Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Netflix-psykologdramat Gypsy växer på djupet

Betyg 4 av 5

»If you focus so much on what you should feel, you don't really know what it is you do feel.«

Detta är en nyckelreplik från Naomi Watts huvudperson, psykologen Jean, i Netflix-dramaserien Gypsy – men inte riktigt på det sätt som man kanske först tror. Visserligen finns där en viss genuin insikt som har direkt med seriens mål och mening att göra. Men, samtidigt: repliken sägs av Jean när hon är hög, och hon säger samtidigt att det »inte finns någon verklighet« utan att »allt handlar om perspektiv« – och vad vi efterhand inser om Jean är att hon inte vet själv om hon skapar alternativa perspektiv för att fly verkligheten runt omkring sig själv eller komma närmare verkligheten inom sig.

Jean är hängiven sitt jobb men samtidigt katastrofalt oetisk på grund av sin sammanblandning av egna och patienters behov och perspektiv, och sitt eget statiska identitetsproblem.

Hon har ingen aning. Vilket är en enormt spännande kontrast till den Jean vi oftast ser i serien, när hon både mikro-organiserar sin jobb- och familjevardag och oavbrutet tar kontrollerade risker genom tre hemliga, förbjudna dörrar som en alternativ persona, en journalist som bär hennes (tror jag) flicknamn. Dessa tre dörrar är hennes KBT-patienter, som hon försöker hjälpa, och förstå bättre, genom att söka kontakt med närstående till respektive patient och manipulera dem – dels till vad hon tror gagnar patienterna, men dels också för egen emotionell vinning. Jean är hängiven sitt jobb men samtidigt katastrofalt oetisk på grund av sin sammanblandning av egna och patienters behov och perspektiv, och sitt eget statiska identitetsproblem.

Detta i sig är en av de absolut mest spännande premisserna jag sett i dubbellivsgenren.

Och det allra bästa är att all spänning (och, ja, serien är verkligen spännande) kreeras utan att bindas upp kring ett halvkrystat kriminalfall som ett otrohetsdrama som The Affair (och ja, Gypsy är ett otrohetsdrama också). Spänningen här utgår från mänskliga möten, psykologisk perception, vardagslögner, eskapistiska fantasier.

Under de första avsnitten trodde jag att de tre KBT-patienternas historier var sekundära, och såg det som en svaghet, men efterhand insåg jag att de tvärtom var både centrala och hade riktiga djup – i slutändan upplevde jag dem med samma berörande styrka som fallen i In Treatment. Och detta gäller ett flertal av seriens tillgångar: man blir först efterhand varse om hur genomarbetade de är, vilket fäste de har i narrativet. Bara en sådan sak som huvudpersonens boxningstränande – först i slutet av säsongen får man en (oerhört tillfredsställande) förklaring till det också.

Och först nu, precis som jag tänkte avrunda den här texten, inser jag att jag ännu inte nämnt den underbara Maren Heary som den nioåriga dottern med begynnande trans-medvetenhet, för att inte tala om en stark Billy Crudup som pappan och maken, som man i inledningen av serien förleds att tro är en familjeförsummande arbetsnarkoman men i själva verket är den som håller ihop familjen.

Och, visst ja – sexet! Det är mycket sex i Gypsy. Sexscener som inte bara tjänar syftet att vara sexiga utan är relevanta för berättelsen och den psykologiska karaktärsförståelsen.

Vad jag heller inte nämnt, och inte kommer att nämna, är den djupare intrigen som avtäcks långsamt och gör att man både får rysningar efter sista avsnittets kusliga slutscen och omedelbar längtan efter säsong 2.

Samtidigt, med tanke på hur starkt hela serien hänger ihop, är det spännande och överraskande att erfara hur improvisatoriskt och flexibelt man ändå förhållit sig under inspelningarna:

Gypsy har en problematiskt titel. Romska organisationer i USA har med rätta protesterat. Att serien heter som den gör beror på serieskaparen Lisa Rubins nära kontakt med Stevie Nicks, vars låt Gypsy (från Fleetwood Macs Mirage-album 1982) har en känslomässigt fundamental innebörd för Rubin och serien, och vilken Stevie Nicks själv, som ledtema, gjort en rätt fantastisk, och väldigt kongenial, nyinspelning av. Jag ogillar att serien heter som den heter, men har inte klickat på »Hoppa över introt«-knappen en enda gång på tio avsnitt.

Kjells topp-10

  1. Gypsy (Netflix)
  2. Broken (BBC)
  3. Fearless (ITV)
  4. Kingdom (DirecTV)
  5. The Betrayed Girls (BBC)
  6. Snowfall (FX/HBO Nordic)
  7. Nashville (CMT)
  8. GLOW (Netflix)
  9. Riviera (Sky)
  10. Wanted (Seven Network)

Patriks topp-3

  1. Circle: Two Worlds Connected (tvN)
  2. Min faster i Sarajevo (SVT)
  3. Hood Adjacent with James Davis (Comedy Central)

Toras topp-5

  1. Casual (Hulu/HBO Nordic)
  2. Pretty Little Liars (Freeform)
  3. Kejsaren är naken (YouTube)
  4. Grace and Frankie (Netflix)
  5. Gypsy (Netflix)

Jimmys topp-5

  1. Preacher (AMC/Viaplay)
  2. Master of None (Netflix)
  3. Grace and Frankie (Netflix)
  4. Gift vid första ögonkastet Norge (SVT Play)
  5. Akuten (SVT Play)

Just nu på TVdags

Nyhet

Linda Hamilton tillbaka som Sarah Connor i Terminator 6

20 september, 2017
Trailer

Alicia Vikander är Lara Croft – se första trailern för nya Tomb Raider

20 september, 2017
Tablåtips 19/9

Bäst på tv i kväll: Luuks Fråga Lund är klassisk public service

19 september, 2017
Pop Culture Confidential

Exklusiv Pamela Adlon-intervju i veckans podd – om Better Things & föräldraskap

19 september, 2017
Nyhet

Lukas Moodysson gör bonnig BUP-dramedy för HBO Nordic!

19 september, 2017
Nypremiär från NonStop Timeless

Den fullkomliga konstupplevelsen – Jane Campions Pianot på bioduk igen

18 september, 2017
Kakfest

Han gör det igen: Roy Fares förför oss i Amerika

18 september, 2017
Tablåtips 18/9

Bäst på tv i kväll: Virtuos Vera Vitali i SVT-dramat Hinsehäxan

18 september, 2017
Kommentar

Hammarby Hockeys webb-tv bjuder på extremt stillastående spel

17 september, 2017
Tablåtips 17/9

Bäst på tv i kväll: Folkligt, festligt, flummigt – ny musik-reality med Ebbot

17 september, 2017
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: HBO Nordics satsning på Rellik och Liar

17 september, 2017
Till minne

TVdags om Harry Dean Stanton: så bräcklig, så odödlig

16 september, 2017

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel