och kommentarer som: »Let em' bleed« gör Green Room till ett måste.

Soldaat van Oranje (1977)

Intressant och provokativ holländsk film i regi av Paul Verhoeven (på engelska Soldier of Orange). Följer överklassvännerna Erik (Rutger Hauer) och Guus (Jeroen Krabbe) med flera under andra världskriget. Baserad på en självbiografisk roman av Erik Hazelhoff Roelfzema blev den Nederländernas populäraste film 1977.

Dokumentärer om Förintelsen

shoahLäs Hynek Pallas om bland annat Night Will Fall, Shoah, The Last of the Unjust och Forgotten Transports.

Don't be a sucker (1947)

Kortfilm gjord av det som då hette USA:s krigsdepartement (bytte sen namn till armédepartementet). Pedagogisk film om fascismens krafter som släpptes 1947 men blev viral igen efter händelserna i Charlottesville nyligen.

Bonus 1: Star Trek: Deep Space Nine (1993)

Kira_and_the_dead_MarritzaLinus Wesley: Hyllade Star Trek: Deep Space Nine-avsnittet Duet (säsong 1, avsnitt 19) är en tydlig och medveten allegori för nazisterna och förintelsen. Handlingen, som speglar Robert Shaws The Man in the Glass Booth, kretsar runt Major Kira vars folk upp till nyligen förslavats av de skurkaktiga cardassians (inte att blanda ihop med Kardashians), och en cardassiansk man som allt tyder på var delaktig i att ha drivit ett av de mest ökända och brutala arbetslägren under ockupationen. Det är en gripande berättelse med Harris Yulin i gästrollen, där sanningen börjar komma fram genom deras När lammen tystnar-liknande förhör. Finns att se på Netflix.

Bonus 2: Blå ögon (2014)

Jonas Thomasson: En serie som för några år sedan verkade verklighetsmässigt långt borta, men som nu känns kusligt nära. Blå ögon utspelar sig mitt i brinnande valrörelse i ett polariserat Sverige och följer flera personers kamp att göra det som behövs av dem, kontra vad som känns rätt. Politiskt rävspel och politisk extremism kombineras med de mänskliga relationer som uppstår i de olika grupperingarna, något som skänker serien en otrolig nerv och spänning.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Michelle Dockerys totalskådespeleri i Good Behavior

17 december, 2017
TVdags-kalendern lucka 17

Lysande Blanchett & Mara i kärleksdramat Carol

17 december, 2017
Tablåtips 17/12

Bäst på tv i kväll: Finaldags i Allt för Sverige

17 december, 2017
TVdags-kalendern lucka 16

Kvinna spöar man i tennisklassikern Battle of the Sexes

16 december, 2017
Tablåtips 16/12

Bäst på tv i kväll: Kritikerhyllade dramakomedin Måste gitt

16 december, 2017
Nyhet

FX läggs ner när Fox säljer – eller överraskar Disney & toksatsar?

15 december, 2017
Gruppdiskussion

The Walking Dead-cirkeln om strateg-Carl, zombiesåpa & vinterfinalens cliffhanger

15 december, 2017
Tablåtips 15/12

Bäst på tv i kväll: Kampen för ett jämställt Bollywood

15 december, 2017
Klipp

Nästa Falsk identitet-säsong starten på en Rysslandstrilogi?

15 december, 2017
Klipp

Se årets Trump-chock – apokalypsdårar i Vita huset: »Bara Putin kan rädda oss!«

15 december, 2017
TVdags-kalendern lucka 15

Drabbande kvinnoporträtt & lågmäld melankoli i Certain Women

15 december, 2017
Kommentar

Fysisk saknad & psykiskt klick i kvällens Ensam mamma söker

14 december, 2017

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel